Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han ej längre kunde uthålla“, utan tog i största hast sin
hatt och „stal sig bort helt snopen“. Ett par dar derefter
anträdde han sin resa till Finland.
Detta är nu Reuterholms berättelse om Ulfklos snöpliga
fall och „demaskering“. Det låter sig imellertid af diverse
brefvexlingar från och till Ulfklo af långt sednare datum
med temligen mycken visshet antaga, att förhållandet
mellan honom och hertigen härmed ingalunda var till den grad
upprifvet, som Reuterholm afeett och förmodade. Hertigen
kunde tvärtom aldrig fullkomligt lösslita sig ur de mystiska
band, hvarmed den store profeten omslingrat honom, och en stor
del af de öfriga invigde tyckas likaledes ännu länge efteråt
hafva underhållit en viss förbindelse med denne konfusa visionär.
Sedan Ulfklo några år efter den katastrof, hvarom nyss
blifvit berättadt, lemnat Finland, derefter någon tid uppehållit sig i
Carlskrona, ändtligen gjort allvar af sin gamla föresats att gå
ur kronans tjenst och dervid erhållit kaptens afsked, slog han
sig i slutet af 1786 till en början ner på Kläckeberga, för att
njuta filosofens fred och ro. I ett bref derifrån till den gamle
vännen Oxenstjerna, (af Febr. 1787) beskrifver han sin lycka,
hurusom han „med arbetsam hand och bön till tiud sköter
sin jord, som vår Herre utmärkt välsignat detta år“, han
finner sig visserligen här vara bra långt borta från Stockholm,
dit han „knappiast mer i sin lifstid lärer komma“, dock är
han hufvudstaden tillräckligt nära, för att „betrakta de
om-hvälfningar der ske“. I Oktober samma år skrifver han till
Bonde, likaledes om si^a enskilda angelägenheter, han talar
om ett „tryckande arrende“, samt omnämner sin tänts,
öf-verstinnan Ulfklos, „hårda bemötande“ emot honom, i det
hon afstått all sin egendom (Björnö och annat) till
ryttmästa-ren Berg v. Linde, Ulfklos kusin, „utan att tänka på mig
det minsta“, han gratulerar Bonde till hans giftermål och spår
honom en son, hvilken skall blifva „lika lysande, som Christer
Bonde i sin tid“. Slutet af detta bref är i den gamla
mystiska och obegripliga genren, om hur bloden och elden
förtära hvarandra, om de andar, „som bo i vädret“, o. s. v.
Svensk Månadsskrift. I2$e häftet: December 1864. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
