Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fiärþunger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tliirþiiiiger
250
Härdhuiigmaii
fiíiriluiig- af eet aar SD NS 1: 149 (1402). Iiaffwa salth
. . . en fullan fiärdhungli aff eime hele thompt ib 44
(l40l). foro then fierdungen som herra steen benktsons
harnom ök herra staffan vltfsons barnom ljurde arffua ib
46 (1401, nyare afskr.). af them (godsen) bör fÖre:da
herra stens barnom oc herra staffans barnom thera fulla
fiärdinger ib 47. en fiiirdhung i rabäk i stora
gardh-enom ib 663 (1407). ib 2: 27 (1408). medh sin
fiärd-ungh aff g&rdon SJ 196 (1447). vm then fiärda
fiärd-ung i sama garden ib. jc [ioo] röke oc xv röko
j [l] fiarding minne BtFH 1: 128 (1464). — sürsk.
a) fjärding af ett slagtadt boskapsdjur. SO 51. b)
fjärdedel of ett år. GS 40. c) fjärdedels mit. tha
wii komme oppa en j (’/a) fierdingb wegh när gardhen
BSH 5: 554 (1516). d) fjärding; ss rymdmått för
våta varor äfvensom för saltad fisk (fjärdedelen af
en tunna), böthe en fiardhungh ööl SO 20. i (l)
fierdyng skånsk syldh BSH 5: 429 (l51l). ij tunne
j ffjerdiug salt lax FM 607 (1513). ij ffjerdinger
sike rompn ib. — ss rymdmått för torra varor
(fjärdedelen af en spann), een fiärdungh gryn BK 3:
4185. fiärdungh (bilibris) hwete för en päningh, oc
iij fiiirduug korn för en päningh MB 2 : 342. 1 färdungh
fyrepiill FH 4 : 84 (1499). en fiäring bräckskiffuer FM
77 (1483, daniseraude). cen gud fiäring pwluer ib. sätycs
ther en tynna ällor fiiirdyng pwlwer FM 12. ber är
ey ower j (’/») twnno poluer och en fordungo igen
BSH 5: 14 (1504). medh en fcrdungh poluer ib. ij (2)
tierdunga poluer ib 131 (1506); » de sju senaste ex.
betecknar ordet dock kanske snarast fjärdedelen af en
tunna, e) fjärdedel af en mark silfver. 1 fierdiug
lödigh mark sölffuer TS 24. thro fiärdhunga lödhught
silfuer SJ 150 (1446). thro lödhugha fiärdhunga silfuor
ib 151. hafuer ther inne fam lödhugha fiärdhunga
äuerdholica ränto ib 36 (1426). böte i embetet en lödich
fierdingh SO 147. ib 149, 150, 152. f) fjärdedel af ett
härad, a första finge laanz, liundäris äller fyärfungs
SD 5 : 376 (1341, nyare afskr.). kindæhæret. quarta
dicta gyliugarosfyærdhung dumtaxat excepta ib 599
(1346). mediotatem provincie wendill, que computatur
pro mediotate provincie vulgariter dicta duo
fyard-nngh SD 3: 228 (1315, nyare afskr.). — (?) edher
breff, i honom giffwith hade pa bäcksädhe fierdwngh
BSH 5: 235 (1508). the twå fiärdinger, per monson
haffwer i förläning ib 353 (1509). g) fjärdedel el.
mindre del af en socken, enn deell aff tuna sochnn,
som äro desse fierdingar som her effter nempnes,
gylle fierdingh tiernnbyge fierdingh forsbygge fierdingh,
och amundzbergz fierdingh DD 1: 46 (1386, nyare afskr.).
— (?) dömdes riduala fficrding hwar man sak til iij 111. för
treske 0111 slotzins rethet epter xii* ranzacan BtFH 1:
220 (1508). so tala ffierdhing ib 243 (-1507). h) fjärdedel
of en stad. i östra fiärdhingen SJ 116 (1443). i norre
fierdhungen ib 155 (1447). ib 200 (1451). i waamba
fierd-uughen ib 221 (1453). i wambafierdungen ib 226 (1453).
i) fjärdedel af en by. ban (gården) är retter
fierdhungen aff allom bynom SD NS 2 : 71 (1408). tva
ora-land jordli i wästanholm i twna sokn, som är een
rätt fierdingh af allom bynom DD 1: 55 (1399, eft.
aftr. fr. 1743). alth mith fasta godz iak äghir i
kar-yneme . . . som är een fiärdungh öwir allan byn FH
5: 129 (1488). — (?) recognoscimus nos partes nostras
in skierfsiorydh . . . uendidisse, uidelicet in
liiark-osainoghla fiardhong . . . quinquc bool SD 3: 54
(1312). in ana arvafiardhong ib. jn hilda
arvafiardh-ong ib 55. in kutungafiardhong ib. — Jfr half*
(lärdhunger. — fiärdhungs ar (fierdingx aar
SO 80, 145), n. fjärdedels år. RK 2 : 4850. SO 3, 80, 145.
