Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bonde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bonde
135
borboön
]iätt þe fingo a tomptinne aaf bondanum SD 5: .176
(1344, nyare afskr.). tha rönthe bondhen hwadh gcsth
lian hadhø fangith Di 282. FI 573, 583. 5)
handt-verksmästare. ther blifne lerjnngen i bondans inynne
SO 85. 6) äkta man. SD 5 : 293 (1344). adriani
husfru spurþe sin bouda fangen Hu 519. ib 4, 30. 187,
188, 504. Bil 109, 244. 266, 480. HB 1: 184, 222, 371.
KL 53, 140. MP 1: 37, 40. Bir 1: 207, 281, 2: 165,
253, 3: 225. VKR V, VIII, X, XVI, xvm. FI 34, 889.
Va 10, 45, 53. Di 226, 230, 236, 237. SO 27. 151, 203.
Ber Ti. Gers Frest 33. giftir bonde Bil 590. förgöra
liennas man oc äkta bondha Lg 3 : 666. ouergaff syn
eigen man ok bondha ib 550. — Jfr afgiirdha-,
alniännings-, frälsis-, fulgrärjift-, hus-, land-,
odhol-, skat-, skatta-, sokiin-, linilir-,
ut-giirdhis-bonde. — bondn hyr, m. L. bondby. Di
178. — bonda driing-er (bonde drengh), »».
bonddräng. BSH 5: 134 (1506). — boilda gods, n.
bondgård, bondhemman, skattehemman, gardhen thär han
sither ij, som för waro tliw bonda godz SD XS 1:
433 (1405). — boilda här, m. bondehär. RK 3: 825.
— bonda klädlie (-klädher), n. pl. handkläder.
en myn tro tienare sendo iag i thz sill j bonda klädher
till landemärett RK 3: (sista forts.) 4412. kledho sigh i
bondekledhe HSH 20: 190 (1507). — bonda
koil-llllger (-kwng), m. bondekonung, anförare för
bönder, jacli taledhe ined nogne aff the ypperste
caputeyner och bonda kwnger BSH 5 : 343 (1509). —
boilda lagll, ». L. jord af den storlek att en bonde
derpå kan vara besuten, hemman? peder olsson . . .
fastade ok opledli beskeligom månne jon pedersson
... et töno säde mine en ot bondelagh ... ty
afhänder han sigh tho lialfua bondelagh DD 1: 111
(1459, afskr.). — bonda laiidboo (-landbo), m.
landbo som inneliafver skattebondes jord. afradh af
bonde lanboen, thot skal helftenno hafwa cronone
em-betzman och helftene jordäganden GS 44 (1437). skal
■ . . ingen frelsesbondho öller bonda landbo köpc
skattegodz ib. — bonda lnter (bynda loter), m.
den del af en bys jord som eges af bönder (i motsats
mot den som tillhör frälsemän eller kyrkan ocli de
andlige)? dimidius attungus in bondælutenom SD 2:
290 (1299). wi havum dömpt petäre i byrallom fullan
lot i allom vpgierdom opter thy som han hafver
fangit af bynda lotennm i thorn sama by ib 6: 63
(1348, nyare afskr.). — bouda läkedom ber, m.
bondkur. en groff bonda läkedom LB 7: 236. —
bonda mark, f. böndernes gemensamma mark,
allmänning? in bondamarkine SD 5: 487 (1345). —
bonda skatter, m. kronoskatt som erlägges af
skattebonde, skal han fräls wara af allom boilda skatt
GS 31 (1380). — bonda skor, m. karlsko. eth
(till-lägg : parj bondha sko ok oth par qwinuo sko SO
16. — bonda skuld (bondeskuld), /. afgift som
uppgifves ss å Vermdö utgående af skattebönder. BtFH
1: 317 (1431, Joh. Bures utdrag). — bnndasousj
n. bondkalas? bildl. jach will göra tliöni eth
bonda-sous ... ath the-aldrig sågo makan BSH 5: 132 (1500).
