Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brödhgärning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brödhgärniug
159
brödtkifva el. brödkaka som tjenar ss underlät/ för
mat med fast form (jfr Kalkar, Ordbog til det ældre
danske sprog 1: 293)? han giwir litith som siälwer
gnagher sin brödh disk GO 187. han skar bröddisken
sunder oc nidcr vt gymon bordit (hvi! i svndr leifinn
oc sva mikit af bnrdino sem knifrenn toc) Di 45.
brödhgärniug, f. brödberedning, bakning. MB
1: 234.
hrödl’koillill (-kornen), n. [Äldre Jan.
brod-komen. Jfr Nht. brotkiimmel] brödkummin, kummin
som nyttjas i bröd, carum rarvi Lin. ittt brödkomen
LB 7: 269. tag brödkomen ib 333.
brödllkorgher, m. brödkorg. MP 1: 102, 2: 62,
182. ST 400.
brödhkruina (-krumma), /. inkråm i bröd.
LB 4 : 344. Jfr bröds k ni|||l|.
brödlllever? m. [Isl. brauilhleifr] brödkaka. GO
615 (jfr bröþj.
brii|il uiig-a, f. L.
bröþlimger, m. L.
bröjilungi, )«. L.
bröþrunger, >». L.
bröþriiiigi, m. L.
brödliskal (broskal), /. skål el. kärl
innehållande bröd. Bo 90. Ml’ 1: 97, 98, 223. the brödh
stykkeii som fylto tolff brödhskala Bir 2: 121. ban
sparde hwarken bröskal eller kanna MD 435.
brödliskiva, /. [Isl. brauiskifa] brödskifva. at äta
brödh skiuona Bir 1: 308. ib 2: 112. Jfr bröds
skiva.
brödlismula, fl brödsmula. MP 1: 101, 230. Bir
1: 225. LfK 134.
brödlispit (-spet), n. brödspett. BSll 5: 529
(1513).
hrödhstumper (-stomper), m. brödbit, the haffdo
nakra brotna brödh stompa Lg 3 : 298.
brödbstykke, n. brödstycke. KL 302, 332. Bir 2:
121, 5: 118. VKR 37. jfr bröds stykke.
brödlltllägllll (brödthiäg-n), m. husfader, thz
skal göth brödtliiägn (vir largus) wara ey seo äpto
sin ost GO 790.
bröþuugn, /. i.
briiil b vi kl, fl. L.
brösker, adj. [Isl. breyskr] skröplig, svag. äst
thu brösker oc sköür i thinom likania MB 1: 260.
bröt,/. L. — brötar tak, n. L.
bröt a, v. L.
brötaragraf? fl. cuplearum brötaragraff VGL XIII
(enl. Lorenzen, Gammeldanske gloster s. 46, synes detta
ord snarare böra läsas brotaragraf, hvilket, ss
anmärkes anfl. skrift s. 47, torde beteckna graf med
bål, hvaröfver linet torkas, innan det bråkas).
bröto, se bruti,
bu, n. se bo.
buþ (boj) L. bodh LfK 155; Di is; -en MB 2:126),
n. [Isl. bo(t. Jfr bill|ia] L. 1) erbjudande, tillbud.
hon Jiakaþe hanom for buþet Bu 144. thz budb idher
bödz är mykit wiirt Al 3003. hwi skapadhe ban oy
brödh af stenom som haiiiim war j budhi (såsom
honom föreslogs t) Bil 84. nöglier liakrom minom frändom
bana aterlösa, tlia skal thot waro (för -a) i budhi
thorn (stå dem till buds, stå dem öppet) SD NS 1:
72 (1401). enkte bördha budb iir ther til budh (d.
v. s. har der blifvit gjordt) ib 2: 215 (1409). alt
mit godz skal staa thik til btiilz (stå dig till buds,
stå till ditt förfogande) ST 473. Lg 3 : 528. 2)
inbjudning, lata änglane som the wilia ängaledhis
thiggia hans budb MB 1: 193. 3) utmaning.
