- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
264

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - flätta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flätta

’264

fodhra

flat MD 95. skal . . . sniellen flätias (infatuabitur)
Bir 1: 339.

flätta (-adhe, -adher el. -ter), v. [isl. flétta]
fläta, flattadho vij haar MB 2: 121. slagtogit skall
wara Hettat aff thit oghit skäg Di 9. skäggith hwast
ok illa fläit lv 269.

flätta (fläta), fl. Jflr bast-, har-flätta.

flödha (pres. -ir, impf. flödde, flöddhe MB
2: ll), t’. [Isl. flæila] 1) träns, låta flyta, låta
flöda, gjuta, j dagli Hödha himnane honagh owir alla
världina Bu 231. 2) intr. flöda, flyta ymnigt, stiga
öfver bräddarne. nar thz (hafvet) flödhe flytir thz
owir dala ok byl hSrghin Bir 1: i7i. skal iak
lata flödha watn ower iordhina MB 1: 168. flödde
hawet lukt ower pharao konung ib 317. ib 255. kommo
vatnnen j gen j flodhene vppa grwnden oc flöddhe
äpther sinne sidhwiinio rinnandis ib 2: 11.. flödde
hafwit til saman ST 335. swa wäldogha natwram
giordho gudh siiilinne, at aff henua salikhoet flödher
ater i likamin fulkomin helsa MB 1: 104. 3)
opersonl. om liaflsvattnet då det vid flodtiden är i
stigande: flöda, vara flod, stiga, stundom siärran (för
fiärran) ok stundom flödhir GO 1095 (jfr flodh, saml
llära, fläran). — Jfr in-, iyir-, up-flüdha.
flöþe, ff n.? Jfr iyirflöþe.
flüghe? ff bjäfs? hafwin sina licamma höuisklica
at the skulin ey synas . . . miörre älla klenare for
nakir band älla knöpa älla tholka flöghe (per aliquas
ligaluras vel nodos vel similia artiflcia) Bir 3 : 475.

flüghia (flöia Bu 173. -ir, -þe), v. [/si. fleygja,
låta flyga, kasta] L. hoppa, llögþe niþar at eno
siax-tighi alna högþ a iorþena Bu 168. ib 173. the cristnu
flögdhu j batin Bil 253. wändo the ey atir at flüghia
älla hoppa ib 879. laat en man llögiä a bogin hanum
llästläkedom i AS 137. — rusa upp. en flöghir
(in-surgit) oc annar skriar Bo 181. — flüghia ater,
hoppa till baka. skulu vngara mz lek ok skämtan ridha
ok ränna hästom, löpa a fot, ok flüghia fram ok
ater KS 53 (136, 57). — flüghia fram, hoppa fram.
KS 53 (136, 57). — flüghia nidher, hoppa ned,
ttögdho han nidher j kallasta vatn Bil 783. — flüghia
ut, hoppa ut. flöghpc ut af siangenne Bu 516. —
Jfr ÍYÍr flüghia.

flöghil? (pl flöghlar), m. [Mnt. v]ogel] flöjel,
vimpel? harpa? duo fløghlæ aurati SI) 4 : 711 (1340?).

flöghis skip (flögis skep), ». = tlüghskip.
komme ini flögis skep l/S/l 20: 99 (1507).

flöghskip (flögh skep. flög skep), n. [Jflr
Tsl. fteyskip?] ett slags större, fartyg, then stora
bardsan . . . och iij (3) anner flög skep med ij (2)
sinaa jakther BSH 5: 171 (1507). inet vj mersskep och
nogre flögh skep FM 273 (1506).

flötir, fl. pl.? [S». dial. flöter, fl. pl. Isl. flautir,
fl. pl.] grädde, tag flöter oc siwd sa lenge tz varder
smör LB 7: 353.

fnas! n. [S». dial. fnas] skal? thän som rensa
äple han kasta bort fasit (för fnasit el. möjl. för
flasitj ok afskriidhoua Bir i: 392.

