- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
207

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dvala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(hala

207

dyghj)

Ansg 179, 183. opta vardhir stor skadho aff domsiiis
diialu Bir 2: 189. thz skulle göras mz läugre dwalo
KL 360. then langa dualan som han liafdhe sitiande
vidh bordh Bir 3: 16. i alle the färdens som jak foor,
hafdo jak hvarto mödo öller dvalu (ner labnr erat
nec mara) Ansg 181. llo 157. Al 1231, S082. 12K 1:
363», 2 : 4024. Lg 3 : 234. gräto for dwalu (dihctione,
utan tvifvel läst: dilatioue) liimerikis löna Ber 35. —
||våln ful|ler, adj. dröjande, blifvande, raraktig.
mz dwal ii fulle (morosa) ok länge hiärtoliko kärlekx
aminno Sn 446.

||y|||||, v. [Isl. dvala] dröja, os duger ey dwala
HK 2 : 3358. — af bida. med prep. äptir, konung cristiern
fik ey effther liosta dwala HK 2: 8471.

(Ivillllll, fl [Isl. dvalan] dröjsmål, äpter tbriggia
dagha dwalan Al 1619. vtan dwalan ib 4191.

(Ivilli, m. 1) = (I vill il 1. liafdhe lighath ena
stund ij dwala Kl 359. lv 424 (i rimslut). LfK 224.
en andeliken dwali ällar sümpn Su 5. Lg 3 : 360. lat
mik liggia oc haffua dwale (sofva, hafva ro) HK 2:
3533 . 2) = dvala 2. jak seel- vadha \ara j
dual-anom Bir 2: 197. MB 1: 244. Lg 3: 308, 473. HK 1:
748, 2 : 908, 2722. vtau dwala Al 1740, 8566, 10500. HK
2: 4797. fore vtan dwala Al 7601, 9037 (på samtliga
under 2 fran rimverk citerade ställen förekommer
dvala i rimslut). Jfr döds dvali. — dvala drykker,
m. sömndryck. 1« 13, 29.

dviilia (dualia Bu 130. duäla MB l: 339. pres.
dväl. refl. dwäls l’M 31. dwals lf K 42. impf.
dvalde. part. pret. n. dvalt), v. [Isl. dvelja] L. 1)
träns, uppehålla, qvarhålla, konungen wilde hawa
ilwalt ban thär RK 1: 2053. vi vitoni ey hwat honom
hände älla dwäl swa liinge Bir 1: 153. MB 1: 343.
thins legho mantz wärk skal thu oy olönadh dwälia
(lemna) mz thik til morghins ib 365. 2)
fördröja, uppskjuta, dualdo gudh sina jiit Bir 3: 451.
Ber 1. Iv 1547. duälia (fördröja utbrottet af) sina
wredho thr til hon iir iui gången KS 49 (124, 53).
duäl hämdona thr til wredhen är iui gingin ib 36
(96, 39). — opers. skall mik ther ekko till dwälia
(skal mic far til æcki dvelia; jag skall icke dröja
med det) Bi 148. 3) inträns, dröja, stanna, iak ma
här oy längre dwälia Iv 874. Al 5487, 92S5. RK 2:
3409. l)i 6. — dröja, draga ut på tiden, baþ han
skynda ok eigh dualia Bu 130. ib 52o. Bil 476, 633.
Bir 3: 50. Al 764, 1753. RK 1: 160. hon lät ckke
dwälia (hon dröjde icke) Bo 10. ST 71. — åtföljdt af
prep. mädh. dwälia mz dödhenom Bo 198. RK 1:
4455. — med inf. duäl eigh at cristna mik Bu 414.
KL 81. Bo 26. Bir 2: 316. MB 1: 339. Va 36, 46. —
refl. (lviilias, 1) dväljas, qvarstanna, dröja,
dual-dos pär sipan eet ar Bu 199. ib 24. Bil 269. Bo 67,
239. Bir 3: 174. Ansg 185. PM 31. Di 13, 35, 86. lf K
42. 2) dröja, uppskjutas, thäktis gudhi at lata swa
liingo dwälias hänna dödli KL 353.

(Iviililse (dwelelse), n. pl. dröjsmål, uppehåll.
nogen dwellisse (dwelolse) eller töffningh göre FM
461 (1510).

