Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - beröghia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berðgliia
9G
besitia
berätte Ansg 183. tha han hafdho thorn al stykke
berät Bil 752. han hafuer thie bcrät then stora fridh
han haffuer niich jätt RK 2: 2671. honom all ärende
berctte han ib 5937. ib 3950, 5615. VKR 33. Fr 1190,
2897. Al 180, 1173, 9192. MD (S) 260. BSH 2: 236
(1425-9, saml. afskr.), 237. SJ 89 (1439). ST 11, 13, 15,
28 o. s. v. 3) förse (med altarets sakrament),
göra delaktig af. bcrätter niädh gudz hitlgha wärdhugha
likarna SJ 116 (1443). — berätta sik, gå till den
heliga nattvarden, hwar hon matte wuffa ihesu christi
wärdogasta likarna sik berättandis Lg 3: 296.
berögllia, v. röja, upptäcka, hnilken thz beröger
ock apponbarer SO 199.
beröma (beryma. -de, -der), v. [Mnt. [-be-romen]-] {+be-
romen]+} — beröma Sik, berömma sig, skryta, at
for:de erchebiskop jüns sigh . . . berömt hafuer BtRK
230 (1464). — med gen. han berymdc siig täss Dl)
1: 219 (1512? eft. aftr. hos Langeltek).
beröra, v. [Mnt. beroron"] beröra, vidröra, omtala,
anföra, om tesso articlar hans nadhä berörer i sin
breff llSll 19: 122 (1506). breff och scriffuilse ... i
hwilko i boröro till oss ath rigisins . . . sendobudh
moge . . . giffue segh in till tals och möthis med
oder herrodöme ib 136 (1506). som eder horredüme
berörer FM 545 (1512). breff ... i liuilchet boröris om
gripeklo ib 593 (1513). BSH 5: 121 (1506).
beröva, v. [Mnt. borovon] beröfva, röfva,
plundra. andra boröffwandis fördo the siälffwe eukte bort
MB 2: 82. at wi skulom wardha boröffwade oc
beskattade ib 115.
besaka, v. [Mnt. bosaken] klaga öfver (något).
the ärlighe män maagha thz wäl beesaka RK 3:
2992.
bese (by- SD N~S l: 437 (1405)), v. [Mnt. besén]
1) se, tillse, wilde be sce hwat diwr thz war Va
25. ib 9. 2) bese, besigtiga. litti besee oc miäta
husin medh witnom VKR 32. Bir 5: 114. SD NS
1: 437 (1405). RK 2: 6079, 6085. MB 2 : 5, 126, 234.
Lg 822. Jfr obesedher. 3) förse, bosee oss
medh then dell BSH B: 190 (1507).
besighia (besäghia. part. pret. besaghdher.
besaget), v. [Mnt. besegen] 1) säga, utfästa,
lofva, i motli there besacth feligh dagh FH 7: 78
(1509). 2) förtala, anklaga, een riddare . . . som
andra pläghadho besäghia oc ila tala oppa thera ryg
ST 148. haffde henne illa besakt for honom Va 6.
som röger eller besiger sin broder TS 24. sagdis hon
oss bosigia wilia for tik Di 118. at han skall ware
besaget for eder FM 236 (1505). han är hordoligo
bo-sagd för ider ib 361 (1508).
besighilse (besegilse SD 5: 2ií^(ðfvers. fr. si.
af 1400-talet)), n. pl. löfte, aftal, än togh breff
bo-sigilse eda och lyffther i inoth ganghin giffwin och
giordh ära (promissione in contrarium facta non
ob-stante) SD B: 210 (öfvers, fr. si. af 1400-talet), holla
... al breff bosigilse och daktinghan (placitaciones
el literas) ib. ib 212.
besighia (besegla. pres. besigler RK 2 : 5241,
5244. impf. besiglde. beseglde. besigladhc. part.
pret. besigldher. besegelder. beselgder.
be-Sileder. n. beseglth SD 5: 20S (öfvers, fr. si.
