Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fotfolk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fotfolk
321
fram
lecto domini regis ib. vnum pedale dictum fotæclædhe
ib 5: 551 (1346). xvij booncto oc footeklädo FM 76
(1483). — fota kyld, f. frost i fötterna. LB 3: 61, 74.
— fota palder (-pallir), m. [Jfr isl. [-frftpallr]/ota-pall,-] {+frftpallr]/ota-
pall,+} fotpall. opstiglia a en höghan fotapal KL 355. thin
fota pallir Bir 3: 438. MP 1: 313. Al 4634, 8163. —
fotaqviirn (foteqwarn), /. = fotcjviirn. linnes
och någre foteqwarnar, som ey ganible qwarnestadher
är GS 41. the olaglige fothoqwarner som allostadz i
landen bögdo äre ib 62 (1485). BSll 4: 126 (1488, nyare
afskr.). — fota siukdomber, vi. fotsjukdom. LB
3: 144. — fota sot, f. fotsjukdom. LB 2: 40, 55, 63,
64, 3: si, 143, 7: 148. — fota spor, n. — fotspor.
MB 2 : 209. — fota sill ill C, m. svullnad i foten
el. fötterna. Lg 3: 370. — fota trodll (-trudh Bo
129; MB 1: 89; ST 533), n. [Jfr Isl. föttroí] L.
det hvarpå trampas med fötterna, i sht bildl. hon
. . . kastadho diäfwlin wndi sina föther ok throd
ok sagdlio diäfwl war nil quiiiona fota throdh Bil 542.
äru som liwars mans fota trudh Bo 129. äre nw alla
manna atlBghe oc fotatrodh MB 1: 450. ib 89. ST 533.
— fota värker, m. [Isl. fritavorkr] fotvärk. LB
7: 143. — fots bladh (fodz-), «. =- fota bladh.
for werk i fodz bladith LB 6: 107. — fots il? ff
— fota il. af hans fotz ilio (trol. för iliomj oc til
hans iiissa MP 1: 117. — fots rum (fotz-), n. rum af
en fots omfång, hwar man Ander et thz fotzrum (locus
unins pedis) gudh hafwir most vnder (a teet) Bil 213.
fotfolk, n. fotfolk. ltK 3: (sista forts.) 6031.
fotfylghia (foth fölgia. fothfölia MB 2: 93),
v. förfölja, barach foth fölgdhe thorn MB 2: 79. ib 69,
91, 93, 101.
fotgailga (foot-), v. [Isl. fotganga] gå till fots.
foro the mod storo nödli footgangando öfver langa
wägha Ansg 193. — till fots gå omkring, gående
uppmäta? (vi havum?) footgangct the gödzell SD jVS
2: 70 (1408).
fotgaugare (footgaangare: -a MB 2: sn.
fothgengere BSII 5: 173 (1507?). fotgängere
ib 197 (1507)), m. [Jfr Mnt. vötgengcr] man till fots,
infanterist, the räknadhos siäx huiidrath thwsand
fot-gangara MB 1: 312. i stridh medh hästom ok
fot-gàngarom KS 53 (136, 57). Al 1912, 2796, 3249, 5084.
ST 335, 340. MB 2: 133, 155, 228, 265, 311, 312, 313.
BSII 5: 173 (1507?), 197 (1507).
fotgryta (foot-), /. [Jfr Fnor. flitagryta] gryta
med fötter, gifwer iak til siäla altaret j aho mina
största footgryt.ha FII 6: 20 (1449). ib 34 (1452, rf skr.),
39 (1453).
fotkar, n. med fot försedt kärl. SD 4: 148 (l33o).
fotol (-ool), m.? [Jfr Sv. dial. ol, benol, m.]
fotsjuka, podager, gikt i fötterna, moth fotool oc
sywkdoni j lidha mothin PM 51. hon . . . hiälper
. . . iiwmnom, sonornas sywko, foth ol, rygwerk ib.
fotqviirn (foot qwarn), /. [Jfr Sv. dial.
en-fotaqvarn, onfota] L. qvarn med lodrätt stående axel
och vågrätt lijul. Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och
Virdarne, 2: 128; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1:
218. (lönides thon wält quarn wpkastas som homingx
jonsson haffdo olagligo bygt wtan lag och dom och
foot qwarn i samma stadz igen BtFH 1: 224 (1508).
