Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brefvisare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bref visare
147
brist
väl bok ok kom til keysarans gardb ok vardh väl
takin mz brefscrifuarum Bil 776.
brefvisare, m. = brefförare. BSH 1: r.u (1387),
ö: 16 (1504). Sit XS 1: 37 (1401), 136 (1402) o. S. V.
brefvisirska (-erska), f. inneha/varinna rjf ett
hr lf el. dokument. FH 1: 188 (1498, nyare afskr.).
bregllþa (impf. bra), v. [lsl. brogda] L. ey. hastigt
röra, svänga, kasta. 1) förvandla, bra sik i
manz ham Bu 516. 2) förebrå, bra thorn thera
skam HB 1: 132. bra bondanom ... at lians kona
niyr|ie sin magh mz hans raþo Bu 30.
breva, v. Jfr be-, bort-breva.
brevere, m. [lsl. bréfari, brdforr. Mint.
brovia-rius, breviarium] breviarium, för de andlige bestämd
bok innehållande sammanfattning af det som läses vid
gudstjensten och bönestunderna, sålde borth sin
breff-wera sina mässa bok lf K 23. jak haffwor tapath
borth alf breworanom psalmum 132 l’M lxvii.
brigdslaí (brydsla), f.i [Jfr Fgutu. brigsl,
lsl. brigsli, n.; brigsla, v.} klander, (dåligt) rykte.
han skal wara utan opanbarlika blygd ock skam ock
wandheir brydslur (för wandhar brygdslur?) SKO 149
(ordet som förekommer i en text, hvars språk företer
en blandning af Svenska och Gutniska, torde snarast
böra betraktas ss Fgutniskt.’.).
brigh|i, /. L. Jfr bos brigh|i.
brigitta (brygdha. impf. -dhe el. -adhe, se
upbryghdlia), v. [lsl. brigtfa. .V. brigda. brygda]
L. 1) hastigt röra, svänga; utdraga ur skidan.
jak skal brygdha (evaginabo) mit swärdh MB 1: 318,
378. 2) förebrå, brygdha honum at han är
wt-länsker MB 1: 367. ib (Cod. B) 546. Jfr upbryghdlia
saml bl’Cgllþa (med hvilket verb det förevarande
tydligen blifvit sammanblandadt).
briins (bryms: -e GO 666; -inMV (S) 256. brinzs.
-ar), m. [lsl. brims] broms, ban liknom vi vidh
brims (bruco) hulkin som banande jordzlikin lit Hyghir
mz sturo liudliu ok bitir othollica sara mz värk Bir
1: 350. ib 351. hwmblonar oc brinzsano ib 4: 113. GO
666. MD (S) 235 , 256. — ss hästnamn. i equm dictum
brims SD 5: 151 (1343).
brinisigna (VGL. II. brym- VGL. I.
prim-Smål. L. bröm-. bryn-, -adhe, -adher), v. [lsl.
primsigna. Jfr Lat. primum signum] L. primsigna,
med korstecknet på parma och bröst teckna den som
skulle döpas (hvilken härigenom, så vidt han var
vuxen, upptogs som kateknmen). wardh catccumiiiiis
thz thydhor brynsignador (Cod. C: brömsignadher Lg
1026) ok ey düptcr Bil 564. nar prosten brümsignadhe
thz (barnet) Lg 3: 429.
bringa! v. [Mnt. bringon] — bringa samaní
sammanföra! briiighen thz bodha saman i ene panna
(molsv. ställe i LB 1: 98 har: bränna thz badhe
saman, sannolikt rätta läsarten) LB 3: 164.
brink, f. [Mnt. brinkj brink, backe, östan gatwna
som man gaar vp moot brinkinne SJ 12 (1423). ib 120
(1443), 140 (1445). — i ortnamn, till martncs
ladu-backa brincken SD XS 2 : 244 (1410, afskr.). nidhan
swartbrödhra brink SJ 57 (1435). wästan vndir swarta
munka brinke ib 124 (1443). vppa skomakara brinken
ib i3o (1414). nidhan for skomaker brinkan ib 302 (1462).
