- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
119

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - biärghskora ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

biiirghskora

119

bland

156 (1507), 380 (l510). GS 40. MD (S) 213. RK 2: 7111,
3: (sista forts.) 4283.

biiirghskora (-skura),/. [ltl. bjargskora]
bergsklyfta. innan biargskoronna Bil 52. vnde biärgh
sku-ronne Bo 86.

biiirghskriva (bärgh-), /. bergsskrefva, klippa,
lönande sik vndi tho biirgh skrifwnne (sub rupe) Bo 86.

biiirghskrubba (bärgskrubba.
bergh-skrybba), /. bergsskrefva. flym thy wt j
bergh-skrybbur Gr 401. giordo (för gömde) sik j
bärg-skrubbor (spetuncis) MB 2: 343. Jfr biiirgha-,
hiärgs-skrnhha.

biärghskrnva? (bärgh-),/. = biiirghskriva.’
the som byggia sik hws a höghom bärghskrufwom
(rupibus) Su 386. ligh i höghom biärghskrufwm
(ex-celsos montes) ib 405.

biiirgllskllggc (bärgh"), m. skugga som faller
från ett berg. thu see bärgh skwggana MB 2: 100.

biiirkü, /. Björkö i Mälaren, utan tvifvel
identiskt med birca hos Adam af Bremen; sgnes hafva
haft äfven den allmännare betydelsen af (pa en ö
belägen) marknads- el. handelsplats; jfr bjarkey i norra
Hälogaland samt berkö i Finska viken. Se Schlyter,
Ordbok s. 72, Jurid. Afh. 2 i s. 201 f; Tamm,
Slaviska lånord från nordiska språk s. 4J samt
Fritzner, Ordbog s. 144. Jfr bil’karlai’. — biiirkiia
lagli (börkö lag. börkelag), n. stadslag, thon
äldzta lagen som somme kalla nu börkelagen BSH 5: 228
(1507, nyare afskr.). effter börkö lagen ib. — biiirkiia
rätter (byärke-, byrke-), m. [Jfr lsl. [-bjarkey-jarréttr]-] {+bjarkey-
jarréttr]+} L. stadslag, tres fabricas lapideas scitas
ad pontom borealem stokholmis et vnam curiam
sitam in rieo sutorum ibidem . . . secundum ius
dictum wlgariter byrkeræth . . . archiepiscopo et
capitulo assignaui SI) 4: 572 (1337). ipsis (o: villanis
junæcoponsibus) . . . concedimus . . . quatenus
sta-tutis ao juribus dictis byærkerætt pari modo per
omnia, prout per villanos nostros stocholmenses
ob-seruari noscuntur, decetero ]ibero vti debeant ib 6:
136 (1349).

biärter (bärter), adj. [lsl. bjartr] lysande, bjärt,
grann, ßn. enghin frw är swa bart. GO 212.

bla (blaa. pl. blaar: lyyn blaar Su 46. blaa?),
/. stupa, blår, blånor, brustu hanum iärn af benum
snm bla for lugha Bil 256. rotinä suep väl mz blaa
Hästläk. i AS 137. blaa oc noppor PM 6. stek thz
mz wathom blaa (får blaam?) i oldmyriona LB 3:
199. Jfr blail, samt llaill|IO-, lin-lila.

blaþ (blat SJ 36i (us9)), n. [lsl. blaíj 1)
blad (på växt), thätta blomstrit hafdhe fam bladh
Bir i: 175. ib 176. Jfr eke-, eterniitlo-, gro-,
grodda-, gill-, liaglitlioru-, kal-, klöver-,
laktuka-, laverbär-, lillo-, liike-, liikis-,
mal-yrta-, niitlo-, petersilio-, rosa-, rosen-,
rosmarin-, ruto-, sio-, skriippo-, valmoglia-,
vigbra-, viighbredho-, äspe-bladli. 2) blad
(i bok), j the bokini äru siw bökir ok huar bokin
hawir thry bladh Bir 3: 98. ib 1: 338. VKR 55, 56.
SJ 361 (1469). Jfr boka bladll. 3) svärdsklinga.
Di 76. - Jfr fot-, fota-bladh.

