- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
284

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forgangilse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forgangilse

284

forgivins

Lg 3: TOG. förgissz Di 241), v. [Jfr Mnt. vorgàn,
voregän. .V. forgangast] 1) förgå, förflyta, the atta
dagha fulskyt förgingo Iv 1827. tha oth ar for gaugit
iir ib 1837. ib 1969, 2026, 2223, 3786, 4747. RK 2: 635,
4412. midfastho swndagh näst forganghon FM 571
(1513). — gå till ända. maltiiden hon forgik thok
snart Va 55. 2) förgå, försvinna, upphöra. med dat.
forgik hanum crampasot Bil 315. KL 25, 35. Iv 824,
2218, 2676, 5357. — abs. til hcdhin giiild forgik Bil
344. iiirtcknon waru forgangiu ib 363. förgingo liwsin
ib 853. hans wald ok iira skal försmås ok sköt
förgänga KS 16 (40, 17). MB 1: 347, 465. Fr 13. —
varda om intet, komma nr bruk, upphäfvas, at
op-riitta gudz lagh luilkin som aflagdh ok förgången
värö Bir 3 : 363. — varda om intet, blifva utan
verkställighet el. resultat, läta mit ärinde ey for ga
Iv 3777. — varda om intet, gå under, förgås, al
iordzlik thingh for ganga Bir 1: 282. thz landith
yhornia thz scal for ga oc vardha til iinkto siw aar
for domadagh Fa 4. — omkomma, förgås, vtan gudh
födho thic tha forgaar thw KL 295. forgaa mz dödh
ST 540. — förkomma, hwilkit breff forganghit är
SD NS 1: 271 (1403). 3) förderfvas, al hans been
äru rutin ok forgaugin Gr 290. — förderfvat at
skörbywg skall icke forga oss BSII 5: 462 (i5ll). 4)
undgå, thu thiiukcr the kämpa (B, C. then kamp)
thor mz forganga Iv 4429. her tordh maane oss förgaa
RK 3: 114. thz är stoor blygdh skal hon mik swa
foregaa ST 343. 5) bortgå, afvika (från), med
dat. var . . . guþi for gängen (Bil fra gangin 1007)
Bu 401. trouno förgången ib 520. — refl. forgailgas,
förgå, upphöra, med dat. styrkir fägrindh snille ok
sin. hulkin som nw tilbyria all at forgas honom ok
minskas Bir 1: 63. forgikx äkko forradharenom wredhin
Bo 162. — åhs. stormin forgikx Bo 105. Ket 47. LB
7: 214. — förgås, omkomma, förstöras, al wärldin
forgikx Bir 1: 139. MB 2: 345. ther forgiiks ij sware
skep FM 377 (1508). huru chusaron af stora armenia
forgikx Gr 263. Di 241. Lg 3 : 706. MB 2: 34. han
skal forgaas af sino folko KL 387. — Jfr foreganga.

forgailgilse (-gongilse), n. pl.?*undergång.
stadzcns ok landzens forderffuelse ok forgougilse Lg
3: 560.

forgailgliker (-likin Bir 1: 7; (n. pl.) KL 323;
-likit Bo 37; Bir 1: 38. forgangeliker.
for-gangelikin KL 229; -likit Bo 37.
forgank-liker: -lik Ber 20. forganliker: -lik ib 6, 24,
27, 60. förgangliker: -lik LfK 176.
förgang-liken (n. pl.) ib 164, 176; Su 179.
forgäng-liker: -lik Bir 1: 285. forgenkliker: -lika ST
499. forganliker: -likom Su 46.
forghenghe-liker: -lika Lg 3: 133. förgänge liken (n.
pl.) Su 141. forgengelikin (n. pl.) Lg 3: 133.
forgänlikin ib 489. forgengelen (för
forgen-geleken, /.) SU NS 2: 116 (1409)), adj.
förgänglig. war glädhi i iordhrike iir all ostadhlik oc
forgangelik MB 1: 500. liwi ärwothin i vm thän mat.
som forgangolikin är KL 229. the thing som
for-ganglikin äru ib 323. vndir gifwir sik thässom
for-ganglico thingomen Bo 65. ib 37, 169, 256. Bir 1: 7, 38,
53, 225, 285, 2: 54, 86, 227, 3: 23, 92, 4: 89. ST 499. Ber
6, 20, 24, 27, 60. Su 46, 141, 179. Lg 3: 133, 161,’ 488,

