Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bakhärbärghi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bakhiirbärghi
75
balder
bakhiirbärghi, n. L.
bakka, /. Jfr aj» t an-, nat-bakka.
bakke, m. [Is/, bakki] 1) backe. |]idher fore
con bakka Fri 2786. SJU MS 2: 333 (1410). 2)
hög åbrädd. j hakkan harth vidh ana JH 220. ib
212, 213 stodh en steen widli elffwen i bakkanom DD
1: 149 (1493). - Jfr graf-, grava-, griptar-,
kirkio-, älva-bakke.
bakke, m. Jfr kiubakke.
bakkorgheri (backorr), m. [af baker, rygg?
cl. Mnt. bak, back, tråg i samt korglicr ?] korg
som bäres pä ryggen i korg som har form af en
back el. ett tråg? om kool, lnothen ther omni schall
wara effther szom gammelt haffuer warid sex backorra
(motsvarande ställe BSII 19 hackoria 39) j en ha]ff
stiigh 1)1) 1: 168 (1499, afskr.)
baklius, n. L.
baklutor (bakloter: -lot Bir 3 : 436.
bak-lother: -loth GO 1070. bak lother: -loth ib 970),
m. [Isl. bakhlutr] bakdel (pä menniskor och djur). Bir
3 : 436. Ml’ 2: 217. GO 607, 970, 1070. LB 2: 43.
bakliillgis, adv. L. baklänges. ST 246.
baknial (-maal), n. pl. baktal, fly all bakmaal, kiff
00 trätta Bil 809. ib 650. Bo 17. KL 123, 124. Ml’ 1: 61,
172. VKR 16. Bir 2 : 236, 3: 182. Ber 58, 59, 106, 107,
156. Lg 3: 239. mz bamiom obrygdhilsom baknialom
ok androm dröfwolikom ordliom Su 459. tala bakmaal
oppa annars ryg ST 148. ib 186. — baknials ordh,
n. baktalande ord. for . . . ffafängom oc bakmaals
ordhom Bir 5: 79.
bakllliila, r. [Isl. baknuela] baktala. med dat.
gudh-likom prestom oc domarom skal thu ey bakmäla MB
1: 339.
baku, 11. L.
bakning, f. 1) bakning, bakande, bak. ij oen
wgn som reddir war til bakning KL 249. MP 1: 250,
2: 74. VKR 36. MB 2: 13. 2) det som bakas et.
är bakadt, bakverk. Lg 3 : 252. smör . . . bakningen
mod osaltat iister LB 7: 190.
bakskiiirta, /. L.
bakstakker, m. [/s^bakstakkr] bakstycke af
klädnad, bakdel, ilt skal nioth ondo ok bakstaak moth
wädhor (terga not ho prebes prebere malis mata debes)
GO 1002.
bakständare, m. eg. den som står bakom;
beskyddare. I’M lxvi.
baktala, v. baktala. med dat. foreuara thorn som
androm baktala aff thera vadha Bir 3: 170. at hon ey
baktali älla obrygdho dröuandom sik ib. VKR vn,
XIV. — med prep. um. som baktaladhc vm han
KL 232.
baktala, f. baktal. KL 276.
baktalall, /. baktal. Bir 2 : 83, 87 , 324, 3: 126,
318. Ber 106. — baktalaiis ordh, n. baktalande ord.
hördho . . . baktalans ordh MP 1: 111.
baktalare, m. baktalare. Bir 3: 126. Lf K 174.
baktliska, v. baktala, på ett smädande eller
klandrande sätt omtala, klandra, med dat. baktuska
(de-trahe) thinoni syndom Ber 106.
baktuskail, f. baktal. Bir 4: 283.
haktliskare, m. buktalare. Ber 59, 106, 107, 119.
bakvaþi, m. L. — hakvaþa drap, n. L.
bakvita, V. baktala. med dat.? straffa oc bakvita
them ther dygdhelike äru Lg 3 : 239.
bakviiril, f. skydd i ryggen. MB 1: 316. Al 8939,
8946. BSII 5: 215 (1507).
bal (baal. ball Va s, 36; st 121), n. och f?
