Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fiandskaper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fia nilskaper
249
Ii lit as
tho måtto nakath mot honum oc Hugin man war
sinom fiendom nadhigharo sidhan the måtto minna än
|inn MB 1: 7. othokkin är siälinna tionde Bo 153.
ib 152. fiändes porta MB 2: 81. at forhiire, hwad heller
the vore frint öller fygendo BSH 5: 502 (1512). i
fiende wijss ib 626 (1520). stridha thor amote
dödhe-lica fianda (contra insidias nialignorum spirituum)
Bir 2: 254 (öfvergång till bet. 2). 2) djäfvul, fan.
orene fiandhen horth foor Lg 3 : 269. thzta är fänyn
jach sither aa Di 300. ib 90. wnger ängil ok gamal
fiändin (ändradt till puke) Bil 321. GO 671. —
djäf-vuhättling, troll, tok swa nykylin ok kastadhc han ij
änlitith a thiim andra Hända lv 4495. — bild/, om
en ond menniska, mik thykker thik vara en galin
Hända lv 562. — i svordom och hvardagligt uttryck.
wissth war han ön fädhinth, han haffuo honum, ok
fiidint hadhe han j sina händhcr Di 268. thz honom
fendhen taki MD (S) 288. driffwa honom . . .
vt aff sin landh j fendons nainpn ib 230. — gen.:
ond, svår, förskräcklig, skulle togli lians fendons
hiärta brista MD (SJ 288. ith fendons wädher ib
249. thär skal tw haffua niougen fånens naath FM
361 (1508). alfändons vllykka RK 2: 4747. ib 2809. —
Jfr döds ilande. — fianda händer (fiandis-.
findha-. fighande-. figendha- BSH 5 : 296 (isos)),
f. pl. ßendehänder, fiendes våld, kornen j fighande
bender MD 61. BSH 5: 296 (1508). for hwas saker
laudit endels fraan riket och oss fraangangit är och
i findha händer ib 109 (1506). honom giffwa j fiändis
händer MB 2: 53. — fiauda land (fiende-,
fig-endha-), n. fiendeland, Jientligt land, thot föres in
i figendha landh BSII 5: 296 (1508). at bospiisc staden
wtoff fiendeland ib 328 (1508).
flandskaper (fiendscaper. fiendzskaper.
fi-anskaper. fiänskaper. fiintzskaper), m. [isl.
fjändskapr] fiendskap, at thola then fiintzskap som
ban matte winna sighor owcr MB 1: 137. then
fiend-scapen ouergafwo the LfK 242. hwru then stadhen
haffde storan fianskap Lg 3: 332. för onghin fiilnskap
ällir falskhet at frokta MB 2: 315. til ofriilh och
fiendzskap BSH 5: 53 (1505).
flþla (feedla), /. [Isl. fiSla. Ays. fiffelc. Mnt.
vedelo, veddole, viddele. Jfr Mlat. vitula, vidula] L.
violin. Jfr Viollet-le-Duc, Dictionnaire du mobilier
francois 2: 319 /.; Schultz, llöf. Leb. 1: 432 /. thz
lekiara andbudli som callas fidlila (fistula; orätt öfvers.)
Bir 2: 187. ib 188. orghor harpor luthor skalmeyer
giighor feedlor LfK 246. ib 206. Di 108. MB 2 : 230.
Su 77, 179.
fldhlare (fydhlare: -a Gr (Cod. DJ 38o), m.
violinspelare. Bir 2: 187, 188. Gr (Cod. D) 3s0. RK
1: (Cod. B, C, D) 3585.
fidhradher, adj. Jfr ofldhradher, äfvensom
flädhradher.
tlgnrera (-ar), v. förebilda, hwru iomffru maria
aff gambla testamontidh figureras Lg 3: 614.
fika (fyka: -or LB 3: 110. pl. figher LB 7:
183), /. [Isl. fika. Lat. ficus] fikon, paradiis äple oc
fikor MB 1: 401. Bo 158. ST 426. LB 3: 110, 4 : 344,
345, 7: 183. nar lybzka bliffua danskorn gol tha vexer
likan aa hylla rood RK 3: (Till. om Chr. Il, red. B) 6298.
