Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom att ha sin tbeater inom Roms murar; theatrar voro nemligen i hans
dagar ansedda såsom demoraliserande och tillätos ej inom en å två mils
(c:a */* svensk mil) afstånd från staden.
Genom att hafVa templet här, kunde han inbjuda sina vänner till
gudinnans dyrkan och sedan roa dem med theaterstycken. En Portiko,
kallad Hecatonstylon (den med hundra pelare) lopp längs theatern,
inneslutande en herrlig trädgård och senatshuset, hvilket sednare blifvit
ryktbart genom Caesars död inom dess murar vid foten af Pompeji
bildstod.
Theatern, den första som i Rom byggdes af sten, var mycket stor
och rymde 20,000 åskådare.
Platsen, hvarå Hercules-bildstoden funnits, ger anledning till olika
påståenden, och under det några tro att den skall återge Domitianus,
vilja andra deri se en porträtt-staty af Pompejus den store, hvars
skydde-gud Hercules var.
Egaren till platsen, Righetti, tänker låta uppgräfVa den hela, honom
tillhörande terrängen, och i stället för att igenfylla den ämnar han låta
skydda det hela genom hvalf i hvilka ban vill infora gasrör i alla
rigt-ningar, deri genom lemnande arkeologen fritt spelrum att än vidare
explo-rera och studera den derunder befintliga klassiska jordmånen.
„Fria Föreningar" hland lellenerna. I alla länder med fria
statsförfattningar, der den enskilde är pligtig och berättigad att deltaga i
allmänna värf och har den naturliga sfären för sin egen privata verksamhet
oförkränkt, ser man „fria föreningar14 i mängd Uppblomstra och uträtta
storverk. I envåldsstater och i länder med stark centralisation och
utbildad byråkrati äro sådana föreningar antingen alldeles icke till finnandes
eller hafva de svårt att uppkomma och lefva efter uppkomsten ett tynande
lif, dels emedan de af regeringarne med misstroende öfvervakas och med
ovilja behandlas, dels och hufvudsakligen emedan undersåter, som
oupphörligt „admini8treras44, förlora all kraft till initiativ, samt vänja sig vid
och finna det beqvämt, att regeringen är deras förmyndare och handlar
i deras ställe. Det kan fördenskull icke förundra, att „de fria
förenin-garne44 saknades under den romerska imperialismens gyllene århundraden.
Men huru var det under Hellenernas sjelfständighetstid? Har friheten i de
små grekiska staterna haft samma verkningar som i vår tid förspöijas
t. ex. i Schweiz, Belgien, England Och Nordamerikas Förenta Stater, der
associationer för alla tänkbara ändamål uppvexa i massa och der man
insett, att „för att upplysa själarne, bispringa de olycklige, trösta de lidan.
de, uppresa de fallne, behöfver ett samhälle hundratals associationer,
tusentals föreningar44, samt att „ett folk skall göra det goda genom alla
sina medlemmars fria samverkan och ej öfverlåta åt någon en skyldighet
som det ensamt kan uppfylla44 #) ? Svaret på denna fråga är af den lärda
forskningen redan gifvet: under Hellas* blomstringstid voro fria föreningar
för hvarjehanda ändamål ganska vanliga och frodades i alla dess större
städer. Men de forskare, som berört detta ämne, hafva hufvudsakligen
varit fransmän och tyskar, d. v. s. alltifrån födelsestunden „administre-
*) Eduard Laboulaye: Paris en Amerique,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