489. LfK 164, 176. SU NS 2: 116 (1409). — förgående,
som skall förgås, lustas j thässom värsta tbräkkenom
rasklica forganglicom (cito perüuro) Bir 3: 94. •—
Jfr oforgangliker.

forgaiiglikhet (forgänlikhet), /. förgänglighet.
Lg 3 : 484.

forgaiigu man, m. L.

forgar (-gaar), ».? i forgar, i förgår. BSH 4:
275 (1501). Jfr i fyrra gar under gar.
forgava, fi L. ’förgift. Al 2610.
föl-gift (-giifft. -gyfft), /. ? [Mnt. vorgift]
för-gift, gift. for al forgiifft oc etir LB 7: 304. ton som
haffuir forgyfft j sig ib. te driffwa forgifften vtt iè.
ib 305, 331.

forgifteliker (forgilffteliigiin), adj. giftig.
onth viin er forgiifftoliigiit LB 7: 170.

forgiftilse (för-, forglptilse), n. pl. (Su 400,
454) och fi. [Jfr Mnt. vorgiftnisse] 1) förlåtelse.
Jfr synda forgiftilse. 2) förgiftande,
forgip-tilse monde han tha plägha Al 9952. giordho
bät-ringh ... för sina förgifftilse MB 2 : 348. — förgift.
aff forgiptilse riiddis han ey dö Al 1448. strök
for-giptilso oppa fiädhrena ST 531. the äru swa som thän
ther forgiftilse smaka ok vet ey af für än etrot
dräper hiärtat Su 3S2. ST 98, 352, 35Í. Di 52. Su
409, 454. LB 2 : 59, 7: 305.

forgiftogher (förgifftogher), adj. [Mm. [-vor-giftich]-] {+vor-
giftich]+} giftig, then fförgifftogha ormsens huffwdh Lg
3: 614. thz förgifftogha ethor ib.

forgiva (för-, firi- L. forgeva), v. [lsl. fyrirgefa.
Jfr Mnt. vorgeven] L. 1) bortgifva. Fr 3019. 2)
sätta på spel. ban vilde sit liiff forgifua swa Iv 761.
ib 999. 3) öfvergifva, uppgifva, the resa . . .
forgaffwo tha sina wärio hardha Al 7386. 4)
efterskänka. gudh forgifuer först häluitis skuld Bil 264.
ib 265. 5) förlåta, tillgif va. þu for gaf Jiöni synda
brut Bu 78. ib 27. Bil 109, 264. Bo 69. MB 1: 348.
Bir 2: 20. Iv 1403, 1436, 4695, 5665. Al 1439, 4264. RK
1: 2487. forgeff them thz the göra MD 38. 6)
förgifta. med dat. (eller en form som kan vara dat.).
thor os sarghir oc forgifwir varom siälom Bo 256.
wardh honom forgifwit ST 139. Al 2575, 2625. RK 1:
278, (sfign) s. 179, (LRK) s. 226. — med ack. syndiu
. . . belibbar oc forgiffwcr syndaron Su 352. han
wart förgiffwcn FK 231. thz (vattnet) war mz ether
förgiffwit Lg 3: 654.
forgivilse, n. pl.? Jfr synda forgivilse.
forgivins (förgiffues. forgeffues. forgäffues.
förgäffz), adv. [Mnt. vorgeves, vorgevens] 1)
utan betalning, för intet, the persono som alzstiugx
äru fatika taghins foigiffwins Bir 4: 32. Lg 3: 9. 2)
utan att vedergälla el. hämnas, jach acther dogh icke
lidhe saadanth hommoth förgäffz HSH 20: 161 (1507).
3) utan skäl, utan beräkning, hon hawer ey
forgäffues sik swa euligä hafft j sinä barna födilsso,
wtan ther ware swik mädher Fri 7. 4) utan skäl,
utan mening, fåfängt, thu skal t wars herra nampn oy
forgifwins oppa thik taka, thz är, thu skalt ey
for-gifwins hafwa cristit nampn ST 86. ber gudz nampn
forgifwins oc fafängclika ib. ib 90, 95, 96, 127. 6)
utan nytta, onyttigt, fåfängt, at thenne tilkonimendc
sommer ekko forlöpe sig swa förgiffues som nu iir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free