Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - drövelika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drövelika
204
dugha
manna samhäld KS 62 (155, 6S). thet ilröno
nianz-cns hiorna ib 43 (ill, 47). warder lian ther af
möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiilla ib 3!i
(101, 41). Ber 5, 2«. 83. 2) oroa, bekymra, nokar
litin iäwghä drüfdhe hona vm gudz likarna KL 20.
ey dröfwo thik wiirdhit Ber 25. — oroa, skrämma.
the . . . drüfdho mänga män ok räddo lit/ 876. —
part. pret. oroad, uppskakad, förskräckt, aff thesse
sama syiieno vard s. ansgarius badhe drilfdir (perterritus)
00 lnigsvalader Ansg 183. — bedröfvad, skodha han
ok apostlana mz honom hortganga dröfdha Bo 154.
the äru mykyt dröfdhe af minom düdh ib 231.
dröfdh-asta modhorin ib 204. Bir 1: 83. Ber 102. 3)
tribulare, plåga, ansätta, förtrycka, dröfdho kallas af
thässo wärldenne ok dömas sälo af mik Su 444. Bir
2 : 38, 3 : 326 . 4) njfendere, förnärma. träda för
när, förtärna, at han . . . hindro huarghcn älla drüuo
hans godhs älla kununglikan rät KS 78 (192, 85).
1 myklo oc margho hawir iak drüft th i t gudhelica
väld Bo 74. än vi dröfdhom jthor medh ordhom älla
gärnyngoin VKR 59. — part. pret. förtörnad,
vredgad. tå han (konungen) är dröfdr, tä är änkte
vtan dröuilse i rike hans KS 77 (191, 85). — refl.
driivas, 1) oroas, störas, hwat klar oc blidh
hon (o: hönin) är nar hon dröuis af ängo stiine
älla ropo Bo 104. 2) oroas, bekymras, dröfs
ey Ulla wandas wm wärdhit Ber 25. — vara
bekymrad, frukta, hon dröfdhis (Cod. A riiddis) tha foro
thera dödh Fi (Cod. B, C) 1535. — ornäs, ängslas,
bedröfvas. tok constantimis hor vm mykit drönas Bil
594. dröfs ey af wärldz thingom Bir 1: 88. ib 267. KL
39. Bo 12. Al 4935. dröuis (känner motvilja) mot allom
syndolicom värildz thingom Bir 2: 34. 3) plågas.
första howdhit wärkher tha dröuas alle limino GO
227. the dröfwas i hörslinne Bir 1: 174. 4)
förtärnas, ondgöras, hon dröfdhis ey widh them medh
otholomodh ällir wrodhe VKR xiv. — Jfr bedröva
samt genom d rövad her.
drövelika (dröfflika), adv. [Mnt. dróflikon,
drovoliken] 1) svårt, dröfllika lidha Su 266. 2)
bistert, han swarade honom litit ok dröuolika UK 1:
2073. konungen dröwelika a them saa ib 2165.
dröveliker (dröfuiliker. dröffweleker.
drö-uelikin. dröfliker. dröfflikin. dröghliger LB 3:
194), adj. [Mnt. dröflik, drovelik] 1) svår,
besvärlig, plågsam, iingin pina var mik dröuclikiu KL
357. mång dröflik ok gcnuiirdhogh thing Bir 2: 311.
thola ... al tho dröflik ordh som the tala til hans
Su 450. Ber 72. min siäl hatadhe idhra höghtidhir ok
the äru mik dröfuilika (molesta) Ml’ 1: 316. ST 539.
niannin hulkin mik är nw dröfwelikare än nakor
annor croatur Bir 1: 76. ib 166, 3: 231. liuat dröfflikin
war mik the synen Su 213. ib 32. LB 3: 194. 2)
bedröflig, sorglig, j allom thöm thingom som til koma
hwat tho äru hällir gladhelik älla dröuelik Bir 3:
178. Su 58. 3) bedröfvad, sorgsen, dröffwelek oc
bcwerne Lg 3: 63. i drölfuclikom oc sörgelikom
manz-sens örom Su 172. — Jfr be-, o-dröveliker.
drövilse, n. ]j. och f. 1) oro, förvirring, thz
är dröuilse til hans skiäla KS 43 (110, 46).
drukin-5kaper är ... howuzins dröuilse (turbatio) ib 44
(112, 47). upwäkkia mykin wådha ok dröuilse landa-
mällom ib 75 (185, 82). enkte dröwilso äller wille
kannir war skole Al 6461. formogho engin dröwilse
ther göra KL 44. 2) oro. bekymmer, bedröfvelse, sorg.
oss till myklä dröwilsso SI) 4: 164 (1335. nyare afskr.).
ib 5: 374 (1344, nyare rf skr.), scc til mins hiärta dröuilse
(nfflictionem) Bo 25. idhur dröuilso (tristitia) skulu
vinuändas i glädhi ib 178. ib 232. Gr 277. MB 1: 4"3.
