Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - främadher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främadher
346
främilse
pl. 7)1.). frömade Va 36 (nom.pl. m.). 53 (ack. pl. n.).
frömäde ib 28 (ack. pl. n.). frömedhe Fr ioi8
(dat. el. ack. n. sin ff. el. pl.), 1518 (ack. pl. n.); AI 9735
(nom. sing. vi.). frÖmede bi 6l (ack. sing. n. el.
ack. pl. n.), 91 (ack. sinff. n. el. ack.pl. n.). frortldhe
BSII 5: 175 (1507; ack. sinff. re.)- främanda Lf K 63
(nom. sing. m.); MB 2: 73 (dat. pl), främandha
Bir 5: 94 (ack. sinff. raj; MB 2: 104 (gen. pl.).
främmanda ib 23 (dat. sing. n.). främmandha
Lf K 72 (nom. pl. m.); Lg 3 : 436 (ack. pl. m.).
fram-andhe Su si lack. sing. f). främmande Lf K ii9
(nom. sing. m.). främmandhe Su 81 (ack. sing. f.).
främende l)i 98 (nom. sing. m.). främmende MB
2: 131 (nom. sing. ra.), främonda ib 220 (gen. pl.).
frömanda ib 270 (dat. pl.), 309 (ack. sing. n.).
frömande ib 258 (ack. sing. m.), 262 (nom. pl. m.) ;
Sir 5: 67 (dat. pl.); HK 2 : 8578 (ack. pl. n.); Di 65
(ack. sing. m.). frömende Lg 3: 533 (dat. sing. 11.),
544 (ack. sing. n.), 561 (nom. pl. m.), 574 (ack. sing.
f). frömonda MB 2 : 293 (dat. sing. n.)), adj.
[Mnt. vromedo, vrommcde, vromde, vromet, vremde] eg.
aflägsen. 1) främmande, som är från el. tillhör ett
annat land el. samhälle, ere annan ort el. ett annat hem.
iak fau 0011 vägh . . . ther mik ledde til eet
fröin-adha land Iv 164. ib 2400, 3886. Fr 1018, 1518. It K 1: 1159,
2: 8578. Va 28, 53. Di 61, 79, 91. Lg 535, 3: 533. MB
2: 24, 25, 152, 293. badho jnlonnyngo ok frömende
Lg 3: 561. bodhe han j staden gabaa som en
fräinni-ende pelagrym MB 2: 131. gorgias . . . sampnade
sik frömonda sälskap oc giordhe jwdomon inykin
skadha (assumtis advmis freguenter Judceos
debel-labat) ib 309. mz främanda gudhoin ib 73. var ban
en främado man BK 1: 1057. Ansg 229. wilia wij . . .
göre oss ongen wonda for en frömande man (firir
okvnnigs mannz sakir) Di 65. ib 98. Va 36. thorn
fröm-adhainannom VKR 37. främadha prästir Bir 4: 85. hälga
iingla, huilke mz os dagh oc nath wistas oc boo i
warom celloin, ey swa som gäste ällar främmandha, wtan
sannelika som wara hemes män oc stalbrödher LfK
72. hwar osämia är mällan män the som saate skulo
saman byggia aff thera osämio margher 111011 hyggia
thz en frömedhe man wil ther til liäta taghor thz
bort tho badbe 0111 thrätta Al 9735. 2) främmande,
tillhörig en annan el. andra, med dat. all tingli itrw
os främadha, onsambor timen höror os til lf K 70.
3) aflägsnad (från), skild (från), med pre]>. af. at
hwar en wari främanda aff hans wälgärningom LfK 63.
ib 119. at wi ey frömande aff idher (alieni
vobis) vardhoin MB 2 : 262. iomfrudomiu . . . hwilkin
af allom thässom fordoln nödliom är fran skildor ok
frömadha Lg 3 : 484. 4) främmande, som icke
tillhör el. öfverensstämmer med det som är i fråga,
obehörig, at ey grips hugon j fafängom oc frömande
tänkom Bir 5: 67. — (?) at hafwa wilia til frömadha
skörhet Lg 3 : 484 . 5) ovanlig, swa som naghat
uyyt hörändes ok frömende Lg 3: 541. ib 436, 574. i
oaarom och frümdhe (utifrån kommen!) siwkdom BSII
5: 175 (1507).