Jfr fikon. — flko tillie, m. tid till fikon, ältko var
Ordbok.
tha fiko timiu Bo 158. — (iko trä (fikw- MB 1:
407), n. fikonträ. Bo 158. MB 1: 160, 407. Jfr fi-
konaträ.
flkia (fiikia. fykia. -ir, -te, ter), v. [Jfr K.
fika. Isl. flkjaz] L. 1) sträfva, fika, vara ifrig,
skynda, a äwintyr fikia lv 1954. fiik äpte thz godz som
thu kant ekke fortapa ST 501. the fikto ey epther
rikedoma MD (S) 278. haffue wtlendzska liiit myghet
fiicth RK 1: (Yngsta ini. t. Gamla Krön.) .«. 195.
hwar fikto for annan, hwat thiänist the matte hoinim
göra Lg 3: 229. 2) arbeta, idka näringsfång, the
aff twna östhan elffwäne skole ffijke oc faro mz them
i torssongh baadhc mz näth ok noth oc andre
fiske-taknn i theres fiskewathnoni DD 1: 150 (1493). 3)
bearbeta, bruka, begagna, fiikia oc fara thu forale
watn SD 1: 520. tessom forscroffna godz scall hon styra
oc radlia, fykia oc fara SD KS 1: 266 (1403). dömde
iak ... scipper olaff forma gotta eegen
amundz-berghä ath brwka fijkiii öc fara titi then tijdli for:de
scipper olaff sina penningo egen faar DD 2: 14 (1459).
then skattabonde soln egher oc liker thot godz ther
han är fulsädhe vpa GS 59 (1474). — refi. flkias,
hafva begärelse, tionda (nämf. budet) raadbir os ey
at fikias aff annars manz goz ällir ärwdhe likias
MD 83.
flkin (flkn Al 7954 i rimslut), adj. [Ar. fiken]
fiken, begärlig, fän fiken är a pänigen Bu 153. äpter
äwyntyr fikn Al 7954. flkin at affla Lg 1003. Jfr
arvodhis flkin.
likna, t.’, sträfva, fika. äpter land ok städher mon
thu fikna Al 4278 (i rimslut).
fikon (fykon MB 2: 343; LB 3: I7i), n. pl.
(åtminstone i de funna ex. ingen sing.) bära fikon
enom ärmita KL 253. funnos . . . fikonen all lieel
när them ib. godh fikon ST 426. fwl fikon ib. ib 422,
489. MP 1: 232, 2: 186. MB 2: 343. LB 3: 171. —
ftkoua trii, n. fikonträ. MP 1: 10, 15, 2: 31. ST MH.
MB 2: 97, 271, 343. Lg 3 : 460.
flkt (fiikt), /. [AT. fikt] 1) sträfvan, ifver,
omsorg, hawa vidlir saght . . . alla wärulzlika fikt KS
3 (5, 3). ib 17 (44, 19). samandragha rikedomana mz
alle fikt Bo 66. gümin thz väl mz mykin fiikt Fr »52.
Al 2731. Su 224. wi lagdoin os alla fikt (all vinn om)
at täkkias them ib 249. Jfr kärleks-,
viirulds-flkt. 2) fikande, begär, girighet, for |l|issa boms
fikt Bu 152. päninga fikt ib 153. jiät present var
oigli sua rikt. at lian tok fät for fikt (ductus
cupi-ditate muneris) ib 514. Al 2668, 6269. wi hafwoui til
wärlina änga fiikt ib 6102. 3) förvärf, som ga
fran gudhi ok til världhinna fiikt MP 1: 274. äptor
goz ok fiikt hafdhe han hast Al 2944. — det som
förvärfvas, produktion, produkter. landith är niykith
riikt aff frukt ok alla handa fiikt Al 3696. thu sigher
india wara riikt mz mykith goz aff alzskons fiikt
ib 4372 (i dessa båda ex. skulle dock fikt möjl. kunna
fattas ss stående för vikt, se Rydqvist 4 : 248).
fikt, /. [Mnt. vecht(e)] strid, jag öffwade mig
mesth i krii och ficth liK 1: (Yngre red. af LRK)
s. 262 (i rimslut), kom iach i hwar mandz ficth (i
strid med hvar man?) RK 8: (Tillägg om Chr. 11,
red. A) 6362 (i rimslut).
Aktas, v. refi. sträfva, conari, flktas GU 4.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
