Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - aleþis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(seniores) brödhrene KL 219. taka seniorum som äru
alrogha systranna radh Bo 135. Bir 5: 23, 24. sagdhe
han til iudha formän oc aldrogha män (motsv. ställe
MB 2: 381 aldermännena) KL 386. ib 398. aldrogher
ower alla dagha (antiquus dierum) Su 93. 4)
gammal, tillhörande forntiden. aff flerum aldroghum
kämpum (den alten rekken) ST 2.
aleþis, adv. [Isl. áleiðis] på väg, å stad. koma
aleþis, åstadkomma, genomdrifva. sergius paue gat
aleþes komit at þön sami höghtiþ hiöls vare fru tel
heþars Bu 10. hälghe män komo thäs aledhis at hon
sculde hedher haldas sancto petro Bil 119.
alf, f. L.
algardher, m. = alagardher. i ortnamn. mith
aalafiske i solwidh algardhom SD NS 1: 468 (1405).
alhelagher (all-), adj. L.
alhälghona dagher (alhelgona-), m.
allhelgonadag. BSH 5: 423 (1510). Jfr aldra hälghona
dagher under hälghon.
a liþ, f. L.
aliggia, v. 1) hvila på, trycka. stort orlogh
oc thungä, som riket hafuer warit aliggendä GS 35
(1403, orig.). at thola tilkomande ok aliggiande
(ingruentia) ond thing Bir 3: 374 (möjl. att föra till 2). 2)
förestå, hota. än thot plagho aliggia (imminent) Ber
68. värna oss ... af aliggiande (motsv. ställe Bir 4:
12 til stwndandom) wadhom VKR 59. Jfr liggia a.
aliker (aa-), adj. L. lik. waro boyonar hwarie
andre swa aalika Lg 952.
alin (aln GS 41, 51 (1450); SJ 226 (1453), 228 (1453), 230
(1454), 231 (1454) o. s. v. pl. alnar; äfven alin SD NS 1:
293 (1403); SJ 194 (1450)), f. [Isl. alin, öln] L. 1)
underarm (från armbågen till långfingrets spets). Jfr
alboghi. 2) aln; ss längdmått. at eno siaxtighi
alna högþ Bu 168. hon (arken) skal wara thryhundradha
alna lang, fämtighi alna bredh, thrätighi alna
diwp fra bunkanom oc hwar thässe alniin war längre
än waara siäx alna MB 1: 168. enna alna rwm ib.
flughu twäggia alna höght fra iordhinne ib 395.
suasom ena alin höght ok bret ok lankt a alla slinde
Bir 2: 257. ib 4: 83, 84. Lg 69. hwilkin tomp är
a längdena twa alin minna än fämsinnom tiughu SD
NS 1: 293 (1403). the tompt ... halder sina (för a
sina?) lengd vidh aana fämtighi stänger ok hwar
stang hafwer fäm alna ib 2: 99 (1409). SJ 177
(1449). tässa forscrifna tompt är lang liij nya alna
ib 180 (1449). ib 187 (1450), 190 (l450), 198 (l450), 199
(1451) o. s. v. sex gambla alna oc fyratighi ib 191
(1450). ib 194 (1450), 198 (1450) o. s. v. 3) aln; ss
mätningsinstrument. ingen hafwe andra wicht, beszman,
skeppa eller aln, än vthi rijke finnes GS 41. xi
alna medh gambla alnenne mält SJ 181 (1449). epter
the ny alnenne mält ib 175 (1454). 4) det som till
måttet har en alns längd. — om tyg. en alin got vaþmal
SD 5: 637 (l347). GS 51 (1450). — om jord (då alnen
angifver jordstyckets bredd och för öfrigt kan beteckna
äfven det område, som, vid den på tomtens storlek
grundade fördelning af byns samtliga jord mellan
jordegarne, motsvarar en alns tomtområde utmed
bygatan; jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 181, 244, 252).
