Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - blastol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blastol
122
Mi<l lin
1: 2C.3. RK 1: 3039 , 3 : 3574. j storom blääste ok räghne
LfK 241. j siosins lilcst Bil 853. 2) blåsande, andande,
andedrägt, onsfimmin bliistin optände ey eldin Bir T. 141.
af . . . manzsius bläst ib 1: 368. blästin iugaar oc vt at
näsouien ib 2: 229. ib 3: 427, 441. the miin waro aldra
wärst mädher thera onda bläst Al 5140. — sär sic. nm
ormars och drakars andedrägt, en draki som drap
dighart folk af staþenom mz sin otarblandaþa bläst
Bu 490. ib 506. Bir 3: 74. MP 1: 137. Al 5046,
5047. flyis hans vmgangilse swa som etirfuldz orms
etir oc blästir (sibilus) Bir 4: 292 . 3) blåsande
som åstadkommes genom blåsbälg, swa ath blasten
taker pa järn tenaua l’M xlvi. Bir 2: 15. 4)
ingifvelse, inverkan, opuäkkis han aff modhirna bläst
oc radhom Bir 3: 77, ib 91, 4: 251. mz smeker oc
högffärdhenna bläste LfK 55. 5) väder,
väderspänning. fordriffwer ont wäder oc blost i magha
LB 7: 10. ib 8: 45. 6) svulst, inflammation ?
for-driuer . . . aldra iniilua bläst (non modo
paro-tidas verum quoscunrjue tumöres) LB 5: 81. for bläst
(genom blåst el. drag vållad sjukdomf) oc böldh
i öghön ib 77. for köldli och bläst i ögon ib 7:
57. 7) blåsande (på ett musikaliskt instrument).
alt war enskyns bläster til höghtidha oc fitrdha
MB l: 389. ib 330. — Jfr eter-, fiirdlia-, born-,
borna-, hüghtidha-, in-, lndlier-, ludlira-,
samnadha-, sigliers-, ut-, yiidlier-, yädliers-,
ög-lina-bläster.
blastol, adj. blåsig, hiistin (nämt. bliffwir) blastol
LB 3: 192. somerin (nämt. wardher) waghol oc blastol
ib. ib 193.
blatte tomt? /. lot han hanom up ena blatte
tompt SJ 166 (1448).
blatliradlier, m. tråd spunnen af blånor! tråd
<tf blå färg? een dwg met heden siim oc blatraadh
FM 76 (1483, daniserande). ij [2] bordhankliide met.
blaatraad ib. en dwg met blatrad wtkast ib. i [l]
handkläde met dragen säöm jtem i [l] mot blatrad ib.
blea (blee. bleia. blöa; med afs. på dessa tre
former se altara blea. blöia), f. [lsl. blæja] L. 1)
tygstycke, duk. Jfr altara blea. 2) lakan.
aklädhit war etli grofft, klädhe bulster oc blöia war et
strängt harklädho Lg 3: 204.
bleka, /. [lsl. bleikja. Fdan. blege. Sv. dial.
bleka] 1) kalk, krita, tämprar man thz mz olio
af rosär ok bleko LB 4: 339. for formykin lüsn dwger
bleka, om man drycker henno ib 7: 66. blandar man
bleka mz ätykya oc olio och rwsin ib. ib 190. Jfr
rödhbleka. 2) blyhvitt? PM 40. —
bleko-blandaþer, adj. L.
blekogardlier, m. inhägnad blekplats, helgandz
hws blekegardh SJ 236 (1454).
bleker, adj. [lsl. bleikr] blek, blekgul, hvitgul.
pallidus, biokor GU l. han tok synas blekir ok
magliir KL 39. bleka kindir ib 291. GO 686. Bir 1:
31, 2: 134, 164, 3: 134. vardh genast solin blek ok
swart ib 365. blekir som een aska ST 527. bleek
footspor som the waro bränd Lg 90. margliin lukt
brynia bleek wart fiirgadh mz manna blode rödli
RK 1: 907. Inv! 1 kin man som födhis blinder han faar
äldre at wita eller vnderstanda bwath hwit är eller
swart eller blekt eller brwnt eller nakan lit MB
1: 42.
