- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
316

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forvidha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forvidlin

31G

forvita

forvidlia (för-), v. — forvidlia .sik, utvidgas.
inälffuin oc gnlliu förwidha sik LB 3: 41.

forvidlia| adj. [Isl. forvilla] besegrad, nödgad alt
rika. hortoghin vardh forvigha (för forvidha?,) oc
rymde til konungin aff viigariam Bil 772.

forviglia 1 adj. besegrad, hertoghin vardh for
vigha (för forvidha?) oc rymde til konungin aff
vug-ariam Bil 772.

forvilia, v. [Äldre Jian. forville] vilja för mycket,
vilja för ifrigt? Jfr Kalkar, Ordbog 1: 745. thou
som for wil hau for wardhor Al 2941. Jfr hwar som
wiil han förwardhcr RK 3: 1235.

forvilkor (-welkor), n. bestämmelse> med anner
ordh och forwelkor HSll 19: 90 (1505).

forvilkora (-wälkora), v. [Mnt. vorwillekoren]
— forvilkora sik, förbinda sig. breff. . . i liwilko
the sogli forwälkoradhä och . . . beplictadhä . . .
jw voliii swaa segh inoth mik bowisä HSB 19: 00
(1505).

forvilla (för-), v. [Fdan. forvilde. Jfr Mnt. [-vor-wildeu]-] {+vor-
wildeu]+} L. föra vilse, föra i orätt riktning, förvilla.
iomfruna hugh fonvilla ST 307. han hade maukynith
sa for wilth Ml) 9. huilko alla godha gärniglia . . .
förwilla oc förwärra Su G. — rejl. forvillas, 1)
förvillas, föras vilse, alzstiugx wille aff hiilsonna
riittom wäghom gauga oc fBrwillas Su 10. at ey thine
throno venir skulu fürwillas MB 2: 332. 2) göras
el. blifva villsam. förwiltes henne wäghen (hon vardt
vilse om vägen) Lg 3: 638.

forviniia (för-, forwynna. forwina .¥«447. for
winde. pres. -vinder. impf. -van. pl. -wunno Al
5076; Ml) 496. -wonno Ml’2:182. impf. kunj. -wunne
Al 3542. part. pret. -vunen. -wonnen MP 2: 125.
-wnnyn SO 25. -wnyn ib. -wnnen ib 109; Ml)
65. n. -wnnit Bo 251. -vnnit I’a 2o. ack. m.
-wnnan Bil S3. nom. pl. m. -wnne Bo I4s; MB
2: 244. dat. pl. -wnnom Ber 24), v. [Jfr Mnt.
vor-winneu. Fdan. forvindo] L. 1) ifvervinna. at
cristet folk mz truldoms listoiu forvlnna alla pinor
Bu 494. iak foruan düdhin ok alla vara ouini Bo 229.
foruinua the andra syndouar ib. ban är forwonuen af
thum Ml’ 2: 125. Bo 16, 251. Gr 278. Bil 452. MB 1:
131, 473. KL 232. Bir 1: 258, 2: 158, 238, 3: 180. VKR
XV. Al 397, 1707, 4079, 5076. 8542, 9566, 10506. Jv 3860.
RK 1: 4078, 2: 3498. ST 136. Ber 24. Su 447. oy
for-wonno otirfullo draka tändir thina syiil Ml’ 2: 182.
at han . . . sik swa foruindir Bo 31. 2)
öfverträffa. gull hafwer iak yfrith ij lando miiu swa at
thz forwinder soleua skin Al 1228. 3) öfvervinna
(de skadliga el. obehagliga) följdenia af, upphöra
att känna olägenheten el. smärtan af. bonum thotto
som ban hafdhe tha forvnnit alla the ondo lokt
/Vi 20. the sorgh iak aldreg forwinder RK 1: 627.
thou skam i aldreg forwynna ib 3834. ib 2in. lo
3022, 5462. danmark then schada sent förwau RK
2: 1965. ib 1: (sfgn) s. 175. MD 496. 4) befrias från
straff för, fi i nåd el. förlåtelse för. sent the danske
mot gud forvimia thz mord ther skede aa barn oc
qvinna 11K 2: 7887. S) öfvervinna (i ordskifte),
öfverbevisa, vederlägga, dUmdo godoliam for wnnan
Bil 83. ban . . . foruan diitfwllin mz scriptinna Bo
4S. 6) öfverbevisa (ss skyldig el. brottslig), inoth