af im-talet). beselgt BSH 6: 377 (i509). beselkt
FM 551 (1512)), v. [Mnt. besegolen] besegla, förse med
sigill, bekräfta med sigill, skre|f eth anna[t] broff oc
bosigladho mz samma jnsigle Lg 219. BSH 5: 377
(1509). FM 551 (1512). wart besoglth wpne breff
SD 5: 208 (öfvers. fr. si. af 1400-talet), theris
opit besiglde breff SJ 125 (1444). efftor thera
be-sogelda breffwe ib 264 (1458). rigesins radz besclgde
breff FM 444 (1509). thot forscriffne besilede breff ib
106 (1498). thenne skraa vor stadfest fulbordat ok
bosegeldh SO 87. ib 117. besegle oss alla et breff ther
oppa RK 2: 5231. beseglde ther kosteliga breff oppa
ib 7796. thz sculle the alla besigla tha ib 1168. ib
5131, 5235, 5241, 5244. i godo tro fic iac ider thz
(sigillet) i besiglden fra mic helsingland ther mz
(beröfvaden mig genom att försegla dermed) ib 5256. —
utfästa el. öfvertala genom Jiied sigill bekräftadt
dokument. vj° och viij (558) marc besiglede penningia/’W/408
(1509). vm the peninger, som vth gar aff östrebothen,
hyelpe skatthen ok wintherskatthen, som är bosigldhe
peninger allo sammanss ib 420 (l5"9). hafwer thot låtit
burtbebrefwa oc besigla BtRK 78 (1434).
besighliug (besegling, besiglning BSH 5:
288 (1508)), f. med sigill bekräftad skrift, nager
ar-tickell tillscriffua eller affschrappha offuer thenne vara
bescglingh SO 32. ib 116, 207. konungsliga ceder, lyfftho,
broff, bosigl inger FM 124 (1501). BSH 6 : 288 (1508).
motho thenna bebindningh ok beseglingh BtRK 351
(1494, orig.). ath alle the breff och beseglingor allis
eders verdighcter haffuc mik giffiiith och besegldth
skolä varde mik aldelis hollen HSH 19: 109 (1505).
besinna (besynna. -adhe), v. [Mnt. besinnen]
1) besinna, betänka, j magen thz sielff besinna RK 2:
2397. — uttänka, utgrunda, swa monde ban thz besinna
RK 2 : 496. huat hälzst görande är, kan jak oy besinna
Su 239. — besinna, inse, fatta, at . . . wi . . . wäl
besinna kunnom at pelegrime ... ey knnno thera
bergning her faa at köpa BSH 2: 115 (1400). haa
kan idra ära bosinna Su 143. ST 230. Lg 3: 44. —
se, uppfatta, thet samma skineth . . . var sva stort
oc wiit af sik, at jak kundo ey begrijpa älla besinna
(contemplari) aff thy antighe början äller ända Ans g
181. kunde jak ey besinna (contemplari), livat thet
var som innelyktis i sielfvo störste klarhetone ib.
kunde jak ongalcdhis besinna äller skoda (prorsus non
vidi) hans fägrind eller skipelse ib. 2) hafva i
sinnet, hafva för afsigt, besluta, ath edert herredöme
ey besinner ighen sändha thee sändebod BSH 5: 275
(1508). — besinna Sik, 1) komma till sans. tha
her tidrik besinnade sik Di 80. 2) besinna sig,
betänka sig. i maghin ider bäter bosynna It K 1: 3835.
MD (S) 270.
besinnilse (besynnilse), f. besinning, faa bo-
synnilse Lg 3: 555.
besitia (bo-, beseta: -endis FM270 (1506). pres.
besiter. besitter, impf. besath SJ 84 (1438). part.
pret. besitin. bositln. besitten), v. [Mnt. bositten]
L. 1) sitta, bo, tär sk. ss innehafvare, hnilken
tha war besitiande widli hiighafors FH 3: 87 (1446). en
jons nilesson landboo aff bussila som iir besithiande pa
eth hans godz ib 7: 56 (1476?). 0111 han »skal ok maa
bliffue besotendis (d. v. s. vara innehafvare af
kyrkoherde-ämbetet) wiid fornempde kirkie FM 270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
