Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bitare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bltare
115
biuþa
KL 24. S) bila. träffa, verka, |ia bet eigh sten
älla skoghar huarce lians kiöt ok eigh hans kliijie
Bu 176. — med prep. a (npa). fia boet ängen eldar a
peni hans fiiigro Bu 55. Al 5(83. oynctho vapon liedh
(fur bey aa honum Di 225. ib 46, 257. — aha. [ni
sealt alla pino fresta tel nokor bitar Bu 414. ST 256.
swa niykith boet awundon MB 1: 210. wens banna bither
wiirst GO 730. thera swardli swa fastlika bitu h 720.
RK 1: 316, 3093. Di 59, 64, 65, 82, 83, 282. 6) genom
bitande fråntaga, iak skal bita fra thik holuite lielgha
patriarchas Bil 83. — genom bitande fördrifva, biiter
hwar annar (för aunanj aff asit bort Al 9689. bita
hona fran sik ST 277. — refl. bitas, bitas, bita
hvarandra, med bitande strida, the bitas inbyrdhis Su
422. ib 227. nar twå b wnda bitas wm eth boon VM
19. bitz swa wel mz sinne modhir vm eet beon swa
som mz enom främadha lnvnd ST 277. — bita a
(-ol||in, -pa), = bita 4. fnsholts swerd bet encto pa
Di 83. ib 82. thz beth ey oppa ib 282. ib 213. —
bita af, bortfräta, bither aff dödköth LB 5: 80. Jfr
afbita, — bita bort, afbita, genom bitande
frånskilja. tho bitu bort näsana aff folkeno ST 525. —
bita saman, bita samman, bita i hop. nar ormiu bitir
starklica saman tannomen Bir 2: 99. Jfr saman
bita, — bita nt, bortfräta, hon biter ted onda
wtt LB 7 : 295. — Jfr bakbita, samt diur-, eter-,
orm-bitin.
bitare, m. Jfr bak-, gräs-bitare.
bitekll (bytekn), n. [Mnt. biteken] tecken, märke.
äru tässe seripter twå ludande aff ens sinne huar
thera skurin vt aff andra widh thetta bytekn hcl
maria ful medli nadh SJ 206 (1451), 207 (1451).
biter (bitter, beter), adj. [/s/. bitr] bitande,
skarp, bitter, eg. och bildl. pipar är biter ok biitor
fast Al 1479. mirra thz iir eeth beyst oc bitirt thing,
thz teknadhe then boska oc biträ dödhin ST 209.
är gudhi thäkkare söt hiärta oc fnit mz gudhlikom
älskogha än bitirt oc vrodzfult MB 1: 471. beskare
plagha ön bitrare hiärtans värkir var honom aff
gudz fadhors vanhedhir Bo 24. for bitthir hoffwz
werk Iv xcil. bitthcr sorg RK 1: (till. t. LRK) s.
252. mz bitre värlzlica thinga vmsorgh KL 331. thin
betra dödh Gers Ars b 4. for thin . . . bitherra
döödh MD 48.
biterlika (beterlika Lg 3: 704. bitherliga
MB 2: 72), adv. bitter/igen. göra storan grat owir
han swa bitirlica som enga son Bo 210. bitirlika
grata ST 464. ib 378. MB 2: 72. Lg 3: J04.
biterliker (beterliker), adj. [isl. bitrligr]
bitande, skarp, bitter, bildl. vm nakar stunge hau mz
liwasse ok bitirliko (mordaci) auitilse Bir 1: 64. ey
iir dözsins bitärlica bosklikhot lät Bo 108. swa stoor
ok bitorlik vars borra ihesu pina ib 183. ib 185,
201. ST 35, 99, 151, 164, 181, 185, 293, 318. tlliit
hofwod ok baar for besklikhet ok betorlika krono äres
Bir 4: 149.
biterlikhet (bitherlighet Gers Ars a4.
beter-lighet ib c 5), f. bitterhet, wärksins storlek ok
bi-tirlikhet Bir 1: 58. Bo 188, 226. Gers Ars «4, c 5.
biti (bethe: -a MB 2: 210; -an Lg 3: 303), m.
