Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Käjsar Rudolfs skattkammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
rik Schlick, vilken 1632 blev president i hovkrigsrådet, drog
sig ej för att söka upphjälpa sina dåliga affärer genom att
anlita en fransk alkemist Busardière, som något senare
hedrade Prag med sin närvaro. Då denne låg svårt sjuk, bad
han den vetenskapligt bildade Richthausen komma till
dödsbädden. Men Richthausen kom för sent och frågade då
hovmästaren i det Schlickska palatset, om ej den döde hade
lämnat efter sig något särskilt märkligt, och hovmästaren
lämnade honom då en liten ask med pulver. Då greve
Schlick saknade sin stulna skatt, hotade han hovmästaren
med galge, om asken ej genast skaffades till rätta, och
Richthausen måste återlämna den, sedan han dock lagt dit
ett annat pulver i stället. Schlick, som nu trodde sig äga
de vises sten, blev otröstlig, då han sedermera erfor, att den
dyrbara asken gått förlorad, när svenskarna plundrade hans
palats 1648. Han skrev till Königsmark och bad att få igen
pulvret, enär det vore ett botemedel mot hans njurlidande,
men Königsmark svarade kärvt, att asken ej fanns bland
det tagna bytet, och tillade, att han nog skulle ha använt
pulvret själv, om han hade hittat det. När Ferdinand III
efter krigets slut kom till Prag, lämnade Richthausen åt
käjsaren en nypa av det röda pulvret såsom »de vises.sten»,
och i slottet företogs en »divina metamorphosis», varigenom
kvicksilver förvandlades till guld (!). Av detta falska guld
slogs en dukat, som förvarades i Wiens skattkammare, och
Richthausen blev för sin skicklighet direktör för det
käjser-liga myntverket och adlades till friherre von Chaos.
Två utländska alkemister, båda från England, ingrepo
på ett ödesdigert sätt i käjsar Rudolfs själsliv. Den ene,
John Dee, son av en vinhandlare i London, hade i
Cambridge studerat lönliga vetenskaper och i sin ungdom
besökt Prag, där han såg så märkliga ting som t. ex. att man
medels vatten kunde mala säd och såga timmerstockar. År
1582 blev han bekant med en ung apotekare Edward Kelley
från Worcestershire, vilken gav sig sken av att vara ande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
