Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bursprak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burspråk
163
byflugh
burskap accoptauerint SO 120 (urkundfr. 135«,). winua
... sith burskap ib 48. ib 16, 22, 62, 80, 81, 192. iiyuthcr
han burskap nyutlie brödhra skap ib 17. ib 63.
burspråk (-sprok), ». [Mnt. bürsprakej 1)
burspråk, sammankomst som för allmänna ärendens
afhandlande och för offentliga tillkännagifvanden hölls af
öfverlietspersoner el. maktegande med borgerskapet i en
stad el. med folket i en landsort, lysto lian
(ärkebiskopen) burspråk i samma stadh RK 3: 564.
orcho-byscopin oppa burspråk nionde thz klagha ib 621. i
stadon war [ban] pa bwrsprake oc kynnedo alle sino
sako ib 2: 3732. badho i vppcnbare burspråk, sa och i
annor rum BtRK 230 (1464). huru fär:de erchicbiskop
jöns oss . . . vppa vppenbara burspråk beropet och
bcschrifwit liafwor för kottero ib 232. hwlt myn herre
bwrsprak i aabo oc ther hyllade almwghen honom
IISII 19: 87 (1505). liwlle wij (Hemming Gadd med
flere rådsherrar) her oth inonth bwrs]irak ... i
blandh then almoge ber forsnmbladli war IISII 5: 368
(1509). strax burspraketh haalleth war ib. koin i
samme stwndh, wij ginghe til bwrspraketh ib.
oppen-barligo sade thee oss til i bwrspraketh ib 369. jak
loffwade welia lefwa och dö medh them, paa
bwrspraketh ib 370 (1509); med afs. pä några af de
anförda ex. är det svårt att med säkerhet afgöra, om
de böra föras till 1 el. 2; några af de ex., som [-u]>p-tagas-] {+u]>p-
tagas+} under sistnämda betydelse, skulle likaledes kunna
föras till 1. 2) burspråk, utbyggnad på ett
rådhus, från hvilken förhandlas med den på torget
församlade menigheten och offentliga tillkännagifvanden
göras, vppo stora torgit (i Stockholm) komo the alla
oi h lotho borgarna samman kalla po bwrspraket the
herra ga alla borgarna liidaii för thorn sta RK 2: 2137.
thot är . . . kunnughat vppa bwrspraket SD NS 2: 229
(1409). her sten lywsto paa bursproket nw han alf
foor, ath alle the hor i staden ore skulle waro oder
höruge och lyduge BSII 4: 314 (1.102). wore wi . . .
forsamnet j dag pa rodhstuffwen hor j aho stadh mot
thou menige man, ffriborne, ffrelssitzmon, köpstadzmon,
bönder ok bokaria, som byggo ok bo j aho län, ok
lothom forkynne swadano broff pa bwrspraket FM 165
(1504). ib 159 (1504). wort thotta förscrefna kungiort
wtaff bwrsprakit . . . fore then menige man oc
al-mogo som här tha försambledo woro BtRK 371 (1499,
orig.). ath han (freden) skulle stadfestis och kungöris
vtaff ith bursprach IISII 22 : 21 (1496). 3)
offentligt tillkännagifvande som göres på burspråk, wij
härom hwaske breff eller bwrsprak inghenstades i
riketh forkynnas BSH 5: 368 (1509). —• stadgande
el. aftal som kungöres på ett burspråk, fördrag,
förbund. ath kunne ön ewig fridh och bursparch [o: [-bursprach]-] {+bur-
sprach]+} HSH 22 : 21 (1496).
bursveil, »». [»SA-fflne L. bursven] kammartjenare,
lifdrabant. zorobabel war swa wäl komin dario at han
lät han liggia i hcrbärgho mz sinom bwrswenom
MB 1: 24. ib 25. — ss tillnamn, jngo burswcn SD 2:
198 (1295). — jfr fataburs sveu.
burt, se bort.
biirtomt, /. L.
buske (boske MD 50), m. [Mnt. busch, busk] buske.
