Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - byrdh eghn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byrdli eglin
1C8
byssa
— byrdhis folder (byrdhesfullir), adj. tunn.
sandin är byrdhesfullir (onerosa) MP 2: 244.
byrdh eghn, f. L.
byrfior, m. [isl. burir] Jfr a-, np-byrfer.
byrdhogher (byrdugher. bördoghcr), adj.
[ Isl. burtlugr] 1) bördig, härstammande, ban war
bördogher aff ädhela kononga oc wälbördogha riddara
släkte i swerigho Lg 3: 343. 2) af gad börd,
välbördig, huariom ädhla ok byrdughom herra KS
77 (191, 85). 3) genom börd el. andra
förhållanden berättigad, rikcdoma ok verldzliga äro, til huilka
hon rätteliga bördogh ok tilkomyn var Lg 3: 528.
thet noghre findhz byrdoghare ware oppa släkth ok
godhz FM 688 (1517). mädhen ban är ekke ther til
byrdogh badhe met godhz ok släkthennes väghna ib.
han är ther til byrduger BSII 5 : 88 (1506). — Jfr
hügli-, iiini-, van-, viil-byrdhogher.
byrfaster (bör-), adj. qvar i följd rf bristande
vind el. på> grund af motvind, lagho thor länge
bürfaste ST 473.
byrgliþ, f. L. Jfr anbyrghþ. - byrgliþa
manaþer, m. L. — byrghjia time, m. L.
byrghla, ». Jfr a-, up-byrghin.
byrgsl, f. L.
byria (byrria: -ar Bu 200. böria: -ät SI) 5:
563 (1346); -as Bu 11; -adhe MB 1: 415 o. s. v.;
-aþes Bu 520; böri Bir 3: 18. böria: -ade RK
2 : 7342. byrghia Bir l: 157, 2: 144; -as KL
25i; -adh ib. byrgha; -as ib isl. birgia: -adhe
RK 1: 3041. börghia Bir 2: 184; -as KL 183.
pres. -ar. bör Al 485. impf. -aþe. burþe Bu
72, 76, 206 o. s. v.; burdhe Bil 123, 342; -is ib
118, 378; Lg 1004. burde Bil so. bordhe iv 1241;
-o Al 9029 o. s. v. part. pret. -aþer. bordher:
bordh Al 10485), v, [Isl. byrja] L. eg. bära, bära
upp, bära fram, föra fram. 1) börja, byria
striþ-ena Bu 521. forlata goodh byrghiadh thing KL 251.
abiater . . . burde disputeran Bil 80. för än han böri
mässona Bir 3: 18. thän som byriadhe renlifwes
lifwärne Bo 22. Bir 2: 61, 144. byriadhe patir nostir
KL 21. burþo sanctus bartholomeus sina prädican . . .
a þy Bu 206. byria rätvise af sieluom tik KS 26 (66,
28). iak skal byrghia min dom j klärkdomenom ok af
mino altare Bir 1: 157. böriande sina röste mz ve
ib 2: 17. a niiunda äro ok tiughu burþe iohannes
prädica Bu 72. þn . . . burþe giva bio|l ib 76. byriadhe
läsa KL 45. Al 5287, 5369, 9029 o. s. v. jak tror
nectanabus hör at swara Al 485. tha byriadhe han at
byggia gudhz mönstor Lg 94. Bir 2: 184. a hänne
skulum vi byria Bo 48. han skal böria aff sik
siäl-uom Bir 3 : 397. 2) börja, taga sin början, for . . .
tel asiam som byrriar ii ryzalande Bu 200. 3)
grundlägga, upprätta, för än klostret är liöriät SI)
5: 563 (1346). burdho ther . . . kirkio Bil 123. ib 342.
fran thy at världin byriadhis Bo 8. Al 3305, 10485.
the böriadhe then hären om en höst HK 2 : 804.
byriadho sik ny lagh Bir 3: 54. — refl. byrias, 1)
börjas, börja, taga sin början, thesso . . .
almen-ninga byrias widhor hakadhabäks broo V AH 24 : 326
(1377). här byrghias thridhia bokin KL 251. her
börias ot miraculum Bu 11. för än striþen bö[r]iaþes
ib 520. som prädikan byriadhis KL 117. tha burdhis
kirkionna hodlier Bil us. aff siälinna dödh i helwite
som byrias aff ysäld oe äldre ändar MB 1: 304. the
striidh bordhis mz lekara sang Al 2779. j hans
daghum burdhis gudz thiänist, siungas ok läsas j
kirkiom aa grescu af kristnum kläreum Bil 378. 2)
uppträda, j hans daghum burdhis sabellius Lg 1004.