mik bauer ängen for bodet sadant bodh (gjort mig
en sådan utmaning) som thw gör hi 18. 4)
bud, budskap, underrättelse, med hemelikiim bu[uini
SD 5: 377 (1314, nyare ef skr.), fik ban bup at
bal-ilach hans gup la vip iorp Bu 209. then dwalde ekkc
som budin bar RK 1: 160. ib 161. engen bud til
marsken giffua ib 2 : 3567. hor beynct stensson
häfde sin budh vppo (hade fått underrättelse derom)
at engelbert war kommen til Örebro ib 2601. 5)
budbärare, sändebud, för än hanom kom bupit atar
mäp stauenom Bu 101. kom neronis budb epter hanum
Bil 106. raskelika foro budin thädhan RK 1: 158.
MB 2: 126. thz thu . . . thit modh a eno budhi
wroker Al 8490. G) ombud, thein fornonula bo
jonsson älla hans wisso budhi V All 24: 327 (1377).
ärkebiscopennm älla hans wisso budhi SD NS 1: 336
(1404). ib 172 (1402, gammal afskr.). 7) tjenare,
arbetare i någons tjenst, foghafei, lähnsmiin och thera
budb GS 31 (1380). ’ather nagher broder sith hwdh a
bäncko sithia SO 83. 8) bud, befallning, alla iugfru
sagpo ia vip biskops bupi Bu 5. jak är een swen til
lians budz (som lyder hans bud) Al 5820. kuntinx huth
(konungens påbud om krigsgärd) SO 16. moth roglonnas
bodh ällar förbodh LfK 155. GO 6. — herskarmakt,
myndighet, owor alla wiirldina haffwer iak budb Al 8586.
MB 1: 14. 9) straff, biudom wi widher wart höxtä
budh GS 27 (1375, orig.), 28. vid höxte bud i thz ey
spåren II K 2 : 5250. widh rådlizens budh och näfs[t]
SO 212. vndir liöxsta bildh oc rikesins hämd PH 2:
122 (1440). GS 48 (1442). — Jfr a-, ater-,
bru|llöps-, byrþa-, efa-, faghnadha-, for-, fäghius-,
föke-, giista-, hein-, här-, ivir-, lagh-, nadlia-,
nämda-, radhstovu-, skat-, sokna-, sände-,
sändninga-, t"-, |ling-, vn-, ut-, öl-buþ. —
budhn folk, n. inbjudna gäster. Bo 74, 76. Ml’ 1:
306, 329. Bir 2: 129. — buds (laglior, m. L. —
buds eþer, m. L. — buds iorþ, fl. L. jord som,
innan den föryttras, bör af egaren hembjudas (åt dem
som äro berättigade att in/ösa den samma); jord som
någon är berättigad att på grund af sådant
hem-bjudande inlösa, jord till hvilken någon har börderätt.
kicnnis iak . . . mik hafwa salt . . . holmstcne
ions-son en qiiornastadh ok hus, som betor rydha . . .
som hans räta budhs iordli är SD NS 2: 418 (1411).
— budsiliail, m. person som är berättigad att
inlösa jortl ocli åt hvilken sådan bör hembjudas,
bördeman. kännomps . . . oos hafwa saltli . . . herra kniith
odzson . . . alth tliet ther min husfrv ärfdo optir sin
fadlicr i wiistergötlande . . . och swa thot gooz tlier
iak for:da husfrv bencta i them for:da lanzändanom
atte . . . fore thy ath for:do herra knuth iir tlier
nästa bwdzman tiil SI) NS 1: 676 (1407). ib 677.
buþa (bodha Lg 219; MD 166. -ar, -aþe,
-aþer), v. [ hl. boija] L. båda, förkunna, pl| . . .
som mik böt ok bupape daghleka gläpi Bu 18. ib 49.
Bil 892. MB 1: 19, 219. Bir 2 : 222, 3: 158. Lg 219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