Lg 3 : 385, 667. — Iiiirdliuugs attunger
(fierdhungx attonger. fiärdhings attunger.
ferth-Ungx- SD NS 1: 425 (1405)), m. fjärdedel af en åuing
(ss jordmåttsenhet). tres fiierdhings attungæ SD 3: 464
(1320). cum tribus fierdhungx attongum ib 6: 150 (1349).
for en fierdhungx attong jordh ib NS 1: 38 (1401). een
gardli . . . som ligger fore syw fierdhungx attunga
jordh ib 466 (1405). ib 98 (1402), 216 (1403), 369 (1404),
425 (1405), 665 (1407), 686 (1407) o. S. V. —
Hiirdll-ungs bol (fyerdingx-), n. [Jfr Fnor. fjöriungsbdl]
fjärdedelen af ett bol et. hel gård. vnum fyerdingxbol
SD 4: 307 (1333, gammal afskr.). — iliirþuilgs bot,
/. L. — lliirþungs bro (fiarþungs-), f. L. —
Härjnings höfjiiuge (fiarjrangs höfþingi L.
fiärdhungxyfdingi), m. [Jfr Isl. fjrirSuiigshöfitingiJ
L. = iliirdhuuglliau? areain meam liucopie sitam
. . . domino thidonianno hænikoson . . . nicolao stäng
prefecto. et quatuor precipuis dicte ciuitatis
rec-toribus. w]gariter dictis fiærdhungxyfdhingum . . .
legittime confirinacionis titulo. vinsordh dicto. eandem
sibi manutenus assignantibus. irreuocabiliter
vendi-disse SD 5: 694 (1347). — iiiirdliuugs kröker
(ffierdinga-), m. fjärdedels krokland. ga|f hänne
jord igen effter 011 ffierdings krock BtFH 1: 294 (1509).
— iliirdllllllgs lodh (-loodh), n. fjärdedels lod.
LB 7: 173. — Iiiirdliuugs lutor, m. fjärdedel, nw
är liiotighi daglia oc en daglier fiärdunx lutir (Cod.
A har blott fiärdhingx, utan tvifvel för fiärdhingx
luter 65j äu wi skiptom suuder thry liundradha daglia
oc siäxtighi oc fyra dagha MB 1: (Cod. B) 533. —
liiirþungs man (fierdings-. fiorþungs- L.), m.
[hl. fjorlliiugsmaifv] L. fjärdingsman, tjensteman som
pä landet inom ett mindre område förordnas till fogdens
biträde med afseende på förvaltningen, skolä tilskickis
i allo soknor i fornompndo lagsagur ön rotcmestere och
en fierdingsman som skullo ransako ath hwar man skall
liaffue sin verijä ferdogli och vapen HSll 20: 291
(1510?). ingen skall opskäre budkaffle vtlian fogoten
rotheinesteren äller fierdingsmannen ib 295. —
Iiiirdliuugs mark, /. fjärdedels mark (ss vigtenhet), skal
tw haffwa . . . een fiärduiigx mark tiärw . . . ena
fiärdhungx mark lionagh. och ena fiiirdungx mark olio
LB 7: 3. — iliirdhuilgs mila, f. fjärdedels mit.
Al 3209. — fliir))uugs nämd (fiarþungs-), /. L.
— iliirdhuilgs |milli 1 ?>. fjärdedels pund. v fiärdhungs
(för fiärdhungs pund?) smör SD NS X: 98 (1402). —
iliirþungs riifst (fiarþungs-),/. L. — fiärdhungs
tillie (fierdungx-), m. fjärdedels timme. MD (S)
217. — Härjnings þing, n. L. — fiärdhungs
t hunna (fyärdyngx tynna: -or I M 11), f. tunna
som rymmer ett fjärdingsman. PM 11. — Härdllllllgs
örtugli (fiärhunx hörtungh), f. fjärdedels
ör-togsland. vnam oram terre vna fiærhunx børtuiigli
minus SD 4 : 209 (1331).
fliirdhuilgmau, m. [Jfr Fdan. iiardingsraan] en af
de bland en stads borgare utsedde fyra män, som hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