(|värf för dviirgll í tlier bygdhe folk ij tho borgh
qwiunor ok män for mykin dwärff Al 5420 (läsarten
utan tvifvel förderfvad).

dviirghelin, m. liten dvärg, här hafuer ridhit een
dwärghelin Fr 138. ib 238.

dvärglier (-ar), wi. [ Isl. dvorgr] 1) dvärg,
mytiskt väsende som man förestälde sig ega
mensklig skapnad i minskadt mått, förstånd och väfde
öfver naturens förborgade krafter saml hafva sitt
tillhåll företrädesvis i berg och i jorden, een dwiirgh
dreeff the bästa fram lv 3055. ib 3205. nu kom swa
lnargher dwärgher häri Fr bli. een stol twå dwärgha
bära tha ib 308. ib 134, 140, 175, 242, 245 , 253 , 256, 264,
286, 297, 303, 315 o. s. V. Al 8088. Di 14 o. s. V. 2)
[jfr dvärg i Sr. dial.] spindel, duärgen äter the
myggen smaa Mil (S) 235. dvärglin koilllllgor,
m. dvärgkonung. Fr 275. — dvärgllil skari, wi.
skara af dvärgar. Fr 589, 752.

dy, k. (i alla de följande ex. utom dem från Lg 3:
458 kunna dock hithörande former flöras till dyl* el.
dy, wi.) [lst. dy, n.] 1) dy, gyttja, smuts,
skap-adher aff waato iordh swa som är dyy MB 1: 77. ]lit
värulz uald ok hopar forsuia iak som sür ok tropar
som dy Bu 4S9. Bil 801. 2) sump, kärr. oth dywpt
dyy Lg 3: 458. aff thz dyyt ällar Kärre ib. MB 2:
247. Su 330. — Jflr häugody samt dyi, dyr.

(lyd dylgllin, f. Spöke, thänkto at the sagho
fantasuia thz iir nakat thz som annorledhis synis iin
thz är som man pliighir sighia at somlikc see trol
älla ilyd dylghio Bo 92.

(lyggn (-dher), v. [M. döggva] bestänka, fukta.
siilhan stiink the askona . . . mz wathu . . . oc then
delen dygdher är draglies affwer 011a sidlio, oc dygges
ather thou anilro delen PM 49.

(lygliþ (digdh. dygh. dygLB 3:60. dyght.-ir),
fl. [lst. dygit] L.virtus. X) duglighet, förträfflighet. (10
269, 1065. hiiiibla natwr ... giwer therre natwr som näst
är henne sina mäste fägliriud 01: dyglidh MB 1: 39. huru
alla gerninga öffwas theres dygd wiidli iiiidin pröffuas
RK 3: 3125. thz giordho the foro konungxins ilygdli
lv 1736. 2) förträfflighet, förträfflig egenskap, kraft
(oftast gudomlig el. öfvernalurlig kraft), ball (Guds
son) är renasto spoghel oc äptersyyn aldra gudz
dygdha MB 1: 35. waar herra ensamen, han är swa
fulkomen, at. ban är alt oc hawor alla dygdher oc
krapta i enne dygdh ib 78. alla skapadha dygdher oc
kraptcr äro andelika scriwadlia i thera (änglarnes)
hugh ib. pu hauar guplokan krapt ok dygh Bu 62.
gudliz dygd Bil 472. taka thäs liälghä andz dyglidh
KL 131. sighiando lian vara myklä guz dygdh ib 144.
ionifru mario dygdh oc forskuldan ib 62. sancti liicholai
dygdh ib 108. for vars barra bref dygp skyld Bu 190.
lät frosta them olikasto (kors) först ok duglido enkte
som ängin dygdin war mz Bil 87. ib 232, 725, 893.
thiis hiilgha kors dygdh KL 50. hwat stor dygdh j
scripta maluin är ib 7. büninna dygdh Bo 101. ib 72,
107, 118, 246. Gr 318. Bir 1: 90, 189, 341. MB 2: 338,
350. oct fliigorgull ther prisath är aff dygdher full Fr
878. Iv 1926. Al 4283. tcssa yrte digdhe LB 5: 82.
rosor haffua the dygd ib 7: 4. kyrwils dygd ib 100.
ib 101. bazstoffuan haffuer xii dygdhe ib 3: 46.
gal-anga . . . hawor uiykla dygdher ib 47. sincibor . . .
hawor tessa dygder ib 49. mwscatum . . . haffuir tcnna
dygd ib. ib 50, 51 o. s. v. hon (0: konan) hawor
11a-turlika minne krapt oc dygdh iin mannen MB 1: 84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free