Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ordet skall, och när grekiskan lägger det i böjningen, sä
står Vår tanke derutanför, blott minnet upprepar lexan. Dé
finare begréppsnyanseringame i formerna för den förflutna
tiden blifva oss dfettliga, om också än så mårigä förklaringar
deröfVer uppfepas. Så också i fråga om satsbildhingarrie.
Vi öfversätta mekaniskt, men vi tänka ovilkorligt efter de
lagar, som blifvit oss gifna i Öeh med1 vårt eget språk. y
Detta förhållande förändras först efter det vi så inträngt
i’ språk<ét; att det blifVit vår sjelfetändiga egendom. Dd, nien
också först då,’ äro vi infötlifvade äfven med den tankegång
och méd dé nya föreställningar, med alla begreppsnyahser,
som tillhöra det främmande språket, som nU icke längre år
främmande, utan vårt andra modersmål. Men derförinnan blir
detta språks studium nästan uteslutande en blött öfhing för
minnét, ett nytt upplag i dess förrådskammare, som dock,
oftast inom ganska kört tid, förflyktigar.
Under det vi visserligen ej förneka något studium en bib
dände kräft på våra ‘själsförmögenheter, och sålunda medgifVa
att ’studiet af äfven dét mest främmande språk, vore det ock
lappska eller kinesiska, är bättre än intet studium -— så Våga
vi dock påstå att intet språk kan så allsidigt verka på
själs-förmögenhetemas utveckling som det språk, hvarpå vi lärt oss
ätt ‘från begynnelsen återgifva vära föreställningar, som Blifvit
defi nödvändiga uttrycksformen för vårt inre tanke- och
känslo-lif, eller, med * andra ord, det språk, som tillhör vårt
praktiska lif.
Och om detta är sannt — hvilket vi antaga, om äfven
bevisen bördt vara ännu mera utförda — sä gäller då äfVen i
fråga öm språket den sats, hvarifrån vi utgingo: att det
kunskapsämne,vsom äger den största betydelsen för det praktiska
lifVét, äger tillika den största betydelsen för dien humanistiska
bildningen, själsförmögenhetérnas harmoniska utbildning.
Der nämndes dock, att deh gamla grekiskan här praktisk
betydelse för några menniskor, nemligen för språkförskarne.
Det år sann t; men då äro vi inne pä specrabbildningénS om4
råde,! och ’äfven der möta samma olägenheter, söm vid rit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
