Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bestikta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestikta
102
besväria
best i kt fl, ». [Mnt. lies titten] förordna, bestämma.
swa haffdo konungon bostiktadh MB 2: 179. paa en
bc-stiktadhan dagh ib 185.
bestil]fl, v. [Mnt. bcstillen] stilla, ath thenue
månne störtningh och . . . blodz vtgiwtilsso . . .
motthc aff sätties och bestijlles till en fulkomneligh
godh ändhä IISII 20: 71 (1506). ath thenne feiidh och
fordarff . . . motthe bestillas och aaffsätias BSH 5:
317 (1507).
bestoppa, v. [Mnt. bestoppon] förstoppa, obstruera.
lnnn bestoppis gerna j samma tiid LB 7: 317. om
nagor er sa swarliga bostoppat, at han haffwer icke
giort sith maak j iij eller iiij viikwr ib 250.
bestorma, v. bestorma, storma, angripa, ath
be-stigä och bostormä staden IISH 20: 59 (1506).
bestorma slottet BSH 5: 141 (1507).
bestridha, v. [Mnt. bestriden] bekämpa, huru josuo
bestride v konunga MB 2: 27. bestridher stadhen
mothe tik ib lOO. Ansg 195. Bir 4: 98. Jfr
obe-stridder.
bestridha, v. [Jfr Mnt. bestriden, beskrida] eg.
skrida öfver, fara öfver!; förvalta, styra, swa maa
thu bestridha (regnabis in) thins fadhers rike MB
2: 256.
bestrldhilse, n. bekämpande. LfK 55.
bestryka, I>. [Mnt. bestriken] bestryka. beströk
glasit mz hans blodh ST 417. ib 466.
bestyra, v. [Mnt. besturen] 1) bestyra, besörja.
bestyro ther nath leyer FM 600 (1513). 2) afstyra.
Tthen i . . . kwnne thet bestyre BSH 6: 427 (1510).
bestiidhia (j>art. pret. bestadder. bestedin:
-it FM 146 (1503)), v. [Mnt. besteden] 1) utföra,
verkställa, som thetta ioffwode linlla folkompna och
hestädia allaledis effther hennas wilia SJ 258 (1457).
2) bestämma, ifverenskomma. the vj aar dag oc frod,
som bestedit war FM 146 (1503). — bestiidhia sik,
städja bort sig, antaga tjenst, hvilken som haffuer en
swen i thetta samma ämbete ock swennen sich bestat
bauer vppa ön beschedeliken ok foresagdhan dach
SO 148.
bestüdllighfl, v. [Mnt. bestodigen] ställa,
nedlägga, placera, utgifva, använda, the skule thöm
(penningarne) bestcdige i gudz thieniste som the welie
antwarde foro gudhi SJ 326 (1465).
beställa, v. se bestalla.
beställa (bostella: -ed BSH 5: 62 (1505).
be-Stillä FM 350 (1507). -er, -te, -ter), v. [Mnt. [-bostullen]-] {+bo-
stullen]+} 1) besätta (med krigsfolk), haffde . . .
bestält värnstädher MB 2: 321. 2) ställa, uppställa.
hulke oc mote them tornom bostälto manga blidhor
MB 2: 257. wordho bestälte mällan stadz mwrana oc
skärmena ib 269. 3) ställa i ordning, til at
bostella oc tilredha hwset Lg 3: 643. 4) ställa,
ställa till, bestyra, anordna, willde the tbz änders
bostella RK 2: 2314. jach vil mz gudz hielp beställa
swa at mine ther engin scadhe fa ib 4620. ib 2574.