forbiwtz, at tho som the footqwarna, öller andra
Ordbok.
sina qwarna haffua, magha eller schola nogbanlund
mala for andra GS 57 (1474). Jfr fotaqyiiril.
fotspor (footspor: -sporin Bo 98. footspoor
Bir 1: 272. fotspaar ib 3 : 335), n. [Isl. fötspor]
fotspår, eg. och bildl. vardh han var eet litith fotspor
Fr 126. ffar fram aat hans fothsporum Bil 214. Bo
98. Bir 1: 272, 359, 3 : 208, 308, 335 , 4: 52. — steg. sagdo
sampson til sin pilt ällor sin t.hiänara hwilken hans
foth spor (gressus) styrdlio MB 2:123. — Jfr fota Spor.
fotstigll, fi. steg. Bir 3: 456.
fra {pres. frar), v. = friighna. kan hon thz
ffra at tw gör saa MD (S) 223. tha han thässe
tidhande frar (Cod. A faarj FI (Cod. C) 197.
fra, jämte sammansättningar, i hvilka detta ord
ingår ss första led, se fran.
fradha, f. [Jfr Isl. frotfa] fradga, skum. hafsins
fradha Bir 1: 121. vtflytir leedh fradha mällan
tann-anna ib 2: 99. Su 237. LB 5: 293. thagha tz hwita
af eggit och ältlia tcdh swa ath tz frudas och thagha
sa aff fradana ib 7: 57. Jfr frödlia.
fradlias (pres. -as), v. reß. fradgas, thagha tz
hwita af eggit och ältha tedh swa ath tz fradas LB
7: 57. ib 126.
fradlioglior (fraadugher), adj. fradgande. iir
ban (blodet) offwantil fraadugher LB 3: 30.
fragila (-aþe, -aþer), v. [Mnt. vragon] fråga
spur]iar ole fraghaþar Bu 414. fragadho breffdragaren
Lg 220. KL 379. MB 2: 125. — (fragha för frägha?
viliom wi thin hedher at fragha (ad .. . honoris tui
celsitudinem restaurandam) mz thzta silf ok
pän-jngom Bil 854.) — Jfr be-, ut-fragha.
frakker, adj. [Fnor. frakkr] 1) rask, ßink.
wäldoghe mSn oc frakkir (Cod. A frägher 167) at
ilgorningom MB 1: (Cod. B) 544. — superi, n. adv.
raskast, frakkast altijdh när hanom gik UK 2: s.
339. 2) ansenlig, giordho israols sönir twå borghor
pliarao konunge, the frakkasto (Cod. A fräghasta 275,)
thor i cgipto land äro MB 1: (Cod. B) 552.
frakta (-adher), v. [Jfr Mnt. vracht, /.] 1)
förhyra (ett fartyg el. en skeppare) till varors
transporterande? vij haffue giort honum fulmyndog oc
mectoge tiil at lata komat hiit, om thet (fartyget)
icke fractat är BSII 5 : 23 (1504). en dansk skipparo
. . . willo löpet wth och är wäl frakthet medh järn
ib 358 (1509). 2) lasta, sända (varor) ss last. tho
gode män, som siith götz hadho fractadh tlier vppa
(på skeppet) BSII 5: 404 (1510).
fram (komp. fraiuiner Bu 4, 6, 72, i98; Bil 265,
543; MB 1: (Cod. B) 530 o. s. v.; Bir 3: 24.
fram-meer MB 1: (Cod. B) 525, 2: 50. fram meer ib
1: 143. främmer ib 41 o. s. v. frammarmer MP
2: 223. frammarmeer SD 5: 568 (1346); Gr 259;
MB 1: (Cod. B) 551. framermeer SO 104.
frä-mermeer MB 1: 259. främmermeer ib 86, 101
o. s. v.; Iv 5U6. främmer meer MP 1: 306;
MB l: 1, 34 o. s. v. främbirmeer Bir 5: 82.
fremermer BSII 5: 69 (1505). fram mera Lg
3: 457. främmer mera PK 222. fremmer mera
11K 1: (sfi/n) s. 189. superi, främst, se under
fraiilber), adv. [Isl. fram] L. posit. 1) fram,
ut (så att något kommer i dagen el. blir bemärkt).
thro bauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
