Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
gatnbodh. — gatnbodlia vindögha (gataboda
vyndöglia), u. bodfönster. SO 32. — gatubro, f.
framför ett hus befintlig stenläggning på gatan, hvilikin
man sum e vil ward veta sinum gatubvom SR 15. —
galit buudin, adj. L. — gatu gard lier, »». [S®.
di al. gategård. Jfr Fnor. götugarir] väg mellan trå
gärdsgårdar, på båda sidor omgärdad väg. ]ian kom
i en gatwgardh mällan twäggia wiingardha (in
angu-stiis duarum maceriarmn quibus rinete cingebantur) MB
1: 413. — gatulO|) (-lup), n. gatlopp, lüpe gatulup
sr> 5: 638 (1347). — gatu liiggiare (-lägger),
m. gatläggare. ss tillnamn, niclis gatulaggers tompt
SJ 214 (1452). — gatu mot (gatur moot), «.
gathörn, i alle gatwinoth BSII 5: 53 (1505). haffue
en höffuiskan mun & gatu och gatur moot TS 25. —
gatumuudor (gate-), m. gatumynning. rigisins
byss-er . . . lade han moth mich paa thornmwren och i alle
gatomwnner HSII 20: 88 (1507). — gatu sten, m.
gatsten. SEG 121.
gata (gaata), f. [Isl. gata] gåta. taladho lamcch
foro sinom husfrwm gaator MB 1: 164. iak skal edher
föreliiggia ena gaat.ho eller eth homelikit spiirsmaal
ib 2: .115. wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatlia ib.
vplösto eller vthtyddho hans gaatlia ib 116.
gava (gafhwa. goffua: goffuer BtFIl 1: 225
(1509), 282 (1508)), /. [Isl. gàfa. Mnt. gåve] L. gåfva.
abraham gaff abimelech godlia gaffwor MB 1: 199.
presentera honum gawor ib 252. kärlekin är höxste
got ok guz gawa KL 105. i skulin taka thes hälghä
andz gafuo ib 135. siw thiis hälglia anda gafwor KL
203. manzsens fulkomnilse är gudhz gafhwa Ber 5.
än wi ärwm fulkomne aff gudhz gafwo ib. j gafhwnne
skiptilse taker hwar sina gafhwa ok ey gifhwas enom
alla gafhwor ib. gudh wm sina hälglia myskundh,
gifhwer os gafhwr ib 7. hwar är sinne gawo likeer
badhe fatiker ok riiker GO 259. ib 218. alla gawor
äru godha wtan köluo hwg ib 541. it män gawo
winna äru dotter ok modher vini ib 1035. the taka
gafwor ok wmuiinda rättan dom Bir 1: 193. Bu 20. KL
182, 187. Bir 1: 159. KS 70 (171-2, 76-7). RK 1: 1995.
BtFIl l: 225 (1509), 292 (1508). Jfr brudhaiags-,
for-, hedhers-, hein-, hiuderdags-, morghon-,
11 ad ha-, til-, viu-gava, äfvensom gaf.
gava (-adhe, -adher), v. begåfvo, iak oc mino
vini gauadhom mina kirkio Bir 3: 192. mz tholkom
lilnom är ban gafwadhir ok löntir ib 395. gafwadh af
hans hälglia anda Ber 206. Jfr begava.
gavare, m. gif vare. the äradho ey visdomsins
gafwara Bir 2: 307. ib 135, 3: 114.
gavel, se gafl.
gel, m. gäl. tak fisken i gclon Lg 3:- 302.
gelnas, se giiluns.
gemeil,/.? [Mnt. gemeino, gemene] menighet, foll.-,
allmoge, hyllades jak ... aff sweriges gemen RK 1:
(till. till LRK) s. 232.
gen (gin. gyn. komp. genne, se ögen. genare,
gynare Lg 3: 87. superi, genster, se gensta,
geustan. gänster. se genstau. ginster, se
genstan. gintzster, se geustan. genaster.
genester, genister, se gensta. genisther, se
gensta, genstan), adj. [Isl. gegn] 1) rak, gen.
