Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bredha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b red h a
146
brefskrifvnr
ni bredlin. — reß. bredhns lit, utbreda sig,
ut-Iredas. Lg 3: 61».
bredlin, /. [Äldre Dan. brcdhe] = broilllöxe.
swerdin klwngo ok bredhan gall RK 1: 3031. frestado
om brodan beet ib 3093.
breþer (breedher. br ad her. brendh för
bredh SJ 296 (1461)), adj. [/*/. breiir] L. 1)
bred, utsträckt åt sidorna, bredher bockir llil 361.
Bir 1: 246, 347, 2: 207. ga the briidhan vägh til
heluitis Ml’ 1: 83. then viighin är bredir soni ledhir
mäniskiona til fortappilso ib. 2) bred, af en riss
utsträckning i bredden, twäggia alna breet Bo 171.
latt tz insiwda j [’/,] fingers brett Lit 7: 329. 3)
vid, stor. breþ (grande») öghon Bu 201. landit är
aldra brodast oc wit MB 2: 36. swa at rikesins
ära warder breed RK 1: 4469. — ss tillnamn, olauns
bredher SD 3 : 420 (1319). — Jfr Hilger*-, flll-,
liärdha-, iilin-, tvii-breþer.
bredhestang, f. stång hvarpå ßsk u/i]iliäuges och
utbredesf tager bort annarss brodestjtnghor SO 302.
bredllliet, f. bredd, the vtwiddos owir wärldinne
bredhet (latitudinem) MB 2: 365.
bredllföte? m. padda, hänna fðtir värö swa som
bredh fota älla paddo (quasi bufonum) skipadha Bir
3: 136. mine ftitir äru swa som bredhfüta (quasi
bu-fones) ib 138.
bredlileker (bredläker: -en SJ 302 (1462); -in
ib 310 (1463?), 3i3 (1464). bradläker: -en ib 301
(1462)), m. [/«/. brciíleikr] bredd, vidd. j vingana
bredh-lek Bir 1: 350. FI 1240 (Cod. B, C). Al 7330. Su 327.
holken aker balder a sina ]engd atta stenger oc
fäin-tiglii oc a bredleken atta SI) KS 1: 157 (1402). ib 2:
120 (1409).’ SJ 301 (1462), 302 (l462), 310 (1463?), 313
(1464).
bredlrridh (bredwiid. bredwidher.
bret-widher. bredhewijd. breda widh), prep. och
adv. [Jfr a breþ viþ Hels. L. V. 15, samt K. brcidmed]
AJ prep. bredvid, breda widh och a|fsides thz altaret
SO 163. hrodhowijd hans egit markland iord SD KS
1: 323 (1404, nyare afskr.). bredwidher hans
skimmel-penings ärffue SJ 297 (1461). ot kalgardz rwm opa
norreinalm bredwidher micke] swartes rwm ib 378
(1471). bretwidher liennis egat hus ib 320 (1464). B)
adv. bredvid, lot vpp . . . päder staall enä tompt
liggando bredwidher rot nidhan foro per stals ärffwä
SJ 290 (1461). hongher ffor:de li:r jacob bodoliek . . .
siitli ämbethis jnsigle her bredwiid FH 1: 55 (1485).
bredbüxe (bredh yxe SEG 119. breedhyxe
GS 47 (1441, orig.). bredöX SD 2: 165 (1294).
bred-ygs ib 5 : 638 (1347)), /. [Isl. breitföx] bredyxa,
stridsyxa med bred ägg. at iingon af almoghänom ma
nokor vapn bära som man ma nokon skaþa med gyora
som är stekamäz. bughi. köluä. spyut. swärji. ai]r
bred-ygs SD 5: 638 (1347). ib 2: 165 (i294). SEG 119, GS
47 (i44i, orig.). Jfr bredlia.
bredsl (bredzell. -ar), /. = bredbestaiig.
borttager annarss bredzsla (motsvarar bredcstängher i
en annan handskrift) SO 292. tager bort annarss
fisk som hänger pt\ bredzell eller borgh ib 305.
bredsla, f. [Jfr K. breidsla] = bredsel. tager
annarss fisk som liggor på berg och bredzlo SO 300.
