Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - almänninger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3) allmän plats i stad (jfr 2 b). upa norre sidhona
widh gatuna up til almänningin taker widher SJ 48
(1430). almänningen som gar i mällen gardhin
fornempda oc gambla stadzmuren ib 95 (1439). ib 360
(1469), 392 (1474), 394 (1473). 4) allmänningsvatten,
vatten som tillhör ett samhälle (rike el. härad).
midhströmen är konungx oc herratz almänning oc
farlidh SD NS 2: 486 (1412); jfr konungs adhra.
— almännings a, f. L. — almännings biärgh, n.
L. — almännings bonde, m. L. — almännings
bro, f. L. — almännings brödh, n. vanligt
bröd. war thz brödh almenningx brödh MB 1: 479.
— almännings byamot, n. L. — almännings
folk (almenninggis-. almännigx-), n. menige
man, allmänhet, menniskor i allmänhet, vanliga
menniskor. alt almenninggis folk (populus) hiolt mz
iohanne Bil 657. fa män aff almänningx folke wita wäl
hwath wädher är eller elder MB 1: 57. skära sit haar
swa som almänningx folk giordhe i fornom äwom ib
369. ib 446, 468. thu äst skipadher til ängla lifwerne ok
ey almänningx folkx Su 428. skal hon ey mz almännigx
folke om gaa Lg 3: 606. — almännings födha,
f. vanlig föda. te skulu gita tolt litla ok almänninx
födho KS 81 (200, 89). — almännings gata
(almenniges- SJ 116 (1445). almanningx-.
almannix- SO 25), f. L. allmän gata, allmän väg,
landsväg. lät göra alla almennigns (för almennings)
gatu rena Bu 65. in almanningx gata (annan afskr.:
allmeninge gatu) SD 3: 177 (1314, nyare afskr.).
i nörro almenninxgatunä ib 6: 158 (1350). SJ 116
(1443), 126 (1444). SO 25, 68. — almännings giäld
(almenningsgield. allmennings giald), n. L.
allmän pålaga el. skatt (som synes hafva utgått ss
personlig afgift). si ... ipsos (handelsidkande Gottländingar)
in aliqua ciuitate aut villa regni nostri contigerit
hiemare, a communibus collectis, quæ byargeld et
almenningsgield vulgariter nuncupantur, eosdem prorsus liberos
et immunes reddimus SD 1: 507 (1276, nyare afskr.).
nouerint vniuersi, nos (ɔ: magnum regem) parochianos
de grydbek ab omni rodœr ac administracione
vectigalium nec non de tributo allmennings giald dimisisse
liberos penitus & exemptos ib 519 (1277). —
almännings hus (almänningis-), n. L. —
almännings hörra (almänningis-), f. sköka. MP l:
147. — almännings iorþ, f. L. — almännings
karl, m. L. — almännings kona, f. allmän
qvinna, offentligt fruntimmer, sköka. Iv 3072. Va 13.
— almännings köp, n. L. — almännings landboe,
m. L. — almännings qvinna (aalmännigs-
KL 247. almänningis- Bir 1: 38, 161, 164,
3: 27. almännigx- ib 13, 26), f. = almännings
kona. KL 77, 247. Bir 1: 161, 164, 3: 13, 26, 27.
iak skal döma han swa som sköra almänningis qvinna
til brännestens eld ib 1: 38. — almännings sior,
m. L. — almännings skogher, m. L. allmän skog,
skog som utgör allmänning. SD 2: 13, 3: 549 (1322, nyare
afskr.), 4: 748 (1340, nyare afskr.). — almännings
synd, f. folkets synd. fore almänningx synd eller presta
MB 1: 478. — almännings timberman, m. vanlig
timmerman. almänningx timbermän tälghia bordhwidh til
skip oc köll oc annor ämpne än skipmästarin säter them
saman oc fulkompnar skipith MB 1: 445. — almännings
torgh, n. L. — almännings þing, n. allmänt ting.
a almänningx þingi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).