gik hon ... en genaro vägh Bo 197. reedh op til
franz the gonasta loedli FI 2033. h 3230, 3624. Fr
1468. Al 963, 3937, 4131. Lg 3: 87. 2) lätt
verkstäld, beqväm, war konungin . . . swa fiärran, at oy
vare gint. sända budb til hans Lg 3: 516. — Jfr
iiiin-, o-gen. — gent, adv. — gent af, gent emot.
a moab slät widh iordan gent aff (contra) iericho stadh
MB 1: 419. — superi, best. form. n. med föreg. dem.
pr ön. thät gonasta, genaste vägen, til wä drogh han
thz genesto tha RK 2: 8717. — Jfr gensta, geustan.
gen (geen), [Isl. gegn] L. A) prep. med dat. el.
i dess ställe ack. 1) emot, till mötes, till mottagande
af. som wtriidher gen sinom owinom MB 1:137. han gaar
wäl gen gästom ib 188. ib 192, 325. haffde swa geen them
root at the haffdot gerna bäter seet RK 1: 3204. 2)
emot, till. a þem hans fingre. som räcto (för han
räcte) gen varom härra Bu 55. lypte up öghon gen
himnom ib 1S2. Bil 107, 534. han sa gen þcni (rände
anletet mot dem) Bu 501. MB 1: 282, 355. kom ban ater
lieem gen iordan ib 181. ib 423. 3) emot, midt emot, i
närheten af. teþos häniie en altare höght gen himnom
Bu 63. var en staþar . . . österst gen solenne när
paradis ib 508. hon (floden) rinder gen (contra) asirio
lande MB 1: 159. fornempda ärffue som långt är öwerst
fra gatunno ok nidherst geen sionom SJ 33 (1426).
4) emot, bort emot, nära (en tidpunkt), gen þy guz son
födes Bu 65. Bil 362. gen hans ytarsta dagh ib 158. gen
fastogang RK 1: 2481. geen jwlin ib 2726. 6)
emot, i utbyte mot, såsom motsvarande, at fult är gen
fullo frälst j schat FH 2: 53 (142l). 6) emot, i
strid emot (för att motstå, bekämpa el. afvärja), een
geen enuni är ärghum leeth (prauus cum solo dicit
confiigere no/o) GO 750. än thor komber wald mz orättu
gen stadhenom Bil 233. the resto sik gen lianom mz
olydhno ib 657. i allom jiöm malom eigh äru gen varom
guþi ok hans buþi Bu 507. Bil 471. dirwis til thässa
gerning gen waarom högxsta gudhi MB 1:279. hon giordhe
gon moysi laghom ib 398. ib 132. koma tho ey geen (d. v. s.
måste underkasta sig) gudz dorn ib 135. mäter är
mantz hiälp gen dödhenom ib 105. ib 158. maria grep
handom gen suerþeno Bu 26. ib 57. handen takar gen
houo[i särö: sva som Jiät hänna eghet vare ib 74.
oet kliidhc la ouer bonum geen the sool FI 782.
til hughnaþ gon hänna langa frädaz sorgh Bu 17.
cristen tro sighar ne gen (säger nej till, nekar)
androm gujimn ib 150. sagdhe nei gen siluestri skälum
Bil 83. MB 1: 234. vil iak þiia ok äldre lie gen
sighia Bu 136. — stäldt efter det beroende ordet.
baþ han for gina sik fät han giorþe hanom gen Bu
27. at pina them gudhuin göra gen Bil 328. B) adv.
1) tillbaka, swa länge han fördhe thz til rom ok
ater gen til hänne Bil 302. kom sion atir gen
rinnande swa stridhir ib 362. 2) deremotf thes wart
ban (Puke) ey mykit gladh marskens wener gladdis
alle gon at han war wel kornen hem RK 2: 3126. —
Jfr i gen. — geil mot, prep. med dat. el. i dess
ställe ack. 1) gent emot, midt emot. han sath gen
moth dörrinne a sino konungxliko säte ST 225. ib 365,
521. om man smör geen moth magau (motsv. ställe i
Dan. Harpestr. smor utæn geen lnaghæn 44; i var:
legger wdhen paa bughen mocd mawen) LB 2: 47.
2) emot, bort emot. moyses räkte wt sina handh oc
sprotan gen moth haffwenn MB 1: (Cod. A 3) 557.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
