Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste särskildt examineras. Det är allmänt bekant, hurusom
man verkligen fordom hos oss predikat den satsen, att det är
Norden, som i äldre dagar gifVit snart sagdt hela Europa sina
inrättningar, sina lagar, hela sitt samfimdsväsen; det står i
sammanhang med den gamla äfventyrliga teorien om Skandinavien
såsom en „vagina gentium". Af allt hvad vi ofVanför yttrat
är det tillräckligt klart, att vi obetingadt förkasta hela denna
lära. Den strider emot all möjlig historisk logik, liksom mot
Gomkullstötliga historiska data. Kulturen i Europa har från
urminnes tider haft sin gifha riktning från medelpunkten utåt
periferien, icke omvändt, och det är i detta en naturlag, som
i allt annat. För en säkerhets skull har man för Öfrigt, att i
hvarje särskildt fall söka reda på hvar fenomenet är äldst,
och det låter sig i otaliga sådana fall verkligen påvisa, att de
yttersta ursprungen gå så långt tillbaka i tiden, att ett
skandinaviskt faderskap här är, så att säga, till och med fysiskt
omöjligt, (man skall dock hafva någon försyn för att i våra
dagar påstå, att t. ex. ett visst gammalt svenskt lagbruk, som
återfinnes redan i — den romerska seden, skulle vara ett
svenskt original, hvilket Italiens äldsta folk lånat ifrån —
Vest-götalagen!) Ett och annat undantag kan gifvas, utan tvifvel!
Det är dessutom ganska sannt, att under en viss epok ett och
annat nordiskt element verkligen i utbyte mot så mycket
annat banade sig väg till England och det europeiska fastlandet
och att något häraf kan der spåras än i dag. Det var under de
stora norrmannatågen och egentligen först i det elfte seklet.
Men hvad af den nordiska invasionen i England och vissa
delar af Frankrike blef qvar af skandinaviskt ursprung i dikt,
i sed, i språk, utgör någonting för sig sjelf som utan
svårighet kan åtskiljas från den egentliga europeiska kulturens
Öfriga beståndsdelar, och det vore ett temligen långt drifvet
falskt spel, om man ville söka bevis för ett nordiskt inflytande
på t. ex. den »saliska lagen", derför att händelsevis ett
eller annat drag af nordisk sed skulle återfinnas i —
Englands gamla institutioner eller i en vida yngre normandisk
tradition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