x alna aff hennes tompt SJ 177 (1449). i swdher
aakren ix stengher, en alin oc j quarter jordh, thet är
vi pund landh, i norre akren ix stängher jordh, mindhre
j alin oc j quarter, thet är oc vi pundh landh
SD NS 1: 264 (något efter 1403). fäm stänger,
en alin oc en thridhiungx alin jordh ib 446 (1405).
syw alna jordh ib. tolf alna ib. ib 423 (1405, nyare
afskr.). saalt haffua ... twa delena aff enne alin i
langöö ib 58 (1401, gammal afskr.). om vij alna jordh
... som östhen bidzason mik tiill pantha satthä fore
mina fulla päningha, som fore ij hesta, fore ix marcer
ok for xxj marcer ib 255 (1403, gammal afskr.). FH
4: 52 (1457), 77 (1461), 78, 5: 54 (1468), 64 (1472). wij
... haffuom salt ... halff fämpte alin iordh i
skenastadha medh allom tillagom ... for tolff mark
swenska penunga SD NS 1: 45 (1401, nyare afskr.).
ena ɉ alin i kwarnathörp, ena ɉ alin i samw sokn ib
2: 565 (1412). salde ... i alin jordh j viala met allom
tillhörelsom for iii marc FH 5: 112 (l487). gaff syna
jordh som är fäm alna kringhom allan byen j viala
... met aker ängh och allom androm thes til hörelsom
nadhendals clostre ib 110. ib 134 (1489), 190 (1504),
191 (1504). — Jfr thridhiungs alin samt stang.
— alins langher, adj. alnslång. Va 39. Lg 3: 462.
— alna högher, adj. alnshög. Lg 92. — alna
tal, n. alntal. MD (S) 295.
alisk, n.? tyg från Alais? eth stykke alisk SJ
390 (1472).
alit, n.? [Isl. álit] anlete. gudh haffuer ey wänare
alit giort Iv (Cod B) 903.
alit (aliit), f. och n. [N. aalit] L. 1) tillit.. til
thik min herra aldra wärldinna helsa later iak mina
astundan oc mina aliit MB 1: 265. til hans var hänna
mäste aliit Iv 3755. ib 4644, 4838, (Cod. B) 4298. kalla ...
een mästara han hafdhe a (till hvilken han hade) högha
aliit ib 5352. then ridder ... ther hon haffde a sät
sinä alit ib (Cod. B) 4838. Al 8500. 2) det hvarpå
man kan lita, hjälp, skydd. han sagdhe thik ena
kranka aliit ther thik til herbärghe viiste hiit Iv
4039. mik thykker thz vara ena kranka aliit (föga att
lita på) thz miin syster komber hiit ib 4791. ära the
thik krank aliit Al 4288. han sa sik haffwa litla aliit
ib 8730. han war honum opta godh aliit ib 9506. thz
är alt there födho aliit (all den föda hvarpå de
kunna räkna) ib 8680. the äre myn störste alith BSH
5: 273 (1508). (aliit Fr 2872, se lit.)
alita, v. L. lita på, vara förvissad (om). andre
flere vare rikes herrer, som vij medh flere rikesins
inböggiera alithande äre pa vort federnes rikes gagn
och bestand, ath gudh thöm och idher holle i all
swnheet BSH 5: 107 (1506).
alkrokor, m. krok hvarpå ål fångas? ss
ortnamn. i thy alafiskeno ... som callas alkroka SD
NS l: 588 (1406). Jfr ala kroker.
allaghis, se ällighis.
allaghum, för allum tillaghum SD NS 1: 463
(1405, gammal afskr.).
alla ledh, se leþ.
allaledhis (alloledhis MP 2: 61; VKR 54.
aldoledhis SD NS 2: 52 (1408). alledhis Ber 257.
alledhes LfK 6. aldelis BSH 5: 124 (1506); SO
111. alldelis ib 31. aldeles BSH 5: 107 (1506)),
adv. L. 1) eg. på allt sätt; alldeles, helt och
hållet, fullkomligt. lathom förnempda niclis ... allalethis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
