Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dyghþ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(ly gli])
208
dyglier
swa som solon skiner j sinne dygdh ib 2: 334. 3)
kraftig gärning, mz dygdhom ok iärteknom KL 134.
Bo 159. Gr 290, 323. l’a 3. 4) konst, skicklighet.
ther änga dygdh til örlögh wita Al 4283. mz dygdh
thz ordh thu saman lagdho ib 102. ena borgh
konstelik bygdh mz storom priis ok myklo dygdh ib 4440.
han (drycken) war giordhor riit aff dygdh ib 2595. 5)
fromhet, dygd. mer skuldo iak [linoin dii]i varkunna
Un iak liafþo oigli dygli for punna llu 74. ]ie bo[io
saman guþleka mz myklo dyght ib 3. ther til at hans
dygdh wardhe liws oc oppenbar MB 1: 199. — dygd,
dygdig egenskap, dyglid är faghr skipelse ok godh
styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru ban må
rådhlika liua KS 17 (43, 18). tliässa t|iro dygdhor,
tro oc tröst oc gudz älskoghe, kallas gudhlika dygdher
MB 1: 315. trea äru the ther sighias wara gudhlika
dyghde . . . thot är liop, tro ok kärleker KS 18 (45,
19). äru andre tolf dyghde, the sik bana til manzens
sidhi ok àthäuo ib. är thera banda huxens starkleker
thön dyglid, ther hård ok gon wärd]ik ting må medh
skiälum tliula ib 19 (47, 20). 6) godhet, välvilja.
ban forsto[i varia fru dygli ok höuisco Bu 24. giordho
oos stora dygdh (humanäatem) KL 175. af sinne dygdh
ok lioftok latir han thik kalla Bo 238. alf hänna dygdh lv
199. thu hafuer mik viist ä dygdh til hofua ib 5113. ib
5600. HK 2: 3132. Va 39. 7) hjälp, hawa aff honom
tre-falla dygd Bir 1: 256. ib 259. — (dygdh för frygdh MB
2: 398.) — Jfr hovodk-, o-dyghþ. — dyghdhn iladli
(dygda daadh), n.f dygdig handling, göra dygda
daadli Ml) (S) 204. — dyglid||» driillgOr, m.
dygdig man. Lg (Cod. C) 1003. — (lygllþa ful|ler
(dygdha- Bil 117; Bir 1: 251. dygdhe- Bo 29.
dygdho- Bir 3: 313), adj. [Isl. dygiarfullr] 1)
förträfflig, utmärkt, ädel. är liimbla natwr aldra renast,
oc swa dygdhafull, at hon t.liol änkto orent när sik
MB 1: 39. at thoras frägd gik dygda ffwl Ml) (S)
278. 2) kraftig, mz fa orjiom dygþa fullom Bu
182.’ 3) med konst arbetad! oppa hans hoffwd oen
krona aff gul then ]ätli ban skina dygdha fwl
(möjligen syftar dock dygdha fwl icke pä kroua utan ]>à
ban och är i sådan händelse att föra till 4 el. b)
MD (S) 269. 4) full af fromhet el. dygd, dygdig.
do dyg]iafuldar i guz friþi Bu 209. ib 191. Bil 117.
Bo 29. Bir 3: 124, 313. MD (S) 278. 5) god, nädig.
dygdha fuller gudh Bir 1:251. — dyghdhn giirilillg,
/. dygdig gärning. MP 7, 244. Bir 2 : 62, 154, 3: 129.
— dyglldlin lifnndlier, »». dygdig lefnad. Bil 925.
— dyglldlin livorno, n. = dygdha lifnadhor. KL
195, 280. Bir 3: 95. Lg 821. — ilygliillia lös
(dygh-delös KS 47 (119, 50)), adj. [/»/. dygiarlauss] 1)
kraftlös, onyttig. Bil 556. 2) dygdelös, i saknad
rf dygd. KS 45 (115, 49), 47 (119, 50). Lg 1(104.
— dyglldlin man (digde- KS 6 (14, 6)), m.
