Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade“ personer, som, medan de annoterat de tillgängliga facta rörande
grekernas associationslif, knappt synas hafva haft en aning om betydelsen
af dessa företeelser, hvarför vi ej heller n&gonsin sett den fria
associationen påpekad såsom ett af de anmärkningsvärdare karaktersdragen i
grekernas kultur, ehuru detta drag verkligen finnes derstädes, medan det
saknas hos grekernas grannfolk och hos romarne under kejsartiden. Ett
betydligt antal inskriptioner, som i nyare tider blifvit upptäckt, daterar
sig från „fria föreningar" i Greklaad för religiösa och andra syften. För
några månader sedan hittade man i Pirous, Athens hamnstad, en ny
sådan minnesskrift inristad på en marmorskifva. Denna inskrift, för hvilken
sista novemberhäftet af „Revue Archeologique" utförligt redogör,
tillkänna-gifver, att thiasoternas förening beslutat att genom vissa offentliga
hedersbetygelser ådagalägga sin tacksamhet för den redlighet och det nit,
hvarmed Menio, Mnesitheos’ son, från Heraklea skött den
skattmästarebefatt-ning, som han en längre tid inom föreningen innehaft. För detta ändamål
skulle thiasoterna, enligt hvad inskriften upplyser, förära honom en krans,
medan han offrade i Jupiter Labraundos tempel, och i samma tempel upp*
hänga hans på en trätafia målade porträtt.
Thiasoternas förening, som egde det i inskriften omnämnda templet
i Pirous och på sin bekostnad underhöll offertj ensten i detsamma, synes
i främsta rummet hafva varit af religiös natur och till större delen bestått
af främlingar, komna från de trakter af Mindre Asien, der Jupiter
Labraundos dyrkades. Privatföreningar för religiösa ändamål voro i
Grekland mycket talrika; från Athen eller snarare från Pirous känner man
Heroisternas, Serapiasternas, Eranisternas, Thiasoternas m. fl.; från
Kho-dus Jupiter räddarens gillesbröder (sotäriasterna), Bacchi (dionysiasterna),
solens (Haliasterna) o. s. v. Men dessa religiösa föreningar voro tillika
föreningar för ömsesidig ekonomisk hjelp: de egde understödskassor för
sådane medlemmar, som råkat i fattigdom, samt begrafningskassor.
Stundom antogo de äfven karakteren af kommersiella associationer
(produktiv-och konsumtionsföreningar?) i hvilka fall det religiösa elementet tyckes
varit med endast för att gifva föreningen en större helgd och göra
gemensamheten mellan medlemmarne innerligare. I Athen och väl äfven i
de öfriga staterna måste privatförenipgarne anmäla sin tillvaro och
erhålla statens erkännande, för att i händelse af rättegångar kunna
uppträda som juridiskt berättigade personm morales, men voro för öfrigt
oberoende; de hade sina egna stadgar och tjenstemän. Sammanträdena
höl-los vanligen i deras tempel och sanktuarier. Der diskuterade de sina
angelägenheter och utfärdade sina dekreter.
Upptäckter i ielpki. Arkeologen Wescher, som på bekostnad af
„Academie des Inscriptions" i Paris verkställer antiqvariska forskningar i
Grekland och Mindre Asien, har i Delphi, helleniska fornverldens
ryktbara orakelstad, gjort en upptäckt af icke ringa historiskt intresse. Han
har nämligen funnit den hitintills obekanta delen af ett monument, hvars
mindre vigtiga del upptäcktes och afskrefs i 15:de århundradet och sedan
dess varit känd under namnet „Monumentum bilingue“. Det nyupptäckta
stycket af nämnda marmortafla innehåller en inskrift af 62 rader,
fördelade i tvenne kolumner, hvilken redogör dels för tempelområdets eller
„den heliga jordens" gränser, dels för amfiktyonernas råds normala sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
