Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bestalning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
best al ning
101
bestigha
stollado waro ib 3in. beställer tik sa her inne at tw
äldre koinber hädan Di 180. RK 2: 1329, 13.58, 2101,
2238, 2325, o. s. r. I: (sfgn) s. 18T. MB 2: 305. Di
39, 187, 201. BSII 5: 149 (1507). seandes sin herra
oppa gelboe bärghoni aff sinom fiaiidom bestältan
(ral-latum) Su 190.
bestalniiig (bestelningh BSH 4: 52 (1477).
be-stallingh FM 59 (1457); HSH 20: 183 (1507), 189
(1507)), f. [Mnt. bostallinge] belägring. RK 1: (yngre
red. af LRK) s. 267. BSH 3: 184 (1467, afskr.), 4: 52
(1477), 111 (1486). FM 69 (1457). HSH 20: 183 (1507),
189 (1507).
bestånd (bo- BSH 5: 63 (1505), 329 (1508).
be-standt. bestaand. bestondh. » rimslut:
bestanda llK 2: 5284. bestonda ib 7458), n. och m.
[Mnt. bestant] 1) bestånd, fiöl henne j tanka aff
tässins renliffs äptherkomandis bestand Bir 4: 70.
allom systroni oc brödhrom til hugnadh oc bestaand
j allo godlio VKR 47 (möjl. att föra till 2). 2)
trygghet, gagn, nytta, for landzsins liisa oc bestand
sculd BSH 1: 185 (1386). skodhen wart bestand i
thcssom ärondom ib. for . . . for:de waar herräs oc
liännes oc thässo thry rikes bädzta oc bestånd skul
SD KS 1: 303 (1403). them ther scolamostara är i
enccöpiing til heming ok bestand ib 550 (1406).
lif-nadhenom til stadhughet ok bestand Ber 246. for the
hälga kirkia gangn oc bestånd Bir 4: 61. lata sik
fiilkomlicha waardha vm thcssa systra oc brödhra
bestaand VKR 44. ther är thinna siel bestand ok helsa
ST 3. cristnom siälom til bostand ib 155. oss tiil skadlia
och inthe beestandh RK 3: 1186. ib 2: 5284, 6658, 7458,
3: (sista forts.) 5765. Va 8. MB 2 : 239, 271, 313, 324.
SO 30, 33, 61, 116. PM 1. BSH 5: 63 (1505). til riksens
tiäuist och bestondh FM 265 (1506). 3) stillestånd,
vapenhcilal fördhä han jcke annan bestandt met segh
til bake, vthen en Iðss dagtingen FM 199 (1504). ad
thor folde icke bostandh pa i nogre matte BSII 5:
329 (1508). — Jfr obestånd samt bistånd.
bestanda (bistanda Bil 371; Iv 451. bestå,
bistå. bestoo), v. [Mnt. bestän] L. 1) bestå, stå
fast, bibehålla sig. the haffwa en sidh som thz
landskap bestander widh Al 8790. wart rike kan ey beesta
ib 10473. aff hwilkom all thing är bestandando Bir 4:
90. at gudz wini maaghin bestaandande büfua VKR 4.
— part. pret. stående, bestående, wndhantaghne saucti
stephani kyrkio som bloff bestanden Lg 3: 170. Ansg
255. 2) vara, befinna sig. orättin skal man befinna
bestandende vppa honom och ecke vppa oss BtRK 80
(l434). 3) anstå, hvila, vara lemnad å sido. låter
iarh thzta ärendet bestå Va 4. ib 15. thn stil thin
ordh lath thz bestå MD (S) 213. latha bcstaa om allo
ärendho och beslntningcr BSH 5: 290 (1508). ib 392
(l510). 4) motstå, bekämpa, hålla stånd mot. iak
dirffwis oy hosta ällar fattas widh tik Lg 671. —
med dat. wildo konungenom annan tiid bestå RK 1:
52. ib 2787, 3191, 4010. Bil 371. ther them threem thör
oen bestanda Iv 2671. ib 2684, 2736, 2921, 4790. — med
ack. (eller åtminstone en form. som kan vara ack.).
bestodh inästa del af wäruldinnc Bil 685. ib 795. the
didrik fan berner vel bestodo RK 1: 20. ib 298, 1579,
1603, 1618, 1621, 3163. Iv 451, 541, 543, 2889, 3256, 3321,
3692, o. s. V. Fr 234 , 516, o. S. v. Al 912. Va 18, 19.