— almännings vatn, n. L. — almännings vägher
(aalmänningx-. almenningis-), m. L. allmän
väg. ther scal oc engom androm noghar almenningis
wäghir wara vtan allena clostirsins hionom VKR 39.
a aalmänningx väghum SD 5: 375 (1344, nyare afskr.).
— almännings öre (almennyngges-), m. L.
en till konungen erlagd allmän skatt som till fullt
eller halft belopp utgick af hvar skattskyldig gård;
omtalas från Vestergötland (Vestergötland afses
uttryckligen i de följande citaten utom SD 2: 490, hvarest
dock detta landskap kan vara åsyftadt). assignamus
anno obitus nostri almenningxöre per westgociam
SD 1: 657 (1285). in secundo anno almenningxöre de
westgocia colligatur ib. declarantes eandem (ɔ:
abbatissam de gutheem) eiusdemque conuentum ... ab
omnibus juribus et causis regalibus, videlicet
gengærth, almænningsøræ, spannæmaal, lethungslamæ,
skipwist et sakøøræ ... liberam penitus et exemptam ib
2: 489 (1307). ib 223 (1296), 363 (1302), 490 (1307). en
vrettan öre som kallas almennyngges öre som war i
marskens daga her tordz, hwilken öre ider naadh
(Karl Knutsson) forbööd ok afflade BSH 3: 146 (1463).
— almänninga fiskeri, n. allmänningsfiske, fiske
som utgör allmänning. huar heltz almenningä fiskerii
ther wara kan FH 5: 22 (1463, nyare afskr.). —
almänninga skogher (almenningiä-), m. =
almännings skogher. SD 4: 749 (1340, nyare afskr.).
almännogher (-igher), adj. allmän. j then
yterste ok almennigste vpstondilse FH 1: 194
(1490-talet, gammal afskr.). ith almennicht möte BSH 5:
470 (1511). Jfr almenogher.
alsala, f. L.
alsaman, se saman.
alsom, adv. förstärkande superlativen: allra. min
alsom käraste son Va (Cod. C) 59. alsom störste
macth BSH 5: 251 (1508).
alster, n. Jfr siängar alster.
alsäla, adj. L.
alt, se alder.
altare, n. (SD 5: 564 (1346); Bu 63; MB 1: 470, 492; Bo
8; Bir 3: 12, 14, 4: 34) och m. (SD 5: 565 (1346); Bu 63;
Bil 311; KL 161; MB 1: 470, 492, 493, 2: 282; Bir 2: 114.
neutral böjning med adj. i mask. MB 1: 495) samt altara,
n. (Bu 492; MB 1: 335, 370, 415, 481, 2: 59; Bir
3: 12, 13, 14) och m. (MB 1: 335). [Isl. altari, m. och
n. samt altara, n. Lat. altare] L. altare. SD 5: 563
(1346). et altare scal byggiäs ib 564. til þen altaren
þer är bygder ib 565. til altarä omnium sanctorum
ib. til varra fru altarä ib 564. Bu 30, 492. Bil 288. Bir 2:
114, 3: 12, 13, 14, 4: 34. altarens sacrament MB 1:
323, 324, 370. gudz altara sacramentum KL 344. kom
swa dighirt lius wm altaran j gudz mönstre Bil 311.
then som altarenom thiänar, han skal liwa aff altareno
MB 1: 470. ib 335, 370, 371, 415, 481, 492, 493, 495, 2: 59, 282.
Bo 8. giordhe them gudhi altara Bil 340. ifuir hwart
altara waar scriuat thäs gudz napn altari(t) tilhördhe ib.
Bu 63. KL 161. Jfr gul-, högha-, siäla-,
sokna-altare. — altara blea (-blee. -bleia. -blöa),
f. [Isl. altarablæja, altarisblæja] L. altarduk. skref
sina synder a breff ok lagdhe wndher altara blee (sub palla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