— bouda snil (-SOn), m. [Isl. brindason] L.
bondson. RK 2: 8839. — bonda tal (bonde-), n. af
bönder gjord värdering? til stade wppo hade sidor
at clemet haffdo köpt föl- xxiij m. jord aff änders
oleffsson effter bonde tal BtFH 1: 226 (1509). dömdes
thz jord köp stadug och fast som sigwrd jackula
giordo mz sin broders son lauris jopson som är ij
stenger jord ligendis i jackulaby för xx m. effter
bonde tal och xjj" ranzacan ib 285 (1500). dömdes thz
jord köpit stadug och fast som jäppe laurisson giorde
mz nilis laurisson yhamäki som iir en siette del aff
yhainäkisby ... för xxxv m. efter bonde tal ib
292 (1510). — bouda thing, n. bondeting, ting som
hålles med bönderne (i motsats mot bergsmannating).
badhe vppa bonda thing ok bergxmanna thing SJ t XS
2: 406 (1411). BSII 5 : 209 (1507). — boilda vill
(-wen), m. bondevän. BSII 5: 460 (1511).
bondeliker, adj. bondaktig, bland bönder öflig.
vpfostradhir . . . äptir bondelikom sidhom Bir 1: 205.
boildelikliet, / bondaktighet. Ber 155.
boiiäiiuingar (-pänniggar. -päningar), m.
pl. L. bohagsting, lösören, in prompta pecunia,
pecori-bus et alijs bonis rebus wlgariter dictis bopænninga
SD 2: 468 (1306), heredibus meis rolinquo mobilia,
pecora et res alias satis notabiles quo wlgariter
bo-pænnigga vocantur intor se logaliter diuidenda ib
3 : 463 (1320). omnia bona mea mobilia dicta boo
pæningæ videlicct cornua, equos et pecora cum annona
et omnibus alijs vtensilibus ib 4: 226 (1331). ju
mobi-libus dictis bopænningæ ib 632 (1338). ib 5: 257 (1344),
G: 23 (1348). ib XS 1: 291 (1403), 389 (1404, nyare
afskr.), 2: 12 (1408). — Jfr bolpiinningar, boskaps
pänningar.
bora (bura: -u Bir 2: 226, 4 : 293; -ur KL 5;
-om Bir 1: 31; -una ib 3: 428; -unna ib 1: 33;
-unne ib 2: 83. bwra: -una Lg 3: 89),/. [Isl.
bora] (litet) hål. soolin sken gynom saldins burur
KL 5. huat är trangare än the boran hulka 011
riddaro vplät j christi sidho MP 1: 131. til tliäs bon
riikte aat boronne som borat var foro spikenom Bo
200. Lg 3: 89. Bir 1: 31, 33, 2: 226, 3: 428. ginom
thinna handa ypna boro ib 2: 5. jak lotte alla hans
hiärta horor ok rütir ib 1: 86. j thässoin hiälm skulu
vara twå boru ib 3: 377. ib 2: 175. taladhe ginom
the pipo som hafdlie thre born ib 420. vm . . . thre
lönlica burit varin vidh hwart gapit ib 4: 293. ib 2:
83. iv 4548. Jfr hiälm-, näs-, niisa-, niiso-,
svet-, virna-, öghna-bora.
bora (borra: -ath Lg 3: 89. impf. -adhe:
-adhis Bir 3 : 439. part. pret. -adher. imperat.
bora Bir 2: 5), v. 1) borra, genom borrning
åstadkomma, aat boronne som borat var fore
spikenom Bo 200. Lg 3: 89. 2) borra, genomborra,
owir en boradhan sten KL 24. til festo hona korseno
hulkit som borat war foro naglomen Bir 1: 30. —
hora genom, genomborra, bora ginom thina händir
j midhiiagho mz huassom nafwor Bir 2: 5. ginom är
borat ib 3: 428. Jfr genom bora. — hora »under,
sönderborra. bora söndhcr ficndannas skip PM 13.
borar, m. pl.? Jfr niisa borar.
boras, m. [Mnt. boras. M/ut. borax] borax, siwda
boras ensampt for sig sielff . . . oc äta honiim med
hönssyt, ty han rensar blodyt LB 7: 314.
borboün! som til foraiä vorth mynth forgä vela
med gwldh sölff äller borboön (träl. felaktigt) HSH
19: 15 (1497).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