Di II. ST 511. 5) försvara, slotthet trooligha
bee-staa RK 3: 555. at han forseriffno raseborg kan
be-staandä. bcskärmä. styra oc förswara FM 302 (1506).
mz wars rikes radhgiwara radhe maghum wi wart rike
oc wnderdana höxt bestanda BtRK 40 (1383). 6)
utföra, bestå, kam pin ... bestanda Iv 4775. ib 3692. RK 1:
875, 4228. Va 37. ther thetta äwintyr thordhe bistå (Cod.
B bestå) Iv 1143. at sik forlata a owermagha oc
mz thora dirffwo kunno nakath beesta Al 7169. ingen
mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigli
en han vel tröster bestaa SO 82. thz (näml. föda
barn) kan engen inan bestå MD (S) 273. 7)
innehafvas hon hauir hostat oc bygt the samo tompt
SD KS 1: 69 (1401). at the (godsen) mugho brnkas
ok hestaas ok allaledhis ny tias som for:do systra
clostre betzt ok jampnast til nytto koma kan ib
545 (1406). 8) eftersträfva. med prep. äptir,
liwlken bestandandis war äpther högxsta prestadömct
MB 2 : 290. äpther hulke nadh och wärdoghoth monge
konunga ok propheta waro bestandande JP 37. —
part. pret. ef ter sträfvande, warin ther bestandnä effter.
at ban wardä then ringin quit Va 50. JP 22, 27. —
bestanda sik, stå på sig, vara på sin vakt. tw
skal tik bestå at ban winder ey tit land aff tik Di 178.
— reß. bestaildas, bestå, stå fast. at gudz wini
maghin bestandas (subsistere) Bir 4: 94.
bestaudeliker (-likin. -liken, -ligin), adj.
1) beståndande, beständig, bostandeliket gagn Lg 3:
293 . 2) gagneUg. thet rikit kan nyteligit och
bo-standeligit waro BSH 3: 184 (1467, afskr.). som tcssis
iij rikis raad tykkis nytteligit oc bestaudelikit wara
ib 4: 2 (1471, samt. afskr.). Jfr obestaildolikor.
bestandeliker, se bistandellker.
bestaildelikliet (-lighet), f. gagn. om then
landzondes bestandelighet BSH 4 : 349 (1503).
bestaudelikhet, se bistaiidelikbet.
bestandilso (beständilse so 144), ». pl. gagn,
nytta, kirkionna kännefädhir ok andre the som for
hänna bestandilso äruodha Bo 143. vm sin beständilse
oc fordan Bir 3 : 407. BtRK 32 (1358, orig.), 32 (1359).
SD KS 1: 201 (1402), 231 (1403) o. s. v. VKR 6, 20.
Lg 3 : 226. SO 101, 144. Jfr siäla beslaudilso.
best andning, /. väsende, beskaffenhet ? lydhnau i
sinne naturlike bestandning kan oy fulfölghias i andre
måtto Ber 245.
bestandoglior (bestenduger. bestandigher),
m. [Mnt. bestandich] 1) beståndande, beständig,
ständig, en bestendug frid BSH 4: 9 (1471). 2)
gagnelig. göre en appellacionem, som . . . skall
vara . . . richit bestandigh BSH 4 : 302 (1502). FH 7:
71 (1506).
bestandoglior, se bistandogber.
bestnndoghet (-ighet), /. trygghet, gagn, nytta.
strax . . . jag wott thonno landzonde för wared i
bestaudighett FM 238 (1505). riget oc then landzeude
til nytte, godo oc beständighet BSH 4: 224 (1497).
FH 1: 66 (1490-^0, 67.
Il (’Starka (-adher), v. stärka, understödja, the
hollander haffue offto oc nw bestarked rigzens fiende
ined folk, skop og verigo FM 323 (1507).
bestlgha, v. [Mnt. bestigen] bestiga, ath bestiga
och bestorma staden HSH 20: 57 (I5u6),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