fil lik (fnok), n. [Jfr Sv. dial. fnyk, 1’nik, grand,
damm, stoft. Dan. fnug. /si. fnvkr] orenlighet? kan
þat fnuk varä gamalt Hästläkedom i AS 137. ther aff

pläghor warda fnok oc wedzka i hoffwudit LB 3: 20.
Jflr kirtla fnuk.

fo[lor (for. foor), n. [Isl. friffr. Jfr Mnt. voder,
vör] L. pabulum, floder, nära sik vidh fodhir som
annor oskällik diur Bo 126. wtkastadhe fodlirit varom
hästom Gr 268. SD 4 : 465 (1335, nyare afskr.), 5:
375 (1344, nyare afskr.). MB 1: 246. Fr 306. ST 137.
138. MB 2: 131. alt thet foor och hö, jak athä BSH
5 : 25 (1504). spwrde hwad som foryd war ib. Jfr
hiistn-, korn-, stra-fodher.

fodher (foodhir), n. [ Fnur. fö3r. Mnt. voder,
vör. Jfr Got. fodr] foder (i kläder), foderverk,
pelsverk. giffuer iak min nya swarta kiortil meth fodhreuo
ther wnder sither SD NS 2: 170 (1409). hafua . . .
foodhir aff faarskinnom ellir lambskinnom VKR 12
ib 70. Bir 4: 24. lego . . . jsaac j. tunicam et j.
fodher de renskin BY B 1: 166 (1357). the sändo honum
presenteet the rikasta fodher ther man haffwer seet
Al 7674. aff tiska skin waro tho fodher ib 7677. ib
7682, 7685, 8763. thetta fodhir iak vm kring mik hafwir
ST 291.

fodherhäster, m. foderhäst, häst hvars utfodring
åligger någon ss skattebörda, frelse landbo schola
halla slotz herran eller andre goda män som länen i
wärio hafua, twå foderhesta om aarit GS 56 (1474).
schola eig konungx eller konungons embetzmans
fodor-hesta loggias til nogra clerka eller frelsemen ib. eig
ma eller schal . . . nagan fodormarsk taga ponninga
eller annor lösn for foderhesta ib.

fodherladha, fl. foderlada. GS 72.

fodherlös, adj. foderlös, utan foder, mantillon
. . . enfallan oc fodberlösan Lg 3: 405.

fodhermarsk (fodermask. formarsk), m.
[Fdan. fodormarsk, formarsk] 1) fodermarsk,
tjensteman som förestår och besörjer hästarnes utfodring
i en stormans stall el. under hans resor, eig ma
ellor schal . . . naghan fodermarsk taga ponninga
öller annor lösn for foderhesta GS 56 (1474). schal
fodermarsken granlige tilsighia, at hwar bliffwe ther
ban war inlagder ib. han kallcdc formarskon till sigh
. . . och spwrde hwad som foryd war BSH 5: 25
(1504). titli sendho jach (Hemming Gadd) myn
fodhermarsk ib 114 (1506). han war tha fodormask »6 316
(1508). eder (Svante Stures) fodermarsk haffuer lagt
häster til the ware landbor, widh arnön liggie ib
320 (1508). — öfverhofstallmästare ? BtRK 146 (1441,
orig., daniserande), 298 (1476, ovig., daniserande). 2)
fodermarsk, en som mot betalning håller resande foder
till hända, eet köpthorp, ther härberghore, kröghäro
oc fodhcrmarska aagha wti wara som pilegrimom oc
wäghfarande folke skulu skipa t.herra bergning til
sich oc sina hästa fore therra päninga FH 1: 17
(1441, nyare afskr.).

fodhermarske, m. - fodhermarsk. sendhe
thorn tiil fodermarskau BSH 5 : 315 (1508).

fodhra (fora. -adhe), v. [isl. fdffra. Jfr Mnt.
vodern, voren] 1) fodra, utfodra, gifva foder åt.
the laago oy til sa arm en man tho fodrade jo ij [2]
hesta om j [l] span Ii K 2: 6467. VKR 37. Bir 5:
118. 2) gifra ss floder, ban fodrade v lester korn
mest hwaria nath ItK 2: 7196. forädc jak honum
första nathan iij° (o: 250) skoper korn fored BSH

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free