blekia ("ir, -ter), r. [lsl. bleikja] bleka, thän
som klädhit thorkar oc bleke Bir 2: 80. blekt läropt
SD KS 1: 378 (1404). blegte laghen FM 76 (1483,
daniserande). Jfr flllllleka.
blekliter (bleklether), m. blek hy, blekhet.
duger thz för blekloth LB 8: 45. thz hyelper ffnr
blek lith ib 2: 45.
blekna, se blikna.
bleknngsfnri, m. Bhkingsbo. the blekwngsfarer
HSJ1 20: 175 (1507). bleltijngsfarerne ib 293 (lilo?).
hloiiin (blemma: -onar LB 7: 33. blämma
ib 5: 77), f. [Al blemma] blemma. a hwilkftis mantz
köt öller hwdh wäxa aff nyo ymse liter oc liwsa
blemor (pustula) MB 1: 361. blcmor i öghon LB 1: 59.
RK 2: 7951. LB 3: 35, 5: 77, 7: 33, 70. PM xxvn.
Jfr eter-, var-blenia.
bleine? m.f = biel||a, for skwniäl ok blemar i
öghen LB C: 105. for blemär i anlethet ib.
blemotter (-äther), adj. [.V. blemmutt] blemmig,
uppfyld (tf blemmor. ftb anläthet wordher ei blemätb
LB 6: 105.
bleua, tf [Fdan. blenc] Jfr eterblena.
blialil (blyald. biald. blial Iv 1752. bliant.
blyandh), m.? [lsl. bliat. Mnt. bliant. Mlit. blialt,
bliat. Ffranska bliant] ett slags oftast med guld
genomdraget sidentyg, antipendium de blyald SD 1: 656 (1285).
Fr 2136. mantia aff biald üfrith sidha FI 288. var thera
bröllops klädhe aff baldakin ok bliant RK 1: 1390.
the waro klädde j gul oc bliant ST 421. cxamit ok
swa biald (Cod. B bliald) hon lagdho owcr thän
riddara bald Iv 840. bazor värö aff bliald FI 531.
thz var alt ther draghith inne mz bliald ok ballakinne
ib 1417. Iv 1752. Fr 323. ST 220. reddes there songh
mz gull ok päll blyandh ok alskons könsteligoni
hedlien stykkiom Lg 3 : 524.
blidlia, f. [7s/. blida. Mnt. blide] blida, ett i krig,
i synnerhet vid belägringar, användt kastredskap,
hvarmed man slungade stenar och andra föremål, stundom
äfven eld (det, som skulle slungas, fästes vid ene
änden af en bjälke, vid hvars andre ände den
mekanism, som med tillhjälp af tåg satte verket i rörelse,
var anbragt), at tär mä. eld älla stenkast af blidhom
rädhas KS 85 (208, 93). ib 86 (210, 94). tera blidhor
älla annor wärk bränna ib 87 (212, 95). the haffdo
werk ther foro driffuit ok starka blidhor wp rath
RK 1: 4302. wij haffwe her resth en blidho, oa iir
alleledcs wpsath som hon bör wara . . . then honne
giorde, han haffuer well seet bliidor til förendo, men
han kan ekke finne pa laget at kasta medh henne
BSH 5: 147. Di 10, 39. MR 2: 237, 239, 248, 257, 269,
275. — blidho kast, n. kastande från en blida.
suj måghe torn ok barfridhi wäria för blidö kaste
KS 86 (210, 94). — blidhoniästare
(blidhe-mester. blydhemeater), m. den som förestår
byggandet och bruket af blidor. ss tillnamn, mathias
blidhemester BSII 2 : 38 (1396). then blydliemesthor
... är begiirendes en god smedh medh all reskap
och oth fatli jern . . . och C [loo] fambno trosse
ib 5: 421 (i5io). — blidho slagh (blidha-), n.
slag som härrör från en blida, for angist ok blidha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
