Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forsmäkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forsmäkta
304
forstakkotter
ofmykil hemolikliet gfir giärnt olydhno ok försmAilse
KS 35 (93, 38). ib 38 (lOO, 4l), 76 (188, 83). Bir 1:
47, 120, 126, 276, 2: 136. <S!u 119. iir ödhmiukt thön
dyghd, tlier mit är mellen hughmödhn ok försmäelso
(bristande aktning för sig själf) KS 35 (93, 38). 2)
fömärmelse, skymf, ignominia. forsmäilso GU8. liua
tik försmåilse gör KS 23 (56. 24). KL 111. Lg 3: 110.
3) föraktadt tillstånd, förnedring, sänkte han sik swa
diupt i ödhiuiuktinno miswyrdho oc forsmäilse Bo 31.
ib 39, 129. Bir 1: 318.
forsmiikta (för-, forsmakta Su 425; -is ib 347.
-ar, -ad lie el. -te, -adher)j v. [Mnt. vorsmechten,
vorsmachten] försmäkta, vara el. varda kraftlös, i
ärin forsmäktadhe ok sultno il Al 7087. vngo män
oc klena iomfrwr försmäkto oc bortthranado mr allo
MB 2: 219. ib 226. Su 425. see . . . skinobenen al
försmäktat ib 39. — reß. forsmiiktas, d. s. tliu
. . . wanskas oc försmiiktas Su 16. ib 26, 347. —
ojiersonl. med dat. försmäktades hanom Su 125.
forsmiilelika, adv. skymfligt, swa forsmälelika
röffuarom tilfögdan Su 213.
forsinäliker (för-, forsmäleker.
försmä-leker. forsmälikin. försmälikin: -likit Su 26.
försmäliken ib 37. forsmaligh: -lighare Lg
819), adj. [Mnt. vorsmadelik, vorsmalik, rorsmelik] 1)
föraktlig, förkastlig, vita mik swa mykyt fordömlicarc
vara oc forsmälicare än andre Bir 3 : 368. ather anama
tliän försmälika (abjectum) fördömilsa sonen Su 47. 2)
föraktlig, ringa, thäs blekare oc försmälikare iak
synes Su 24. ib 26 , 37, 10S. Lg 819. til slomma oc
försmäleka gärnigga oc ämbethe Su 105. sagdho
man-nin . . . wara . . . forsmälekan wäruldinna (för
verlden föraktlig) biscop Bil 630. 3) som uttrycker
förakt, försmädande, smädlig, ginuordog forsmälikin
ord SO 25.
forsmiilikliet,, f. fömärmelse, skymf, at } görin
mik tholka forsmälikhet Bir 3: 392.
försmälta, v. nedsmälta, bortföris oc forsmeltis
. . . thet litla som här i Stockholm myntas GS 52
(1453).
forsilillia, adv. [Äldre ban. for suime] för kort
tid sedan, nyligen, thz är ey langa thz war for sniinä
Jr 1859. hwath här är nu skeet forsnima ib 5213. jak
war ridbin nu for snima a äwintyr Fr 1097. ib 1315.
Al 4872, 5733, 7824, 10479. MD 92.
forsnimail, adv. [Fdan. forsnimen] = for Sllima.
thz var forsnimail ok äkke lango Iv 159. iak köpte
ena mö for sniman här FI 1637. Fr 192. Iv 42, 2906.
forsoffadlier, adj. [Jfr Mnt. vorsuffen, ».]
domnad. all wexande thing som nidhortrykt oc forsolfat
baffiia warit aff winthersins köld Su 200.
forsona (för-, -ar, -adhe, -adher), v. [Mnt.
vorsonen] försona, blidka, nu är gudli swa
blidh-kadhir oc forsonadhir ST 215. engin man kunde lians
wredhe forsona ib. ib 220. — försona (med Gud),
bereda försoning el. nåd åt. huru mildelika hon wärnar
syndara oc försonar brwtlika Su 139. —försona,
förlika, bilägga, huilket (hvilken tvist) hon . . .
försonade oc förlikte Lg 294. — ingå förlikning el.
uppgörelse, at gyse van lielpte a sins brodliers wegna
kortz van helpte. hafuer förlikat ok forsonat wm
hesta ok hafuor. ok alt annat som thäs kortz tbiänera
misto. tha biscopin slaghin wardli BSH 1: 166 (1376).