främadher (främäder. frömadher), adj. =
friiiuadhn 1. siik giffua i främäd landh It K 3 : 3090.
han war j frömat landh MD (S) 251. ban war en
främäder man I’a 18. affläggis all wtspisiiiug . . .
vtan the främadhom ther abbatissan siälff wil uoghra
gönst ellir wördhning göra VKR 38 (kan föras till
främadha.).
friiinbre, se framber.
frii 111(1, f. [/*/. fremd] framgång, lycka, j hans
daghum fik cristin [kir]kia främd ok fridh thässa
hems Bil 561. hawa iordhrikis främd MB 1: 253. ib
252, 432. til alla wärldinna främd ib 44.
främia (främmia: -as Bir 4: 93; -at ib 55.
främmie SGGK 103. pres. främbr KS 31 (so, 33).
främiar Su i69. impf. främde: -dis Bir 3: 370.
främpde Fr 2168. fremde: -do Bil 732. främiadhe
Bo 81; refl. främiadhes Lg 3 : 263. part. pret.
främder L. främter GU 2. n. framt L.; Bu 420;
Bil 603. framt L. främmiat Bir 4: 55. refl. sup.
främiäz Ber 270. framnande fór främiande el.
främiade RK 3: (sista forts.) 4307), v. [Isl. fremja]
L. 1) föra framåt, befordra, eg. och bildl.
promo-vere, främfa GU 4. provcctus, främter ib 2. natskone
främia (promovent) fötirna Bir 3: 143. var väl värt
at han främiadhe (illuc proveheret) sin enkannelica
vin thor som pätar korsfästis ok paulus lutar for
swärdlieno Bo 81. jak liaffwir hanom swa niykit
främmiat j the sama hälga threfalloghotz kärlek Bir
4: 55. 2) främja, befordra, hjälpa, at främia
pippinum til thessa hems äro. thy at hans almosor
ok offer fremdo bins siäl til himerikis äro Bil 732.
Bir 2 : 76, 3 : 257. fridha ok främia godha män KS 14
(33, 15). han bauer huwdh ok (trol. får sumj främbr
alt hans styrilsc ib 31 (80, 33). främia the (0:
scripta-malin) ok prydha siälina Bir 1: 293. SGGK 103. SEG
120. 3) bistå, underhålla, the sculu mik födlia
fordha främia oc vp|iehalda til dödra daglia SJ 188
(1449). hau seuldo bona fordha oc främia i henne liffs
tima ib 191 (1450). i) få fram, utföra, uträtta,
verkställa. for toko tiberio främia sin vilia Bu 150. Bil 603.
KS 5 (11, 5). Bir 3: 287. FI 1141. Fr 21.68. Iv 1466. RK
1: (Albr.) s. 214. läti ban framme (för främia) huat
ban wil ib 1: 1882. vi gatom ängte främt Bu 420. skal
ban try enkannelika liuxa ok främia KS 12 (29, 13). —
utöfva, eonfallugheet pläghoni wi främia Al 6458. —
friimia sik, gå framåt, framskrida, främia sik i
dygdbomon oc godhom gärninggoni Lg 3 : 277. Su 356.
— refl. främias, 1) gå framåt, framskrida.
främs thu til hüghre thing KL 268. troo thik j ingo
hafwa främiäz Ber 270. Bir 1: 349, 3 : 370. Lg 3 : 263.
at. fränimias aff 011110 dygdh oc j audro Bir 4: 93. 2)
få framgång, hwi godhe dröuas oc onde främias Bir
2: 35. ib 3 : 464. Gr (Cod. D) 382. MB 2: 126. at han
skuli väl främias MP 2: 254. — opersonl. skal
äu-tiggia thä. fremias, ollar warder missäniia ok stridh
landa ok manna mellom KS 11 (26, 12). 3) sättas
fram, sättas främst, vp böghias oo främias (promoveri,
strax förut tolkadt: fSresäthias) j bland annor trä
MB 2: 98. — Jfr forfriimia.
frälllia?/. främio trol. för sämio MB 2: 261.
friiuiiail, f. framgång, framskridande, förbättring.
hwat främian wi ther aff haffwom, ällar liäloghet
LfK 145.
friilllilse, n.pl.tfrämjande, framförande, befordran.
promocio, främilse GU 4. i mins wärffs främilso BSH
5: 40 (1505).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
