Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - flen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flen
259
floghel
LfK 105. 2) lått, hastigt, ey kan menniskien sik
sielff eller flatzliga ouervynna Lg 3: 538. ib 528. haa
kan oc alt faa swa tlatleka thz honom lysther Sn
114. ib 113. Lf K r>3. — ntan motstånd, för än iak läter
mik swa llatlika fanga Iv 799. 3) med flathet.
haffilhe glömsklika oc flatlika opfostrat, sin barn Lg
3: 415.
flen (fleen), m.f [Sp. dial. flen] svulst, giktknuta,
gikt, reumatism* for fleen oc ryyl verk LB 7: 339. göre
kors wppa fleenen ib 13. for flenen, rylen, vexthen
ib 14. förmanar iak ticli. then leedhe fleen. wäxt. styng,
haldh ryll wärk oc we ib. thin leedha fleen wärk
oc wee . . . tw skalt bort flv ib. ib 15, 16, 17, 18,
19, 20, 21.
flere, adj. komp. motsvarande posit. mart||er.
[hl. fleiri] L. Í) flere. finrum lundom ma ma|iar
var[ia ok eigh derom lundom Bu 62. vm han findir
sina ondo gerninga wara doro än the godho Bir
1: 240. haa fiöl flere (ytterligare) aff myna mon Di
222. 2) flere, åtskilliga, många, spurdhe en the
thwe ene eller flere äller alle män varda swa siuke
Bil 6i0. dragha dere män bätter ot skip än en man KS 6
(14, 7). repet är thäs starkare, at, thät är alf flerom
thiUtom starklika saman snot ib 6 (l4. 7). wara ibland
och samwani flera manna ib 4 (8, 5). röuaþo han som
flere Bu 7. sagþe flerum ib 14. 3) sing. mera,
ytterligare. dere folk ätar pär inno Bu 144. latin hiit
koma folkith derä Iv 5210. gör mich aldrigh otro dere
Il K 2: 4249. — superi, fläster, mest. däst (största
delen af) wärldin war alfgudha MB 1: 454. stridha
mote josue oc flästan israels almogha ib 2: 24. —
1 il. fleste, hwa som liffwer som fläste honum spotta
fäste GO 1018. sag[io fläste vara how[i sancti pauli
Bu 129. iir thz flästa stad b i aff lagt KS 6 (13, 6).
— flästor ålder, nästan all, nästan hel. fläst, alt
cronanna ligianda fä Bu 395. fläst all europa MB 1:
3 (i båda dessa ex. kan dock fläst fattas ss adv.).
— pl. flästir allir el. allir flästir, nästan alla. the
liggia fläste alle dödhe Al 5306. han födde flest all
klostrin widlia vm wäruldena Bil 714 (fles-t kan här
fattas ss adv.), thu sändir j häluitis eld alla flästa
(qnasi ämnes) som knma til thin gardh Bir 2 : 332.
Al 1628. Lg 3: 524. — n. fläst, adv. förstärkande vid
adj. ålder, aloxander kalladhe alla fläst Al 2843. jak
biudher . . . köpmannom ok stadhoin allom fläst ib
3683. äpto thy som fläsf allom ... är väl viterlict
SD NS 1: 639 (1407).
flerestads (flere stadz. flere stadens so 159),
adv. L. flerestädes, the budho flere stadz a landet gaa
RK 2 : 9085. MB 2: 259. Su 372. SO 159.
fliker, n. smicker, medh flikrc fara KS 73 (178, 79).
fliker, adj. inställsam. tikkis wara flikert (bevis
på inställsamhet) KS 22 (53, 23).
flikke (flijcke. flykke), n. [lsl. flikkij L.
köttstycke. flykkit hänger ey swa hüght at liundin wänter
sik ey benith GO 71. ib 679. hwar som liawer flykke
ek molbinga han faar kompana ib i4i. ib 234. 2
flijcker flesk BtFll 1: 313 (1413, Joh. Bnres utdrag).
flikra (-ar), v, [A* flikra] ställa sig in, smickra.
han sum är falskr ok flikrar KS 21 (51, 22). at til
flikre ella faghert låte före hänom ib 24 ( 60, 26).
jfr flnkra.
flikrare (fliklare: -um KS Frngm. 15), m.
smickrare. KS 45 (115, 48), 73 (178, 79). ib Fragm. 15.
fltnskalloter (fliinskalloter. flinskalluter),
adj. [Sto. dial. fienskallig. Jfr X. fleinskallad af Hein.
bar] flintskallig, fliinskallot hofwdli vtan haar Al 5537.