aff watw brinken ib 242 (1454). vpp för sandbrynken
ib 261 (1457). nidhan for waten brinken ib 295 (1461).
brinna (brina: -ande Bil 762. brynna. bränna,
se afbriiina, jfr ock bränna, brinder, bran,
brunno, brunnin), v. [lsl. brcnna] L. 1) brinna.
eet stort vaxljus som äwcrfolicä scal brynnii SJ) 5: 564
(1346). brynni hwart þcrrii swa längi þet räkker ib
563. läto brinna lius Bu 9. mä[i brinnande bltisum
ib. thän brinnande eldin Pa 17. brinnande loghi MB
1: 421. brinnandhe brandh Di 260. rökilse brinder
i elde .MB 1: 369. drogh en brinaude (glödande)
järnhanzska a sina hand Bil 762. —förbrinna, brännas.
al annur bon brunno Bu 55. bran hanom huartø
kiöt älla klaþc ib 176. för iin lödesa bråån RK 1:
2264. ekke wilde han tädan för iin thz war brunnit
alt i koll Di 66. — bildl. svida, moth brinnande
ögna wärk LB 5: 80. —förtorkas, försmäkta. brinna
af thyrst KL 267. — brinna (af kärlek el. längtan),
ifrigt längta, hau bran allir innan at synda mz justina
Bil 445. brindir til syndinna Bir 2: 183. ib 240,
3: 153. Su 385. brindir allir swa som eldir huru
hau maghe koma til uakan liedhir älla wärldinna
höghfärdh Bir 1: 90. 2) brinna, upphettas i följd
af jäsning, maltid laa mykit saman oc bran RK 1:
1674. 3) smälta, iam skyt som vax brindar i elde
Bu 189. — brinna lip, uppbrinna, the förra
stadz-bokin bran vp SJ 31 (1425). Jfr upbrilllia. — Jfr
af-, for-, ut-briinia, samt eldbrinnande,
obriinn-in och bränna.
brist (bräst. bryst. bröst, brösth. brust
(i rimslut) RK 2: 5170. brusth G ers Frest 31.
-ir), f. [ Fdan. bröst. Jfr Isl. brestr och X.
bröst] 1) spi-icka, remna, full ... en stor
sten pa hennes hofudh ok swa hardoliga hennes hoffudh
krosadhc at the brästan synes j hennos hoffudh
scaall Lg 3 : 552. 2) brist, mat (för a mat) oc
dryk war ongon brust RK 2: 5170. är hor och
brijst pa rogh til bakningh FM 192 (1504). hwadli
bryst her är pa öll ib. ffattis ther liogen bryst
thor oppo pa odre vängne ib 503 (1510). haffuor
jag stor bröst for kabelgarn ib 230 (1505). haffuor
jag oc stor bräst om malth ib 243 (1505). är här
ganskc store bryst om en god bisso skyttii ib 440
(1509). ther war noghon brösth vthij then
scriff-elso ib 284 (1506). thoress store nödh ok brösth
FM 369 (1508). baffdhe . . . godha bärnigh wtan
alla bristh Lg 3: 302. MB 2: 127. 3) fel, krämpa.
tz . . . bewarar thorn (ögonen) for alla handa siwkdom
oc bryst LB 7: 209. ib 230, 234. at ön qwinna far briist
oc brek oppo sin natur ib 272. for allo briister j
ryggen ib 331. see hwat brötli (för brösth) man haffwer
ib 3: 2. 4) fet, uraktlåtenhet, försumlighet, schal
oig swadana mcrkolig bröst eller forswmolso finnas
när oss ther om BSH 4: 14 (1471). at thet skulle
wara hans brist och försummolso FH 1: 191 (1498,
nyare afskr.). bryston scal oy finnes hoss os BSH
5: 9 (1504). ib 83 (1506). FM 385 (1508), 386, 387.
HSH 20: 101 (1507). hwars brijsth thot hor til vareth
haffuer ath eij saa sketh är ib 102 (1507). — fel,
förseelse. större syndh ... än alla annars mans brusth
ok brekelikhet Gers Frest 31. — (?) hwat brist äller
örlegx sak är inällan os (quid mihi et tibi est) at thu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