[Isl. dygJarmair] dygdig man. KS 6 (14, 6). Bir
2: 60, 123. Ml’ 2: 102. — dygdig menniska, dygdigt
väsende el. art. j förin idhir i nyan man . . .
liulkin dygdha man skapadhir är optir gudhi MP 1:
126. — dyglldlin prydllilsp, «. dygdeprydnad,
dygdesmycke. Lg 3: 424. — dyglldlin smiibcr
(dygdho-Lg 3: 263, 415. dygde-), adj. dygdig. Lg 3: 263,
415. Gers Frest 1, 3. — dygllþll Steu, m. ädelsten.
Bu 151. — dyglldlin lekn, ». 1) tecken el.
beteckning af kraft el. krafter? hurw stiärnor eller
himbla tuugel äro dygdha tekn MB 1: 67 (snarast
att fatta ss tvä ord). 2) kraftigt tecken et. under.
seande dygdha tekn KL 393. MB 2: 387. j liwilkom
stadh hända stoor oc osighilighcn dygdha tekn Lg
3 : 260. 3) tecken till dygd. vi formattom onktc
dygda tekn the MP 1: 241. — dyglldlin tonihor,
adj. i saknad af dygd. Bil 725. — dyg|l]||i trapa,
/. dygdetrappa, visajie ban ok lär]ie himirikis ii]i
gaug at tolf dygþa trapom Hu 185.
dyglidholika (dygdeligä 1« 17. i rimslut-,
dygdh-elik lv 201; Fr 2211; Al 546. dygdherlik Iv
1538, 2257), adv. 1) förträffligt, utmärkt, rät?
lärdhe hon thöm swa dygdhelica KL 350. 2)
dygdiyt, med dygd. at tho maglio ilygdhelika oc
saat-lika liwa MB 1: 459. Bo 29. Lg 664. huru ban må
dygdelika sitt hvardaghs härskap halda KS 12 (29, 13).
dyghdelika styra sik ok sin åthäiie ib 28 (70, 30). ib
(71, 3o). 3) välvilligt, vilin ij göra swa dyghdhelik
at ij vilin liiälpa mik Fr 2211. 4) [jfr Mnt.
dog-oiitlikcn. Mht. tugontliche] Uöfviskt, med värdighet.
dygdhelika tha giordhe lian lv 503. ib 201, 1538, 2257,
2265. Al 546. Va 17.
dygh]iollkor (dygdhelikin. dyghþeleker.
dygdeligh. dygdherliker. dyghdoliker: -liko
MB 2: 387), adj. [Fdan. dygdelig] 1) förträfflig,
utmärkt, konan sa at tiäith war fagliert oc dygdhelikt
at äta MB 1: 136. mig tyckte thz ware dygdher liictli
HK 1: (yngre red. af LRK) s. 262. — (?) galgana . . .
itr mykit digdlie rot (för digdholikt?) til mång ting LB
3: 47. 2) kraftig, mäktig, ban är . . . dygdliolicast
(virtuosissimus) suasom the yrtin som biin dragha aff
honagh Bir 2: 216. mz thorn dygdhelikum thingom
som röras maglio hwart fra andro MB 1: 61. huar 011
bön gudhelika läsih j mässonnc är mykit dygdolikaro
oc krafftelikaro än annars stads läsin Su 304.
dygdolika kiapter ib 197, 379. Bo 110. MB 2 : 374, 387. Lg
3 : 226. 3) förtjenstfull, räknas ban (0: fatikdombir)
. . . dygdhelikin (virtuosa) Bo 128. Bir 2 : 300. LfK
130. 4) skicklig, them hafwer giort en dyglidolik
hand A! 7474. 5) dygdig. inä{» dyghþelekom lifnaþo
Bu 8. modh höueskom ok dyghdolikom åtheuom KS
13 (30, 14). thz godt och dyghdelikt är ib. ib 22 (53,
24), 2s (71, 30). vitur man ok dyghdelikr ib 22 (53,
24). ban är dygdhelikin Bo 6. Bil 916. Bir 1: 22, 56,
139, 345. til allo war hon dygdeligh HK 2: 2928.
hodherlike oc dygdheliko quinno fru katerino SD KS
1: 580 (1406). lians dygdeliga frägd (farna virtutis
ejus) wt widdes alla wäglina Ml! 2: 303. 6) god,
nådig, mild. tliit dygdhelica tholamodh Bir 2 : 265.
mz thes dygdhelica gudzins liiälp ib 4: 129, 130. —
Jfr ful-, iiini-, o-dyghdhelikor.
llyghdhelikliot (dyglikhet Lg 3 : 283),/. [Fdan.
dygdbelighod] 1) förträfflighet, jak . . . owirgaar
al thing mz mine dygdhelikhet Bir 3: 301. 2)
fromhet, dygd, dygdig t väsende, hä-ina enkannelika
dygdhelikhet Bir 1: 95. ib 386. KL 199. Lg 3 : 283.
(lyghdher, adj. Jfr väl dygdher.
dyglldhogher (-igh), adj. [Isl. dygdugr] dygdig.
dygdoge menniskior MD (S) 293. ban war dygdigh
och toktelik Fr (Cod. B, C, D, K, F) 33.
dyglier, se diglier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