[Isl. biti] 1) bit, det som på en gång tages i
munnen el. afbites, munsbit, beta. biti biwdher ä annan in
(segma comessatum reliquo parat öns hyatum) GO
872. widh fyrstc bitha han boith ther a MD 8.
at iak ey giti swlghit thenna bitan ST 76. stäk ocii
bita j sin mun ib. LfK 215. Lg 3 : 303. äät brödhit
oc wät thina betha j ätikio MB 2: 210. Jfr brödll-,
bröds-biti. 2) bete. huggtand, framskjutande
tand. tho (djuren) haua horn ok hwassa klor ok bito
(för bita,) ok hwassa tändär KS 4 (7, 4).
bitidha (bittidha MB 2: 229. bittida ib 212.
betidha LB l: 9ö; ST 149; RK 2: 3938, 4339, 4402,
4935. betijdha ib 2726. betida ib 4313; Di 138, 179.
betidhe RK 2: 3575, 8o66. betide ib 5249, 5653.
bittijden HSH 20: 196 (1507). betiden BSll 4:
314 (1502). Tå de ställen, hvarest ordet förekommer
i vers, hvilar accenten på andra stafvelsen)) adv.
[Mnt. bi tiden] L. 1) t tid, i rättan tid. thor
dödde iij [3] j then tide ty the wildo sik ey giffua
betide RK 2: 5653. ib 3938, 4339 , 4402, 4935. Di 138,
179. 2) tidigt, bittida, hon (älfven) frys äller saa
betidhe RK 2: 8066. läth iak tik bithida wighias til
prest Lg 675. ib 814. — särsk. tidigt på dagen,
bitidha itllar ganzska arla ather til honom komma Lg
3 : 436. vm morghonen war han betidha rcdho ST 149.
thu wordher bidha til j morgen betijdha RK 2:
2726. ib 3575, 4313, 5249. MB 2: 15, 18, 19, 21, 86,
212, 229. bittijden paa dagen vedh sex och siw HSH
196 (1507). botidha äta om quäldin LB 1: 96. 3)
under tidenf swa han wedh hwar han retther siig
opter betiden for en klädet bort köpes BSH 4: 314
(1503).
bitlll, adj. bitande, bitul matkor LB 2: 89.
bitza (bidzse), v. skära för, lägga för (vid
måltid), lot bidzse oc credensze for hanuin Di 7.
bitzare, »». [fflnn. bitserc] eg. förskärare;
hof-tjenare som passar upp vid konungens bord. bödh han
vjj synom bitzarom som dagliga thiänto före hans
bordhe MB 2: 180. Jfr Molbech, Dansk Glossarium
1: s. sof. — bitzara kllirer, m. [Fdan. [-bitsere-kniv]-] {+bitsere-
kniv]+} förskärarknif. thz war hans ämbete at göma
konnngxens bitzsara kniffwä Di 44.
bill]ia (byda (i rimslut) RK 2: 7673. pres. biuþer.
biydher VKR 62. budher MB 1: 416. biwiþar
SD 5: 636 (1347). refl. bywss Lg 3: 141. impf. böþ.
böt Bu 8, 14, 19, 21. bodh Bir 4: (]Jikt) 245. 2 pers.
bözst Bo 185. bödht MP 2: 59. böt Bu 18. pl.
buþu. bodho (i rimslut) Iv 591. bywdo MB 2:
139. impf. konj. budhi Bo 59; refl. budhis Bir 3:
127. part. pret. buþin. bodhin: opbodhin SD NS
2: 37 (1408); vpbodhit ib 200 (1409); opbodet SJ
387 (1472); heembodhit ib. byudhin Bir 5: 111),
v. [Isl. bjfiSa] L. 1) framräcka, hålla fram,
framvisa, bödh häunc sina hand at kyssa KL 355.
engen tor biuda sin skioll mote them Di 159. 2)
söka tillskynda, opta faar han fal som adhrom biwdher
fal GO 161. at hans män budho honum slikan last
Al 1540. ongon torde hanum kamp biuda (inlåta sig i
el. försöka strid med honom) Di 159. RK 1: (sfgn) s.
184; med afs. på de båda sista ex. jfr 4 och 6. 3)
bjuda till, försöka, the budho flere stadz a landet
gaa RK 2: 9085. ib 8988. 4) bjuda, erbjuda, alle
honum sina thiänist bodho Iv 591. tik bywss
wärdh-inna hedhor Lg 3: 141. hafdhe budhit fult värdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
