Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - byfoghate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byfoghate
164
byggia
inihi . . . curiam suarn, ytra åby, cum omnibus
adia-ceuciis, exceptis, quod w]gariter dicitur biflugb, et
piscaria sua in æmbakalff SD 3: 36 (l3ll).
byfoghate (byfogwte. byfogete. byfoghte.
byfougte. byfougde: -an FH 5: 33 (1465).
by-foghot. byfoget), m. [Fnor. býfogiti] stadsfogde,
ämbetsman som (närmast å regeringens vägnar) förestår
uppbörden i en stad och med vadet deltager i stadens
styrelse; hans ställning och åligganden torde för öfrigt
hrfva vexlat på olika tider och i olika städer; i de
städer, i hvilka fans en rådet öfverordnad konungens
fogde, synes ifrågavarande benämning beteckna
ordföranden i den underdomstol som hölls ute på torget.
Se Odhner, Bidrag till Svenska stadsförfattningens
historia s. 135 f; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 370 f.
wy foruiimpde jönis byfogliot oc borghämiistara oc
radhmän SU NS 1: 310 (1404). incighlo . . . jönissa,
byfoghata i sudhercöpunge ib 541 (1406). öffuor huilkit
kopp ok botalau waro tesse cftcrscrifno dandomen
taghne til witnisbyrdh pedher niglesson ok pedher
jönsson borgmästare j nadheudals küpstadh, biörn
wiirkmestaro byfougte jop gest jöns saunan ok mattis
mattisson radmen ther sama stadz FH 5: 88 (1482).
haffuom wy thetta giort i dandemanna närwaru som
iir ... jons olaffsou borgmestara. jäppo pedersson,
pedor hasw hyfogwten oc lårens liasw radmen ther
samastadz ib 137 (1505). ib 33 (1465). ban . . . redli
til westcrars . . . oc lot op til sik källo byfogot oc
borgemestere alle oc bad them sik köpc läto alt thz
the kunde honom fly RK 2: 3633. takom wi alla
klostirsins höxta ämbetysmen . . . särdelis
syslo-manuin gardzmestarin oc byfogtiu i wazstcnaby i
wara . . . konunxlica hägn Bir S: 112. rpbäri han
(gårdsmästaren) aff byfoghtanom saköro som fallir i
by nom til at löna folkeno mz oc haffwi byfoghten
radh mz gardzmestarenom vm sakörin oc thera
betalning som saki oc brwtlike wardha ib 116. VKR
35. engen wtlensker nian skal wara borgamestare,
radhman, tollenor, byfogete, kämencr, stadzscrifuaro i
nakon köpstadli BtRK 326 (1483, orig). Jfr
bya-fogliate.
byfogliati (byfögetii), ». [Fdan. byfogedi]
stadsfogdeämbete; rätt till de inkomster som
stadsfogden å kronans vägnar uppbär i en stad, särsk.
böter? jach sten sture riiddero wedhorkennis . . .
ath . . . kong]l hans . . . haffwer . . . vnth och
forlenth mich nycöpingx sloth medh byfögotiidh j
stadhen FM 95 (1497).
byganga (bi-), f. eftersökande ocli fångst af
bisvärmar. in dictis siluis . . . non exercoant
vona-ciones apum, dietas bigango SI) 5: 431 (1345).
bygaugol, adj. som är van att gå ut i byn.
by-gangol höna GO 883.
bygarþer (bl-), m. L. bigård. jak giordhe mik
bigardh (alueo/um) Bir 1: 258. äru the j bygardhcnom
ib. bij . . . vtflyghando aff sinom bigardh älla stok
ib 3: 118. ön owermatto stor brot byörn . . . bröt
sik jn i min bigardh Lg 3: 288.
byggeiiker, adj. jfr obyggeliker.
byggia (bygia KL 197. byghia BY il 1: 239
(1439). bigia: -andhe SD NS 2 : 326 (i4io).
bygga RK 1: (LRK) s. 215. böghia Lg 3:
119. "ir, -þe, -J>er. part. pret. n. bygt RK 1:
1634. byght SD NS 174 (1409). bykt Bu 24.
bygkt ib 184), v. [Isl. bygpja] L. 1) bebo,
bo i. thu koniber aff thy lando visastu män byggia
Bil 312. byggia paradiis MB 1: 129. ib 174, 387.
