- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
131

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - boghul ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

boghiil

131

boklarþer

höffuer inthc annadh formodho sik wtuff oss wthan
stadugh wenskap bogskap (för brodhorskap ’!) och
then manskap som wii idcr werdughot . . . sakth och
sworct haffwm 11S11 22: 54 (1494).

boghlll, f ull på bågarne, gardhkona skal klippa
kwidh wi ok ey bogh wi GO 24.

boliagll (bo haff BSH 3: 293 (14T0)), n. [Fdan.
bohavo. Jfr X. bnhag] L. egendom, en aff honnas
tiänarom som tilsyn haffdho wtwertis om hennas
bo-hagh Lg 3 : 305. BSH 3: 293 (1-470). mct boskap ok
bo-hagh FH 5: 84 (1482), 85. for boseapin och hele
bobaget wppa wiik ib 230 (1516). Fil 673 (1516-17). Jfr
slöts boliagll. — bohags liirdomber, m.
hut-hållslära, kunskap om hushall, läro henne bohax
lärdom FM 681 (1517).

bohorilh (behordh HK l: 1408, 3518), n. [lsl.
burt. Mnl. bohurt. Ffranska boliort, bouhourt, behort]
bokord, riddarspel, hvari de täflande icke kämpade
man mot man, utan i två skaror, hvilka på en gång
redo mot hvarandra; spelet framträder för öfrigt i
särskilda land under olika former. Jfr Ijiez, Etym.
Wur ter b. 1: 45 f; Viollet-le-Duc, Dictionnaire du
mobilier franqais 2: 407; Schultz, Hof. Leb. 2: 96;
samt i sht Xiedner, Oas deutsche Turnier s. 35 f.
riddara oc swcna the giordho ther gaman mz diost
oc bohordh Iv 46. man fan ther badho bohordh ok
danz toruäy ok dyost thöm thz lysto göra matte
man ther aldra rUghua höra ib 1559. tha sa margh
man bohordh här ok ther om markena fara mz inarghin
höfuizlikin skara Fr 3044. It K 1: 448, 1164, 3518. för
äu ther war änt thz bohordh ib 1408. ib 2198. Jfr

bordera.

boia (boya. bogia),/. [Mnt. boio] L. boja. brusto
boior Bu 526. ib 501, 519. band ok boior ib 511. vordho
badha boior en boya Bil 114. ib 113, 677. RK 1: 3872,
3945. Al 3455, 3458, 3461, 3498, 3506. GO 828. j dödzsins
bogiom är jak bwnden Su 239. Jfr gill-, hals-,
iäru-boia.

boio (boye), n. boja; kedja, hcngde honom mcdh
i th gylt boyo PK 229. ’ •

boilüsa, f. L.

bok (böök), /. [lsl. bok. Fdan. och D. bog, hög]
L. bok, bokträ. eok öller böök GS 42. Jfr bükcaska,
bökcskogher.

bok (book. pl. böker), f. [lsl. bok] 1) tiber,
bok. bok thcssin är uttakin medh fåm ordom af thöm
bokum wiso mästara hafva giort um styrilso kununga
ok höfdinga KS 1 (1, 1). faa sancto potro bok (j
hand) Bil 107. hans böker oc opistolo lasus for nerono
ib 124. sagdhe sik thz hafua läsit j cristnom bokoui
ib 541. ban scrcf manga bökir ib 382. som för j
bok-nenä (för bokenäj skrilfuot star Va 52. 2) bok,
Iiufvudafdelning af ett skrifvet arbete, hans hystoria
biscrifwas oc six i thässom siw bokom som bär
fylgh-ia äpte Gr 259. ib 270 o. s. v. Bir 2 : 3, 273, 3 : 476.
Su 8. här börias annar deolin ällir booken j
gudhe-lika snillis wäkkiare ib 222. 3) boklig kunskap,
bokliga studier, läta kenna hanum book SD XS 1:
628 (1407). vtan ban kunne väl bok (har god boklig
kunskap) Bu 144. Iiil 82. systrana som ey kunno
book Bir 5: 93. nima book GO 342. Bo 30. Bil 776.
sätia barnit til bok ib 775. somlika . . . hiolt han

