Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fiärka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flnrkn
257
flätra
att vnka öfver stadens förvaltning och rättsskipning.
Jfr Molbech, Dansk Glossarium 1: 205 nch Kalkar,
Ordbog 1: 552. ragualdus aduocatus lincoponsis. canutus
uestriby sueno tyndirboe karulus holmburgis et
hæni-chinus sadlamestære fiærdunghmen SD 2: 565 (1309).
Jfr lliirjiungs höfþiuge.
flärka (-ar, -adhe, -adher), v. fjärma,
aflägsna. med prep. af. at thu fiärkar mik af thino
bordho Gr 272. — med prep. fran. hwru äst thu nu
fiärkadhir ok gangin fran honum Bir 3: 462. —
fliirka sik, fjärma sig, aflägsna sig. tha ban fiärkar
sik Su ill. ib 131. — med prep. af. nar thu bort längho
ok fiärkar thik af warom hiärtom Bir 1: 233. MB 2:
58. — med prep. frau. vm thu länge älla fiärkar thik
fran os Bir 1: 233. han fiärkadho sik fran mik ib 2:
198. ib 56, 75, 100, 139, 324. MP 1: 184. Su 39, 41, 101.
MB 2: 275, 323. — refl. fiärkas, aflägsna sig.
aldra-niäst fiärkas (flyr) dyäfwlskapit. thäiitidh gudz likarna
ämbito görs KL 315. — ined dat. fiärkas gudhi Bir
3 : 264. ib 291. MP 1: 22. Ber 31, 71, 162. sik fiärkas
(för fiärkas el. sik fiärkar) tha sinne käraste Su 106.
— med prep. fran. mine vini tiärkas fran mik Bir 2:
121. Su 98. — aflägsnas, undandragas, thz fiärkas som
illa åstundas Bir 2: 313. — med dat. all ära them
fiärkas (beröfvat dem) Su 117.
itiirkail, f. aflägsnande. Su 97, 106. LfK 57.
liiirmer, se flürre.
fiärran (fiäran Bu 71. fiärian Ber 163. fiärren
Bu 3; Bil 82; MB 1: 94, 325, 331; KL 393; Bir 1: 317,
318, 319; SJ 258 (1457). fiären Bu 8, 11. fiärrill SD 6: 76
(1349); lv 2605. fierrom SD KS 2; 134 (i409). fiern MD
172 l. fiärna Fil 5; 118 (1488, nyare afskr.). färran
SD NS 1: 24 (1401). faran ib 12 (140l), 2 : 6 (1408).
färren ib 1: 230 (i4o3). ferron ib 2: 291 (uio)),
adv., prep. och adj. L. A) adv. 1) fjärran, från
lànyt häll. the människior som fiärian komma Bir
4: 74. Lg 3; 464. mz frögdolike röst, swa som lankt
fiärran, helsa thotta hälgasta herskapet Su 111. tha
man seer thz fiärren MB 1; 94. hafua fiärren seth j
spadoms liuse ihesum högxtan biscop standa for diäfwls
frestilse Bil 82. 2) långt borta, war hemeleka
fiärron i öknom Bu 3. thiug som nw äre fiärren MB
1; 94. han är ticrn oc icko när MD 1721. som badho
äru när ok fiärren Bir 1: 317. ib 318, 319. Ber 163,
215. all var gujz . . . med . . . allom tillaghum.
fiärrän äller när lyggiandum SD 5: 564 (1346). thz är
ey fiärren (långt ifrån) at tho sia mik i liääl mz stononi
MB 1; 325. 3) långt bort. fiärran fara Bu 516. ib
8, 11, 71, 184. Lg 3; 506. lagdhe thz fiärriu op a een
steen Iv 2605. — fiärran af, fjärran från. lians hem
war nokat fierrau aff palacio Lg 3; 233. — fiärran
fran, d. s. stodho lankt fiärron fran honom KL 393.
— fiärran til, på långt håll. tha hans brödhor fil
honum at se fiärran til MB 1: 230. 4) långt, vidt,
vida. bildl. nar swa fierron komo at hon waare aff
fallen SJ 258 (1457). B) prep. med dat. eller i dess
ställe ack. fjärran, fjärran från, långt ifrån, fiärran
satta waldum ok landum Bil 310. fiärren ware thz
ware tro MB 1: 331. ib 2: 65. gudz hiälp war oy
fiärran sinne brud Lg 3 : 280. ey fiärran stadhcn
iherico MB 2: 11. när by oc fiärriu SI) 6: 76 (1349).