[Isl. bal] L. bål. marié ben a båle bränna Bu 14.
dömd a baal ok a brand ib 30. brinna a eno båle
ib 176. tendo bal ib. släkto balct ib 134. brännande
baal Bir 1: 177. Pa 22. st 121. Va 8, 36. balon
war opp giord wtan for staden myket gräseligeu
ib 35.
baldakin (waldakin Bil 731. baldekln RK 1:
1812, 4429; Lg 3: 367, 375, 384. baldaklnd Gr 397;
SD 4: 128 (1329). baldokynd ib 369 (1334).
balla-kind Gr 303; Lg 1033; Iv 1752. ballakiima ib 4319;
Fr 3017. baallaklnna Iv 4139. ballakinne FI I4i7.
balakinne Fr 213«; de fyra sist nämda formerna i
rimslut), n. [Isl. baldikin. Mnt. baldekon. Mkt. baldokin. Fr.
baldaquin. baudequin. Mlat. baldekiniim; af baldak, den
vesterländska benämningen på Bagdad, hvarifrån det
med ifrågavarande ord betecknade föremålet
ursprungligen koni\ 1) baldakin, ett slags tyg vqfdt af guldtråd
och silke, vnam casulani de baldachin SL) 3: 287 (1316).
eet par cläfä af baldakin ib 5: 563 (1346). ib 4: 369
(1334). tho giordho bliald ok balakinne niargha hauda
dyro thing ther la alla väghna om kring ther ma aff
gull ok silko göra Fr 2136. drogho släth peld ok
baldakin Bil 470. liit köpa pold ok waldakin ifuir hans
baar Bil 731. Iv 4139. silkis klädlie ok ballakind ok
pel väfwin mz guld oc sylf Gr 303. baldakin ok
sindall RK 1: 444, 1394. mz baldokin ok dyr klädo ib
1812. mod klode ok medli baldakin ib 3538. var thera
bröllops klädhe aff baldakin ok bliant ib 1390. samct
ok baldakin Bil 711. thz var alt ther draghith inne
mz bliald ok ballakinne FI 1417. Iv 1752. skarlakan
ok ballakiima Fr 3ul7. ther war alt vm kring hängt
purpura, baldakin, bliant oc all tho köstelika stykke
j worldinno måtto wara ST 220. 2) baldakin, täcke
af nämda tyg. vnum baldakind SI) 4: 128 (1329). offradhe
sancto erike eeth baldekin Lg 3: 367. ib 375, 384. —
brukadt ss tronhimmel, eth baldakin a fyra stänger
walther vänlika wtli sproet RK 1: 1435. — brukadt ss
bårtäcke. eth baldekin til redho war ok lagdo a barona
ouer hans liik RK 1: 4429. ib 4269 (jfr ofvan
anförda ställe Bil 731).
balder (baald. Al 2951. ball. baall. baal
RK 3: 3777. boll), adj. [Mnt. bält. Jfr Isl. ballr]
L. båld, djärf, rask, dugtig, mäktig, förträfflig,
utmärkt. then ma wara i hiärtadli baall ther tho
wilia ha|fwa til thiänara Iv 54. ban var stolt ok
ij hiärtadh bald ib 2747. än tho at ij ärin ij luigha
bald ib 5260. i waro halda ib 470. ib 3709. thera
hogh-moodh är alt for bald ib 2061. ban war eu starkor
belade oc bald RK 1: 1109. tho (o: thässe riddara)
varo badhe höfuizk ok bald Iv 5217. lian war from
mecktog oc boll RK 1: (yngre red. af LRK) s. 275.
Va 16. Al 2951. thäs thykker thik wara mykitli bald
ib 6555. j läten ider warä swa baldä Va 12. war
en konung bald AI 1705. ib 153, 3524, 3573, 4657,
8583, 10263. Iv 841. It K 3: 3777. Mü 30, ’41, (S) 257,
263, 281. thz gör them j ryktidh balla ib 279. thik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