til book Ansg 243. ij thorn skotom ga wi ey til book
(studera vi ej) ther luästara göras ij konstom klook
Al 6445 . 4) evangeliebok, messbok el. annan andlig
bok på hvilken ed a/lades, sworo a bokenne VAH 24:
321 (1422). S) bok, tiinkebok. tliätta sama husit
hauir jak hanom vplatit a radzstuwonno a rättom
radzstufuo dagh som stadz rät vtuisar ok är inscriuat
i stadzins bok SJ 39 (1432). ib 142 (1445), 143
(1445). 6) lagbok, thet xij män och boken segor
paa tijngen BSII 5 : 78 (1506). hollir bokin (förestår
domareämbetet!) BSH B: 183 (1507). tho faa hanom
anuath taga war än ha|fwa boken ber ib. giik thenne
monigho almogho tiil ok baade mik, thot jak jw skwlle
toress book i gocn anamo ib 460 (1511). — Jfr

amiiiuilsa-, brödhra-, böna-, dom-, haml-,
himirikis-, härads-, iordli-, konvents-, kämpa-,
lagli-, lands-, liike-, liikiara-, mässo-,
mät-tona-, ordins-, roglilo-, räkinskaps-, rät-,
sal-tara-, sang-, skat-,skip-, skra-,slöts-, spyrilsa-,
stads-, stona-, tiþa-, thäukia-bok. — boka
bladh, n. [lsl. bcikarblaé] blad i en bok. Bir 1: 338,
2: 167. — boka list, f. boklig kunskap, hon thröste
sik meir a boka list Bil 535. var godliir mästare
j bokalist ib 904. RK 1: 3364. Jfr boklist. —
bokastol, m. [1st. bökastoll] pulpet, mässo diäkniu
lop fran bokastolenom KL 81. for domarenom stodh
bokastol (putpitum) j hulkom bok laa Bir 2: 92. j
huseno syntis bokastol ok bok var a thorn boka
stolcnom ib 3 : 424. ib 417, 425, 427, 428, 430, 434, 439,
441. 443, 446, 448, 449. the systrin, som skal läsa
colla-cionein, hon siti wppa sino säte widh bookastolin ib
5: 85. ib 73. Jfr bokstol. — bokathrykkiaro
(boketrykkiare), m. boktryckare. Gers Ars c 6.

hokal (bochal), n. [Äldre Nht. bocal. Franska
bocal. Ilal. boccale. Mlat. baucalis] pokal, bägare. PM il.

bokarl, m. [lsl. bükarl] L. bofast man! böndher
oc bokaria RK 2: 7186, 3: (sista forts.) 5746. MD (S)
201. BSII 1: 131 (1371). SD 5: 210 (öfvers, fr. si. af
1400-talet), bönder ok mono bookaria DD 1: 207 (1508).
Jfr Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog 1: 234.
bokka, se bukka.
bokkor, se bukkor,
boklare, se buklare.

bokliker (bokligh), adj. [lsl. bökligr] boklig.
andra hafwa mykla boklika konst (sunt magua
litlera-turæ) Bir 1: 284. vilia the wara sniälle j boklike konst
ib 101. ib 2: 308. ST 39. Lg 535. boklika konsta
klokskap Bir 1: 331. the bäzsto mästara ok märasto j
allom bokligha konstum (in omni mundana sapientia)
Lg 535. nim . . . boklica konste at thw maghc callas
mästare Bir 3: 241. ib 278. Su 171, 223 , 273, 440. thou
betzsta boklerdh man . . . j siw bokliga konster RK
1: (ny böljan af Gamla Krön.) s. 165. Lg 3: 33.

boklist, f. [lsl. böklist] vetenskap, sigx i the
boklist ther thässkyns pröwar at i olikom thingom
skal mau leta liknilse oc i likom thingom skilnath
MB 1: 397. —■ vanl. i pl. (stundom återgifvande Lat.
artes liberales), nimber fulkomplika alla the boklister
som tha waro i iordhrike MB 1: 279. Bil 352, 353,
534 , 581, 711. — Jfr boka list.

bokliirþer (book-), adj. [lsl. bóklærír] L.
bok-lärd, lärd. en gofar prästar ok litet bok larþar Bu 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free