— bredslo rum (bredzlerum), n. rum el. plats
för stång hvarpå ßsk upphänges och utbredes? tillägnar
sigh bredzlerum SO 302.
bref, n. [Isl. bref. Fsax., Mnt. bref. Mlat. breve]
skriftlig urkund, papper hvarpå något är skrifvet.
skref hans synd a bref (cedula) Bu 168. ib 169. —
skriftlig förbindelse, skref þar iuir bref mz sino bloþe
ok satte firi sit insigle Bu 29. iirw oy vithne till
eller öppen bre|f (skuldebref) MEG 56. ib (red. B)
61. EG 65. thu hnuer oc gifiiot tit bre|f ther oppa
RK 2: 6554, 6806, 7750, 8210, 8298, 8301, 3: 2737. —
skriftligt intyg, halfua breff ok bewijsningli thz ban
är äktha ok räktha SO 61. —fullmakt, fa idher breff
BSII 5: 183 (1507). ban finge idher breff her oppo
ib. — bref. abbagariis ... fik bref af vars härra
hand skriiiat. Bu 190. j breftiom til lians Bil 80.
nogon lireff, som . . . hor erkiebisp ja[co]p och bisp
kortli mik til scriffwit ha|fwa BSH 4: 255 (1500). the
hans oghin bre|f, wij finge i dagli fra honum ib 5:
274 (1508). brythor i breffwen op ib 275 (i508).
bref, skriftligt påbud, konungxons öpit bref SR 15.
huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit
haftbo . . . meth sino opno brefue SD KS 2: 139
(1409). fiiigliertan nättum äptir {lät wart bref suin
buz-skap bär nar wi koniom. äru läsin a almänningx [lingi oc
a tär pär til war bref biuthä at wil’ ärum alf lande
farnir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). wir . . . takum
]ieeni mä[i wart brof vndir warä hemelikä wärn ib 669.
ib 670. wii magnus . . . kwnnoglioin allom mannom som
thetta bre|f see eller bore ib 5: 695 (1347, gammal afskr.).
magnus mot gudz nath swoä kononger ok giitä säudir
alhim Jieem pässi bref seä ok hörä guzdrotens (jwädiu
ok sinä ib 1 : 668 (1285, gammal afskr.). — Jfr
aiiiiiinilsa-, bebinililsa-, bebindlnga-,
borgbara-, brödbra-, bura-, bytis-, böna-, dags-,
daglitliingis-, dom-, fasta-, förbindilsa-,
for-buþa-, forradliara-, forsvarilsa-, forvarilsa-,
forvaringa-, forvarings-, frids-, friils-, frillsis-,
fuiidacion-, galilra-, band-, liovudli-,
lingh-nads-, iordba-, konunga-, konungs-, kärleks-,
köpo-, köpstadliamanna-, Iaglimanz-, Ieidli-,
leidlia-, makt-, papers-, pava-, piiriiiana-,
päriiians-, qvarstadlia-, qvittancie-, qvitlo-,
ra-, skiptis-, skiuta-, skogliskiptis-,
sköt-liinga-, stadlifiistilsa-, stads-, stäuininga-,
sviirdb-, sämio-,testainents-, trygliets-, vigsla-,
vitnis-, viiglia-, iilskoglia-bref. — brevn fii, n. L.
brefdragliare, m. bref bärare, lop koniingxsiiis
budb oc brelfdagara (för -dragaraj owir alt rikit
MB 2: 182. breffwin . . . vtsändos mz breffdragharom
oc löparom ib 185. ib 193, 276. Lg 219. jach fik nw i
affthens mot thenno breffdraghcre eders och flerä the
broffh FM 185 (1504).
brefföraro, m. innehafvare af ett bref el.
dokument. halfua lagliga giort ett rett jordaskiptho medh
. . . thessom närwarandhe brefförara birge, som kallas
trulle SD KS 1: 21 (1401, nyare afskr.). at hafua
gifwit thessom brefföraro köneka diekn . . . fulla
maght ib 23 (1401). gaff hon hedhir]ikom månne herra
hämingo, thessom brefförare, allan sin rät ib 27 (1401).
ib 38 (1401) o. s. v. BSH 1: 197 (1387). FH 2: 11 (1381,
nyare afskr.).
brefskrifvare • m. sekreterare, suiasweuiii nain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