— bebo, bebygga, befolka, byggir oc besätir
hiuie-riko siälft mz sino folke Bil 125. bygdh landh ib
251. ödhknana skulu byggias Bir 3: 2ol. jak lot then
(landen) försth bygga ok optaga HK 1: (LRK) s.
215. 2) bebygga, förse med byggnader, uppföra
byggnader, verk el. anläggningar i. byghia älla bätra
fornemdha goz ok quern BYll 1: 239 (1433). at eth
fiskeri ... matte ey byggias lagleca aff rättom ägändom
SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). ib NS 1: 136 (1402).
I ström ... at byggia SD 5: 728 (1347, gammal
afskr.). 3) odla, bruka, vidmakthålla, riddrskap
(för ridderskap) skal land ok rike byggia KS 76 (186, 83).
mz lagh skal man land byggia GO 1. — (?) at [>öm rät som
berghit skulde byggiäs meþ SD 5 : 636 (1347). 4)
göra i ordning, förse (med), belägga, war . . . guluit
bygt (stratum) mz dyrastom stonoui Bir 1: 389. skal
innan i husino stora jord grava göras (för göraj, ok
töm niodli stoll innan byggia KS 85 (209, 93). wydha
markon the mz skerniom byggia RK 3: 3758. —
bereda, inrätta, thz watn hawer särdelis dygdh ther
mz är stoor diäwlskap bygdh Al 90. swa är waar
natwr innan til bygdh ib 6510. — (?) han haffwer
tha mz sik mykiu dygdh skiil oc wit i hiärtath bygdh
–I/ 8314. 5) bygga, nakor hws, soin . . . karl
knwtzsson . . . byght häfde SD NS 2: 174 (1409). tha
husit war bygt II K 1: 1634. bygde mangha kirkio Bu
149. ib 24, 184. al väruld är af þinom faþar bygd (skapad)
ib 78. at bygia enom ny komnom brodhir sallaA’i 197.
Lg 3: 119. boluerk byggia II K 3: 3778. byggia bro Al
1945. ther alinanna wägher byggia (för byggias?) KS 65
(161, 71). — abs. wiidh kolbekx broo moiido the tha
Iiggia och hwar fasth inooth androm byggia (uppföra
förskansningar och krigsmaskiner) ib 1419. ib 2036,
2248, 3603. hwar ma byggia i aane som hwar agher
aa landeno SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). —
upp-bygga (i andlig mening), bätras ällir j godho bygder
wara Bir 4: 74. ib 89. 6) bo. han . . . bygde
i fatöko huso KL 197. slikor then är som rådhr
nokroni stadh, slike äru the ther innan byggia KS
57 (143, 62). i lande byggia ok boa ib 65 (162, 72). ib
(160, 71). SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). j . . .
skulcn boo oc byggia j thz landet MB 2: 4. ib 125.
tha joan kom thiit at byggia ib 259 (1410). Fa 18.
KL 38. Bo 12, 78. Al 1631, 2101, 2102, 5842, 7049,
7979, 8052. Bir 2: 28. MB 2: 73, 237. Ber 35. mz
thera fadliir diäfleuom soin byggir i idhroni
afgudh-um Gr 277. Pa 18. at i mik skuli byggia gudz
dygdh Gr 318. Bir 1: 50, 259, 385. 7) lefva i
äktenskap, reknando sik owordhoghan at byggia mz
mik (cohabitare mihi) Bir 3: 159. 8) befatta sig
med. med prep. viþcr. thor pläghom wi oy byggia
widlior Al 6041. — byggia af, genom byggande
afbetala. at ey skuli nakar landbo äpter mill dödh
byggia klostreno sit landgäld aff SD NS 2: 238
(1409). — byggia ater, återuppbygga, återställa.
kärlikin byggir atir fridhin mällan gudh oc mannen
Bo 76. Jfr ater byggia. — byggias fore, eg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