engelbrecht haffde forro swa bestiild ib 1172. ib 998,
1634, 2004, 2211. sa haffde ban mz sin sendebud
bestolt ib 8033. ib 1: (sfgn) s. 182. Lg 3: 449, 620. —
besörja, foga anstalt om. med ack. bostelto hans
stykke RK 2 : 8036. korn oc hwete bestälte (parari
fonstituit) han alla wiighna MB 2: 146. hans hwst.ru
vtan lians wit.hu togh sik bondlia en aff hans wenom
och näste som thz hionnlaghit bostälte (unum de
amicis ejus et pronubis) ib 116. jach haffuer och nw
bestilth mijnil budh til aabo FM 350 (1507). BSH 5:
147 (1507). ösgötha beeställer alla knuth äskilsson
thorn alla tiil hopa lialla RK 3: 3180. alla myua
nalatna haaffwor och ägodela skipa och beställa i
gudz äro effther myniim wilia SJ 258 (1457). — med
prep. iim. beställa om rikesens bäste RK 2 : 5388. ib
6698. bustillä om drycker FM 350 (l507). 6) uträtta,
utföra, the som . . . swa all tingh bostella MB 2:
202. ib 287. rnädhan alt thzta besteltes oc giordhes
Lg 3 : 274. SO 82. I’M XII. för än erik fik bestolt
sin wilia RK 2 : 3006. — part. pret. bestäld, beskaffad.
all thing waro wäl bestält mz jwda MB 2: 236. thu
äst gräselika bestält i thin skapnat Lg 671. —
be-stnllfl sik, gä till väga. fik wndhersta allaledhes
hwru han sik bestält haffde mz sinne gudhelike dotter
Lg 3: 274.
bostiilniug (bestilning), /. [Mnt. bostellinge]
bestyr, tagliä niogh swaadanä aahogä oc bestilning paa
FM 350 (1507).
beställipln, v. stämpla, hestämpladc medh sinne
modhor komina riketh i ban BSH 5: 360 (1509).
bestiillkia, v. bestänka, bestänkia första stonana
... mz thy watnono MB 1: 282. Su 196. äller thoras
wäffwer bestanktes (för bestänktes,) oc oppfyltes mz
blodh Lg 3: 194.
besvflgllil (-adher), v. [Jfr Mnt. besweken]
försvaga ? han skullä ther medh bcswagis IISII 20: 34
(1507). thenno stadhen var beswagedcr pa allo siidher
BSII 5: 356 (1509).
bes varning (beswaarningh), /. [Mnt.
be-swaringo, besweringe] besvär, klagomål? wtan
aan-deligha beswaarningher FM 669 (1517).
besvepa, v. omsvepa, omhölja, beswepte ban sina
händir mz klädhe ST 394.
besvika, v. [Mnt. beswiken] besvika, förföra, at
lian ey ythermero beswike (seducat) folkit MB 2:
364. Su 146.
besvima (i rimslut beeswyma RK 3: i75i, 2262.
-adhe, -adher), v. [Mnt. boswimen] svimma, falla
i vanmakt, her didrik Höll till jordena oc boswimade
Di 78. haffde när beswimat aff thz stora hwg ib 80. ib
79, 151, 182, 229. RK 3: 1751, 2262. MD (S) 217.
besviniilse, b. pl.i svimning, svindel, haffuir
bo-swimilse eller danan LB 7: 160.
besvära, v. [Mnt. besweren] besvära, förorsaka
omak. jach scal förra ther om beswära alla the mina
venir ära liK 2 : 4750.
be.sviirift, v. [Mnt. besweren] 1) svärja, bcswor
han henne oc borgaromen at han wille aldrig göra
them mera onth Lg 3: 333. — part. pret. svuren, mz
beswornom eedh MB 2: 16. —• den som har
svurit, edsvuren, vara bessuorna stadzscriffuara SO 33.
ib 117, 207. SJ 288 (l46l), 356 (1469), 364 (1169). wii
ärom hans besworen man FII 1: 141 (1493, gammal
afskr.). hade altiid en besworen wen wtaff the ypperste
i rysseland HSII 22: 34 (l4ül). swadaua ärende i
huilke wij are besworno pa wor iinibetz weghna ib
51 (1493). 2) besvärja, med ed bekräfta, liaffdo
them liesworit . . . tryggan fridh MB 2: 25. theris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
