Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alltså: denna förståndsbildande öfhing, detta studium, så
motigt för bringande af klarhet och skärpa åt vår
tankeförmåga* för lifyande af fantasien och för smakens
(skönhets-sinnets) renande, förr tillfredsställande af vårt behof att’ gifva
uttryck åt hvad som bor i yår själs innersta djup – denna
öfhing, detta studium, är på samma gång ett af de angeläg7
naste vilkoren för vår förmåga att tillfredsställa det praktiska
Ufvets kraf.
Men, invänder man, äfven ett annat språkän
modersmålet, äfven. ett annat än det som företrädesvis påkallas inom
det praktiska lifvet, kan utöfva samma goda verkan på
själs-förmögenheternas utbildning, ja kanske ännu bättre, då språket
är mera fulländadt?
Låtom oss tillse huru dermed förhåller sig.
Vi h^fva ett mycket forinfulländadt språk uti den gamla
grekiskan. Detta språk har tillika en rik och hérrlig litteratur.
Det äger deremot en mycket ringa betydelse för det praktiska
lifvet, då man icke afeer det inskränkta fätal af menniskor,,
spm ägpa sig åt språkforskning. Månne verkligen detta språk,
med all rikedom och skönhet, kan utöfva samma bildande kraft
på den individuella själsodlingen, som modersmålet? Vi våga
besvara denna fråga nekande.
Här möter först — då man ej talar om sjelfva
innanläsningen — inlärandet af en otalig mängd nya ord och
ordformer* Dervid Ar minnet nästan uteslutande verksamt. Der
koncentrerar sig nästan hela tankeverksamheten, ty de former,
hvari vår tanke vant sig att söka sitt oyilkorliga uttryck, äro
här helt främmande, och det är omöjligt att ingå i det gamla
språkets tankegång, , om man ock kan ur lexan upprepa
ord-böjningame än på väl. Det är oss ett oundvikligt behof att
ptfrycka dativen med prepositionen åt , eller till, pch när den
skall öfversättas med de måpga skiljda ändelserna, så göra yi
väl detta mekaniskt, eftersom den grekiska grammatiken sådant
lärt, men vår, tankegång följer ej med dervid, såsom den ovil-.
kofligt gjprde föc greken sjelf. Detsamma gäller om verbernaa
böjningar; den frUkpmmapde, ti^en ligger för oss ovilkprligpn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
