Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenske Minder fra Tjust. Anders Eklunds fortællinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffde, dä gjorde han mykke reditt, män dä va has1) ege -)
hustre, søm føllt ner å va dö. Si, har han kåmme sa i håg
å sitt ätter, øm ho ha vatt hämme häller inte, så kan
hände, att han inte ha brytt sa øm te skjute resskått. Dii
ä månge flere trøllpakker te i väla8) änn nonn kan tro. Dä
va en dräng, søm så si4) matmor dymleonsdaskvällen to
fram ett horn, søm ho ha smørje i, å si dän smørja smorde
ho ungsgressla5) mä. Når dä va gjort, satt ho sa på na å
sa: Øpp å ner! Mer hörde inte drängen, män dä bar øpp
ijønnem kårrsten.6) Drängen ha sitt, var ho gjorde å
hornet, å han smorde ungskvasten, å satt sa på en å sa:
Øpp å ner! å dä har øpp å ner i kårrsten nore7) vänner.8)
Då sa han: Øpp å ner, å änne ått9) hälvete! Dä la å, å
strakst så va han där. Då hölls døm trøllkarringera å
stridde imot varar10), så bion11) rannt, män di sa: I da
så?-12), i måra13) heZt! Drängen så si matmor där i dän
värste strin14), å han talde før a øm allt i hop dän ar
dan, män si hustra ho unnre, hurtäss han kunne vet et.”
„Eklund har hört saa meget om, hvad der gaar for sig
Dimmelonsdag; men der er vel ogsaa noget at sige om de
andre Dage i Paaskeugen?” „Ja, før all del! Si vekka ho
kalls påskvekka häller dymlevekka, å daga, di har sine egne
namn. Dä ä blå15) månda, vite16) tisda, dymleonsda,
sjärtorsda, långe freda å stäkkte17) lörda. Ingen ska dra
hämm ris frå skogen dymlevekka, før så drar en røtter te
husa. Vite tisda ska di hyke å tvätte, før då blir klära18)
ovanlitt vite. Dymleonsdaskvällen ska di int ha ell øppe, * *)
3) hans. 2) egen. pron. m. ego. f. eget. n. 3) väla. s. f. Verden.
*) sin. pron. m. si. f. sitt. n. 5) ungsgressol. s. f. G-rissel. 6) Skorsten.
’) nore. pron. pl. af nonn. s) viinne. s. f. Gang. 9) lige til.
10) hverandre. ”) hlo. s. m. og sjælden n. Blod. 12) sår. s. n.
Lyder næsten som sol. 13) måra. s. m. Morgen. “) stri. s. m. Strid.
15) best. Porm af adj. blåer (lyder næsten som bloor). m. blå f. blått n.
“) viter. adj. in. vit. f. vitt. n. vite. pl. og best. Porm, som altid er ens.
”) korte. ls) klär. s. f. pl. Vasketöj, ogsaa Overklæder. Enkelttal
kläe omfatter kun halskläo, huvekläe og lign.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