Va 39. iirä allä abota dinskallute AS 60.
flinta, f. flinta, af hardlie dinto Bir 1: 371. ib
2: 3. MB 2 : 309. — |tinto Sten, m. flintsten. mz
hwassoni dinto stenuin Bil 370. mz slioom flinto stene
Bir 2: 255. — flinto stena hiiirgh (-bergh:
-berghom MB l: 414), n. af flinta bestående berg.
MB 1: 414.
flipa (fliipa It K 3: 167. flypa i rimslut RK 3:
2254), v. [AT. flipa] gråta, jämra sig. the finge ful
snart bade grata oc flipa RK 2 : 9254. ib 3: 167, 2251.
flit (fliit. flitt), m.f, fr och n. [Mnt. vilt]
omsorg, flit. the värö giordha mz mykith fliit Fr 9u.
beställde then gardh mz lliit RK 2 : 2755. konungen
lagde ta al syn dit, at han marsken til sig draga
(lade sig all vinn om att draga marsken till sig)
ib 6819. at leggia aat, opland all thera diit ib 9460.
jack giordo ther till alle miin flitt ib 3: (Tillägg om
Chr. II) 6369.
flitoliker, adj. Jfr ofliteliker.
flingha, se flygha.
flinta, se flyta.
flo, ff [lsl. flö] lager, flo pa flo. PM 50.
Hof| (flödh Bo 23; Bir 1: 394; flödhin ib 395;
flödhena KL 194. pl. -ir), /. [lsl. flrfd, f. och flædr,
/.] L. 1) flod, flöde, öfversvämning, äldre kom swa
mykil flodh opto 110a flodh Bil 709. MB 1: 169, 170,
171. 175. Bir t: 78, 394 , 395, 3 : 303, 399. then tiidll
flodh ware VAll 24 : 322 (1442). ä nar flodh iir ib. 2)
flod, stigande hafsvattenf stundom siärran (för fiärran)
ok stundom Hödhir (trol. är dock flödhir att fatta ss
verb) GO 1095. Jfr fliira. 3)fluctus, bölja, staddir
. . . owir hafsins flodhe Bir 3 : 382. ib 366. Lg
3: 50. 4) fluvius, flod, ström, þe funno sik ena
floþ Bu 527. owir fara flodhina eufraten Gr 313. owir
iordans flödh Bo 23. fyra flodhir rinna wt aff henne
(källan) Lg 91. MB 1: 158, 159, 236. KL 12, 53, 194.
329. Jfr brännestens-, hoviidh-flodh.
flodh, n. [hl. flóí, ra.] 1) flod, flöde, wart
prästenom iämsköt ympnelika tharannas flodh swa
mykyt at han haffde när knffnat Lg 3: 399. Jfr
ratnfloilll. 2) bölja, sua länge soin iak är j
skipino tha gaa ey bylghiona flodh in (fluctus
jrrocel-larum non intrant) Bir 2: 172.
floþgillta (flödhgiuta),/. L. stigbord, damlucka.
VAII 24 : 322 (1442).
floghdraki, se fliighdraki.
floghel (flogeel. flogeell. flogheldh PM xrv.
floel. fluel), n. [Fnor. fluel. Mnt. fluwel, fluel, flowel.
Jfr Dan. flöjel] ett slags sammet. 11 cusinos antiquos
de floel SD 4: 710 (1340?). iij dyner aff flogeel FM
76 (1483, daniserande). PM xiv. eet fult par clä[iä aff
hwit fluel SD 5: 563 (1346). et ganst par klä[iä
striput fluel med gul ib. ini alue röötli flogeell FH
fi: 123 (1512). — stycke el. duk tf sådant tyg. I
blaweuni flool. jtom 1 striput floel . . . jtem 1.
striput floel supra ipsuni vbi dormit SD 4: 711 (1340?).
floghels klii[ie (fluels-), n. pl. kläder af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