tcdhis honum waar herra siä]wer mz lughandc eldo i
enom buska MB 1: 281. ib 265. KL 293. Bir 1: 244,
245 , 2 : 64, 99, 3 : 60. Fr 130. Al 2858, 3215. MD 50. GO
446, 816, 1044. ST 322. sidan buskiu vart grön (d. v. s.
sedan vårens början) BSH 5: 12 (1504). Jfr röl"-,
trä-, tliörne-buske samt byske.
bliskhasa, v. [Jfr Mnt. bonhasen saml Äldre Dan.
huskor, bönhas] bönhasa, arbeta i ett yrke utan att
inom det samma hafva vunnit mästerskap. kan ok
nakar schomagara suen aff staden fara ok vth vppa
landit at buskhasa SO 32. ib 34.
busilisker, adj. Bosnisk ? — n. tyg f rån Bosnien i
alin busniskt GS 51 (1450).
butn (bwnthn. botn. bodn), m. [/si. botn] L.
botten, bäträ är spara fra bräd än fra bwthn GO
783. hwart kaar staar a sinom bwnthn ib 462. at
thz (0: kar) haui ängin butn Bir 2: 124. bodnen
paa pråmen BSII 5: 251 (l508). thz (hafvet) pläghar
aff botnin alt op köra Al 6486. Jfr liafs-, kiiitil-,
luniin-, iingia-, ävio-butu samt niiillibutiiis. —
butllil briilllie (botne-), n. bottenbråde, bräde
afsedt att användas till botten (i ett fartyg?), om nogro
botno bräder, bidiaudis ider, atj biwder mik hurv
tiokt i vilen thorn liaffua FM 371 (1508). — butlia
lös (botna-), adj. bottenlös, botnalöös taska RK
1: (till. till LRK) s. 236.
butllil (bothna. -ar), v. bottna, nå botten, bildl.
förslå, ther bothnar iutho BSH 5: 272 (1508).
blltllfyml (botn findh), f. L. botterfynd, fynd
på hafsbottnen. SO 296.
buza, f. [Isl. buza. Mnt. butzo, buse, Ffranska
buce, busso. Mlat. buza, bussa] ett slags stora, breda
fartyg; omtalas ss krigsfartyg, snekkior manga ok
budzor stora 11K 1: 3045. kogga stora ok butzor
bredha ib 4191.
by (SML (Cod. B) B. 30: 1; GO 223, 957; Bir
1: 257, 261; Lg 3: 567; -n ib 288. byi Bir 1: 264.
bl. bii. bij. dat pl. med art. biomen Bir 1: 258.
bimen ib), n. och f.f (Lg 3: 567) [Isl. bý] L. bi.
vax bära bii Bu 11. swiirmdo bii Bil 641. at thin bij
aldrigh bortfliugha KL 11. swa födhor gudh by som
biörua GO 223. ther bion skilias fra sin wiisa Al 1881.
aff bii stwnghon LB 2: 38. con jdhen ok nööff by
Lg 3 : 567. Bir 1: 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 264.
MP 2: 237. GO 126, 904, 957. PK 244. Lg 3 : 288.
by borin, adj. L.
bydödhe, m. dödlighet bland hin. by dödhe wardher
Iv lxxx.
bydhelmakare (bydelmaker SJ 138 (1445)),
m. [Mnt. budelmakor] pungmakar c. SJ 138 (1445), 146
(1446), 212 (1452).
byfastar, »1. pl. fastar som voro närvarande vid
föryttring af jord och nändes å stadstinget?
by-fastar i stad tyckas motsvara þiugfastar å landet
(se VML II ./ 2 pr.) och till garjlfastar stå i samma
förhållande som desse. Jfr Amira, Altscliioedisches
Obligationenrecht s. 277 (hvarest byfastar och
gar|i-fastar fattas ss identiska), subscripti . . . fuorunt
byfaster it gardfaster in ncgocio supradicto SD 2:
231 (1297; af Stockholms stadsstyrelse utfärdadt
bytes-bref).
byfaster, adj. L.
byflugll (bi-), n. eg. bins flygande; bisvärmar,
rättighet till anträffade bisvärmar, assignauit , . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