prestomou som daniel forwau aff thera eyghnom ordhora
hafwa falsklika witnat ST 439. — part. pret.
öfverbevisad, förvunnen, the värö mz skälom forwuuo Bo 148.
sins lifs pröiiadhuin ok forwinnum (för forwunnum)
forradharum Bil 320. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.),
5: 375 (1344, nyare afskr.), 378. oqwädhinx ordh som
iir . . . forwnnyn härinson äller forwnyn skalk
illlor niding SO 25. ib 109. han ledis fram som ciu
forwunon mann MD 65. 7) fälla, döma. forwan
them mz rikesins räth til thou dödh man baffdo
them iäth RK 1: 4366. 8) förstöra, göra slut

pä? swa mondo ban (för hans?) fägrindh strax for
windo (för for swiude?) MD (S) 306. 9) förgå?
tho sorgh ma them äldre forwinne ath the matte
ey barneth finné MD 13 (sannolikt står dock här i
rimslutet forwinne för forwiimes, reß. form uf ordet i
bem. 1). — Jfr ofol’VHIIUÍU.

forvillliare, m. [Mnt. vorwinner] öfvervinnare. alla
manna foruinnaro oc owirnian Gr 288.

forviiincliker, adj. Jjr oforvinneliker.
forvisa (för-, impf. -wiiste SJ iüi (1447j), v.
[Mnt. vorwisen] anvisa, äre tho . . . skickade hwar
for sigh iu i thcros herberge, tho bostc wij kunde
thorn beskicka och fürwise låte BSU 5: 42S (1510).
— gifva anvisning på, lemna ss ersättning, thätta
stenhws . . . gall hau sinom sou ok forwiisto fore
tho hälffteua han aattc for sit niödhcrne i tliät
stenhusit forueiupdc ber pethor sitcr vti SJ 161
(1447). — (?) attho . . . skwllä fSrwiset (i st. f.
förwisset, gifva säkerhet för del?) till myn
weder-läguijngh i thet nästbo vthan myn skade HSll 19:
90 (1505).

forvissa (för-, -adhe, -adher), v. [Mnt.
vor-wisson| L. göra viss, bekräfta, stadfästa, thetta
for-wissadho |hu mz starke lofwan a badlia sidhor ST
136. tlizta wart stadfäst och bebreffuet och for wissät
Va 48. RK 2: 5884, s. 345. en starkau frid the ther
foruissa ib 7907. — komma ifver ens om, bestämma.
the thz fürwissa ginstan |härå at engon sculle a annors
schada ivära RK 2: 2613. wart ther forwissat swa
til palma syudag i dag sta ib 5S76. ib 1: (sfgn) s.
191. jnnnn en forwissaden [tidh] SO 103. — försäkra.
tho forwissade marsken vtcn lara vten arkt skulde
thz wara RK 2 : 6290. — ställa säkerhet för.
för-wissadho lianoni tha thz guld RK 2: s. 344.
forvist,,/’. L. — förvista man, »». L.
forvlt, n. förvett. släkkia sith forwit ST 2. Ber
255. Jfr forviti.

forvita (forwetha. förweta. pres. -vet. impf.
-viste. part. pret. 11. -westh HSB 19 : 67 (1505)),».
[Filan, forvide. Mnt. vorwoten] — forvita sik, 1)
veta om, känna till. the skullo fara lankt bort i
annat landskap, hwar the sik änkte foruisto (terram
. . . f/uam iguorabant) Bo 12. ath hwar han säthcr
forsath for uicuniskeno. hon magho forwetha sik Gers
Frest Ini. 2) förmoda, vänta, oder nadigo horre
forwiste sigh inthet anneth än iirc ok got aff tho i
lubecche IISll 22: 13 (1492?). 3) göra sig
förvissad! raader mik per mousson iugelwndh giffwa mik
tiith nidh, för än jak forweth mik ok at jak haffwor
jw makt inedh mik BSH 5: 113 (1506). — göra sig
underrättad, iak wille mik forwethä om swauthe niels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free