blagarn, n. blångarn, blaggarn. een lismare hawor
silke thungo ok blagams bak loth GO 970.

blak (black), n.f [Mnt. block] black, fotblack
(för fångar)? fängelseseer tw black, thär skal
tw haffua mougen fänens uaath FM 361 (1508). Jfr
blokker.

bla kal, m. blåkål. lagen aff . . . bla kaal LB
7 : 349. j [l] hand bla kaal ib 2: 71.

blakker, adj. [lsl. blakkr] svartaktig, mörk. thu
skalt swa drikka blakko (det grumliga, bottensatsen)
som bruno (fex remanens detur dum cerevisia
minnetur) GO 330. — black (om hästars färg), equm blaccan
SI) 3: 579 (1323). gifuer iak . . . min blakka sumara
ib NS 1: 514 (1405). gifuer iak . . . min gra häst oc
een blakkan ib. ib 2 : 306 (1410).

blakkotter (blakkat Di 134), adj. black (om
hästars färg), häst blakkotther MB 2: 342. Di 134.
It K 3: (sista forts.) 6122. Jfr rödhblakkotter.

blaman (bio- Bir 3: 219), m. [/a/. blámaír]
menniska med svart hudfärg, neger, Etiop, Mor.
swartare än een blaman Iv 253. oroadho blamän egipto
land mz örlögh MB 1: 279. kom con stoor här mz
blamannom aff ethiopia in j egiptum ST 327. iorþajies
... en blaman (Kthiops) Bu 515. blamans (Mauri)
ben impaþes i sama sta]ien ib. MB 1: 224. KL 146.
Lg 3: 455. toþes þöm en leþar i blamans like (ostendit
iis Kthiopem) suartare äu cul ok haf|ie horn i änne
Bu 208. Bil 695. Su 225. syntis een blaman (Kthiops;
d. o. s. djäfvul) rädhelikin j aasyu oc athäfwm Bir
2: 11. syntis vara . . . suasom suartir blaman (Kthiops
niger) ib 92. ib 3: 190, 219. — hlamauna barn, n.
barn med negerfärg. hon födde blamanna barn MB
1: 223. —• 1)1 a man 11 a land, n. Etiopien, valloghir
kammanär drotningiuna af blamanua lande (reginæ
Kthiopum) KL 145. matheus kom til blamanna landz
Bil 225. ib 233. the som bo ... i all siria, caldea,
india, oc i blamannaland, oc i tartara land MB 1: 3.
ib 159, 207. — blamanna släkt, /. Etiopisk slägt.
fore hans husfrv skuld som han haffdho takith aff
blamanna släkt MB 1: 399.
blailli, m. L.

blan (jil. -ar Su 46), /. = bla. weffyes blan nc
hamp wmkringh PM 7. Su 46.
biana (-ar, -adhe, -adher), ». [/«/. blåna]

blåna, blifva blå (om hudens färg särsk. efter slag).
blanar mans hand äller fother LB 7: 3. kinnin
blan-adhe KL 346. hans fägherste likame thrutmadhe ok
blanadhe Su 451. Bir 3: 289. VNB 23. swartir ok
blanadhir aff lilfradho blodhe MP 1: 11. anlitet war
bliknath oc blanadh Lg 3: 93.

blanaþer (blonadher. pl. -ar Su 196; Bir 4:
340. -ir), m. blånad, gyor þöm bloþwito äller blanaþ
SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). thz menlösa kötit . . .
opfyllis mz blanadh Bo 193. blane lagdhis owir
blanadh (livor super livorem) ib. synis blanadh ella
bloduite MEG (red. B) 61. EG 65. mz ihesu christi
blanadh oc saröka MP 1: 203. skodhins . . . ihesu
christi blanadhe oc pinor Bir 3: 381. ib 281, 4 : 340.
Su 136, 196. för i [l] blonad som ban slog sigwrd BtFll
1: 130 (1506). Jfr blane.

bland, ». [lsl. bland] L. 1) blandning. MB 1:
72. mz sith etherfulla blandh Lg 3 : 274. 2)
be-blandelse, samlag, hon hafþo bland mz mandrapara
Bu 135. vtan simia natura bland ok spiäl ib 11.N en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free