3) fara fram. härja, stark plagha byriadhis mykyt
länge ST 310. — byria til, börja, alle byria tha
til grata Bo 218. böriadhe diäffwllcn til nt ropa Lg
292. Pa 19. Bir 1: 42 (i det första af anförda ex. torde
dock til snarast böra fattas ss inßnitivmärke, i de andra
ss förstärkning af atj. byria nu til af vpliofweno at
thänkia gudz pino Bo 183. —abs. byrin sna til Bir 4:
(Art) 184. — särsk, framför ett yttrande i direkt
form. RK 1: 1972, 2080. Jfr til byria. — byria
llp, börja, böriadhe swa siin ordh op MB 1: 415.
byriadhe vp then psalmin Lg 3: 517. Jfr ll]ibyria.
— Jfr nybyriadher.
byriau, /. början. ST 44. Jfr til-, np-byrian.
byrilsi, n. pl. början, iak som saa enkto vtan
byrilsin Bo 218. Jfr lipbyrilse.
byrirska, f. börjande, den som börjar, den som
företager, hwars ens siäl war byrirska aldra gärninga
Bir 4: (Dikt) 273. ib 272.
byria, v. L.
byrlosa (börlöse), /. vindlöshet, brist på god
vind. thot wij nagra fa daga for börlöse skull
for-hiudradis BSII 5: 52 (1505). ib 72 (1505). Jfr
byrs-liisa.
hyrning, /. Jfr npbyrning.
bysitiare, se bisittare.
byske, n. koll. buskar, ris. hänna liaar var sua
som smat bränt byske Bir 2: 96. ib 98. Jfr buske,
byskipt, f. L.
byskipte, n. en bys i skiften (efter jordens
beskaffenhet) indelade och mellan grannarne skiftade
jord? jak . . . lianer giffuit . . . norramark godz
lighiandis i vlsby soken, som äre otto stenger jord
offuor alt byskipte (d. v. s. i hvart skifte) SD NS 1:
96 (1402, gammal afskr.). eth jordha godz som kallas
nywola gardli liggendos j masko sokn j hummikkala
byskipte FH 5: 40 (1466). n stykkon ciigli aff huilkom
. . . annat ligger vidh kukola by j retta tegh oc
byskippo (för byskipte) ib 112 (1487).
byssa (bissa -ona SO 4; -onne ib 5. bössa SO
147; It K 2: 6114. bössa: -an RK 2: 6116; -er FM
204 (1504). pl. -Or. -ar RK 2 : 5043, 6120 o. s. t’.), f.
[Mnt. busse] cylindriskt kärl. 1) burk, ask, dosa.
pixida, byssa GU 6. — särsk. medikamentsburk. manga
byssor mz manga handa kryde oc läkedom ST 153.
ib 154. aarstc oc lekara hanterande thoras byssor Su
224. tak gallan aff onom fisk som hether saringina oc
läth j ena bysso som giord är aff ene trä PM xxxvn
2) kassaskrin, kassa, tböm (3: iiij päninga) skulle
skaffariu tagha ok läggia wthi bissona SO 4. ta scal
man honum beglia lätha w bissonno ib 5. ib 26, 67,
69, 81, 84, 96 o. s. v. sancte logye bössa
(guldsmedsskråets kassa) ib 147. Jfr gildis-, iimbitis-byssa.
3) bössa, eldvapen i form af ett cylindriskt rör; i sht
af större slag, kanon, skot (för sköt) til marsken mz
j [l] byssa RK 2: 6106. palle sköt fast mz byssa oe
piila ib 1371. ib 2089, 2095, 2155, 2185, 2249, 2366, 6074. 9561,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