Ordbok.
ib KS 1; 12 (1401), 24 (1401) o. s. v. C) adj. aflägsen.
aff fiärran landum ST 2.
fiiirre (fiäre SD 6; 65 (1348); MD 64. fiärra MP
1; 184; Al 10308; Fr 463. färre SD NS 2: 216 (1409),
316 (uio). ferra ib 58 (i4oi). komp. fiärre MB 2:
238. fiärmer KL 318; Bir 3: 101; SD KS 2: 316
(1410), 447 (1411). fiärmeer Bir l: 328, 3 : 264, 4: 128;
SD KS 2: 427 (1411). farmer ib 315 (uio). färmeer
ib 1: 153 (1402). superi, fiärrast Su 39l), adv. och
prep. [/s/. fjarri] L. posit. A) adv. 1) fjärran,
långt borta, the hiollo j skoghin ekke ficrro RK 1;
1726. iak bygger hädhan ekke fiärre Al 8052. thz är
fiärra ib 10308. fooro til . . . her fulka . . . som oppa
sama thiidh war okke fiärre Lg 3 : 368. sattis hon swa
fiärre at man matte mz en buglia skiwt.a til MB 1: 198.
sloghos tiäl badhe fiärra ok när Fr 463. Al 6497. RK 3:
1477, 1717, 1966, 2689, 2878, 4018. MD 64. 2) långt
bort. allom sömpnsins thunga fiärre bortrördhom Bir
3: 246. — fiärre fra, fjärran från. stodho lankt fiärre fra
honum MB 2 : 388. 3) långt, vidt, vida. bildl. när
swa fierre komme, at tho oss til haudo komme FM
48b (1510). B) prep. med dat. el. i dess ställe ack.
fjärran från, långt borta från. fem . . . skrifa [>ik
äru fiärre Bir 4: (Avt) 182. herra iwan bant han
(hästen) . . . fiärre thän orm ok okke när lv 2495.
atuakta grannelica . . . huru när thu äst honum mz
dygdlioni älla buro fiärra mz syudom MP 1: 184. mag
han wara tik sa när oc fierre som ban will Di 91. alt
vart gooz . . . met aker engh scoogli ok fiskiuatn
liäar by ok fiärre FH 3: 5 (1353). när by ällär fiärre
SD 4 : 389 (1334?). ib 6: 65 (1348). ib NS 1: 58 (1401),
91 (1401) o. s. v. — komp. A) adv. fjärmare, på
längre afstånd, otallelike hälghe män. somlike närmor
ok somlike fiärmer. sato alt vmkring han KL 318.
jomfru maria syntis gaa liämbir hulkin som för syntis
sta fiärmer Bir 3: 101. ib 4: 128. fotanna ylia som
fiärmeer äru ib 1: 328. — pa fiärre, på längre
afstånd. sagde at the äro ekke pa fiärre thäro RK 2:
•i. 366. B) prep’. med dat. el. i dess ställe ack. 1)
fjärmare från, på längre afstånd från, längre borta
från. färmeer sol SD NS 1: 153 (1402). »6 2: 315
(1410). fiärmer solinno ib 316 (1410). ib 427 (1411), 447
(1411). 2) längre bort från. fiärkas gudhi älla
honum fiärmeer ganga Bir 3 : 264. drogh[o] sin här
them naghot fiärre MB 2 : 238. — superi, adv. längst
borta, syntis hon aldra fiärrast Su 391.
Härtel-, m. [Isl. fretr] peditum. GO 96. Jfr pisse
flärter.
fliit (fät. fäth Lg 3: 88), n. [Isl. fet] L. 1)
fjät, steg. gar oppa vatnono mz fastom fiätom Bo 105.
MB 1: 430. Pa 20. nar jak hafdhe framgangit aat
honum (vägen) oet fiät (vestigium) atirskredh jak oot
trin (passum) Bir 3: 144 \jfr 3, 2) fotspår, stodh
han suasom mz enom fot j twem fiätom Bir 3: 48. hans
fiät . . . varu ful mz blodho ib 2: 132. ib 1: 29. 3)
ss längdmått: fot. Jfr Falkman, Om mått och vigt
1: 95 f. vnne honum oy minzsta fiät (passum) aff
jordh Bir 3: 332. ib 1: 384. sprang han fran anc
ix fät i et sprung Di 60. lxx fiätha dywp Lg 3:
446. — Jfr Jiväriliit.
flätra (-adher), v. [Isl. fjötra] L. fjättra, löser
them ther fiätrado äre Lg 968.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