— forsona sik, försona sig, förlika sig. til thäs
han haffwer segli fürsonath mz t.hem som klaghar
I’M 40. •— refl. forsonas, försonas, vinna förlikning
el. nåd. teer hanom wäghin mz hwilkoin han maa
forsonas mz gudhi Bir 4: 112.
forsonail (för-), f. försoning, pardon, nåd.
tiggh-iandis fridh oc försonan aff symone MB 2 : 269.
ropado til symonem om fredh oc försonan ib. wärn
oc forsonan höghelikast behöffuandis Su 206. —
försoning, förlikning, om thenno forsonen och forlikan
FM 105 (1498).
forsonarp, m. försonare, jak wtsändir tik en
midh-lara oc forsonara til thin hälga hymcrslika fadher a
mina wiighna Su 209.
forsonirska, f. försonerska. thu (Jungfru Maria)
äst brutlika manna forsonirska Su 208.
forsova (för-), v. — forsova sik, försofva sig.
the försoffwa sik Lf K 148.
forspa, se förespå.
forspail, n.? [Mnt. vorspan] framtill buret spänne,
bröstspänne, hwat fforspan ellir hradz är thz j
liaff-wen j id hart bryst ST 52.
förspilla (för-, forspille. forspylla.
for-spylle. forspilda. forspilde. forespilla), !•.
1) förderfva, förstöra, lians lyff och götz wilde ban
forspilde RK 2 : 947. ib 4461. — tillintetgöra, göra
slut på. wildo hans liälgha lifwirne förspilla ST
392. byscops kätels opsaath förspilla II K 3: 910.
ib 1892. rikesens friiheeth oss förspilla ib 2: 5425.
kärlek oc wenskap . . . förspilla ällir förhindra Su
366. 2) förhindra, förmena, engen matte honom
thz forespilla RK 2: 1193. ib 5717, 7788. forspilte
lnangom sinnoin saa thz gudliz tyenisth fik ey fram
gaa ib 1: (tfgn) s. 178. ib 189. hindrar ok forspyller
at magin kan ecke smeltha LB 7: 75. 3) bryta,
svika, sin eedh forspilda RK 2: 545. the dectingen
huargon forspille ib 3179. 4) nedsätta, förklenat
aktena . . . bakdanta the oc förspilla Su 62. 5)
förlora, mista, äro liiff oc götz sculle han forspyllc
RK 2: 5108. ib 6848, s. 341.
forspillan, /. kränkande, rädhaiidis sins
iomffru-doms förspillan Lg 3: 65.
forspyria (-spöria), v. spörja, fråga,
fforspür-iande aff nakrom, huat then gull myylen . . . skuldc
betekna Su 227.
forstadha, /. — forstadhu lins, n. förhus, vt
aff gudz buse war giort ect forstadu hws MB 1:
(Cod. B) 487. ib 488, 489.
forstadher (för-), m. förstad, naghra städher oc
förstädher (urbes ... et suburbana earum) haffdo the
hwar the bodho MB 2: 39. ib 54, 55, 56, 134, 141.
forstadllgadlier (för-), part. adj. förut bestämd.
hult stadugt pa sill förstadgadha atanka MB 2 : 287.
forstaka (-ar), v. — forstaka sik, staka sig,
vid hoppning öfver gärdesgård ränna en stör i lifvet
på sig. at han (hästen) siigh sielff forstakar Fil 1:
109 (1492, gammal afshr.).
forstakkotter (för-, forstäkkother.
for-steckotter. forsteckiter. forstacketer.
for-stachether), adj. för kort. wägen war forlang
oc tyman fnrstackot Di 50. tydén är micli nu for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