VKR 75. Ber 26. Lg 220, 436 , 438, 716. thin dröwilsso
(för -e) gitter enge|l fulthcnkt Ml) 67. 3)
bttruck, vedermöda, lidande, gör lulnom dröuilse KS
75 (is4, 82). wttakas af allo synd ok diäflanna mödlio
oc dröuilsoin Gr 294. flere ärw drüffwilsen i
kiirlek-enom än saandh korn oppa strandhom Su 113. hafdhe
alregli dröfwilso til sin lykama ST 269. initluinna
dröuilse Bir 4: 135. ib 148. ödhmiuktin vaxsto ok mz
dröuilsomen Bo 3. han giuir thöm tröst a moot
drö-uilsorn (tribulationes). hulkin han foresighir thöm at
koma skulu sfghiandc. j wärld inne skuliii i hawa
dröuilso (pressuras) ib 178. ib 10, 11, 12, 71. KL 158.
Al 7146, 8430. Bir 2: 108, 3: 365, 473. Va 14. — Jfr
bedriivilse samt dröghilse. — drövilsa kalkor,
m. lidandes-kalk. haffua drukkit than dröffuil-a kalken
Su 176. — drövilsa limi (dröfTwilse-. dröuilso-),
m. tid af vedermöda, j dröuilso thima MP 1: 208. j
thera dröfuilso thima ib. i dröffwilsa thiuianom Su
120. j warom dröffwilse thyma MB 2: 20o.
drövill (dröfin), adj. oroad, ängslig, mulen, tetho
ey hanom dröfit än lite KL 215.
dubbel, n. se dobl.
dubbel, adj. se dobel.
||til|ia, F. se dobla.
dlldherJ m. ? mager häst, krake, thiin skal födha
dud (motsv. Italiska ordspråk hos Peder Lole har:
mawer hæsth) som ey hawer dyran häst (pascatur
ma-cidus cui pinguis abest palefridus) GO 697.
dudhra koril?, n. [Fdan. duderkorn] lolium
temu-lentum Lin f nigella dudra korn LB 6 : 284.
dltftia (dofna. dumna. dompna. domfna.
-ar, -aJiC, -a|jcr), v. [/*/. dofna] domna, förlamas,
blifva kraftlös, |ia dumnaþo (stupida reddebantur)
þcra arma Bu 141. dofnadhe (Cod. C dompnadho 990)
ben wndher hauum Bil 272. kroppen dompnar Su 244.
lät hwatzsko hughen älla likanian dufna (tepescere)
af läti ib 416. domfne ey älla dylskir vardhe Bir 3:
374. lik lucifer . . . sua stort fal at ban j sinom
styrk ok kraptoin dompnadhe ib 2: 264. all min dygh
dufnadho Bil 446. — domna, döfvas, allir hans särö
wärkir war honom swa som domfnadhir (snpitus) ok
dödhir Bir 1: 108.
dtlgge (dukke), m. [lsl. dugga] usling, som han
hafdhe varit tillästa skam thz man pläghir kalla
manskam ok arniasta dugga Bo 197. the sloglio hau
som en faana oc armasta (lukka Lg 3: 80.
diigha (dogha KL 20; MP l: 48; Bir l: 171,
239; RK 1 : 1035 och ofta. dugga: -er LB 8:
4i. dokka: -er LB 5: so. dufwa: -ir LB 3:
196. doffua FM 418 (1509). pres. -ir. dughr KS
2o (49, 21). 3 pl. dugha. dogha. dogho Ber
184; dogo MD (S) 260. impf. -|ie. palt. pitt. n.
doghit Bo 252), v. [/,1/. duga] 1) vara stark,
vara dugtig, sidhaii israol begynnado at stärkias
oc dogha MB 2: 46. om drongcn duger som ther a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
