Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - genast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genast
395
genlildher
genast, eg. nek. sing. n. superi, af adj. geil. L.
A) adv. genast, strax, liu]ke som genast komo KL
14. jak sigliir ok genast är tliz giort Bir 2: 293. ib
311, 3: 341. MB 1: 93. BSH 1: 142 (1373). SJ) KS 2:
237 (1409). FI 1030, 1749. Al 797 o. s. w. (Irapo the
thaghar genast han FI 38. B) konj. genast, strax,
så snart som. genast thw Tar afladhir Bir 2: 291. Al
3119, 3185, 9025, 9847. — genast 80111, konj. genast,
strax, så snart som. genast som jak var afladhir Bir
2: 293.
genbyr (genbör), m. motvind, fingo the
stark-asta genbör Lg 3: 48.
genbyrdh (genburdh), /. — genbyrdha skiiil
(genburdha skäl MB l: wi, 44i, 455), n. skäl
som anföres ss invändning el. ss srar på invändning,
motskàl, inkast, nw waldhorn wi swara gonbyrdha
skälom MB 1: 79. ib 88, 104, 105, 100, 109, 129. 141
o. s. v.
gen bära, v. anföra emot, invända, svara, thz som
os war genborith MB 1: 136.
gendraglia, r. retrahere, draga till haka,
undandraga. med dat. och ack. gendragh ey thyna liandh
. . . thinom thiänarom MB 2: 27.
geneþer, m. L.
genfasta, /. L.
genfiiria, f. [So. dial. genfärja] brudfrämma.
pro-nuba, genfäriä VOL XIII.
genganga (geen-), /. motgång, vedervärdighet,
olycka, ]önlek samband . . . göra optoleka batlie for
mannum ok almänning stadh]ikär geengangnr SI) 1:
669 (1285, gammat afskr.). at kunungslik räfst h&rþer
sik, crankom gierningom oc si|iwäniom till blygdh oc
gcngaiigo (motstånd?) ib 5: 378 (1344, nyare afskr.).
ib 4 : 467 (1335, nyare afskr.).
genganga (geen-), v. motsätta sig. med dat.
sum geengangä warum dom SI) 1: 670 (1285, gammal
afskr.).
gengiir]) (gengiärdh. gengerd. gingerdh.
gingerd. gingierd. gyngerdh BSH 3:146 (1363?)),
f. [Fnor. gegugerlt. Fdan. gengerd] L. tillrustning för
någons mottagande (jfr göra i gen, sända till mötes); i sht
sammanskott af lifsmedel till konungen el. någon hans
ämbetsman (äfvensom till biskopen) under deras resor,
sedermera förvandladt till en årlig skatt, apparatus,
gengerdh GU 5. quatinus spannamala gingerdh sen alias
contribucionos regalcs a bonis profate domine nullatenus
exigatis SD 2: 189 (1295). ib 223 (1296), 363 (1302), 489
(1307), 490 (1307). atengin foghet, ämbitzman eller lakkere
eller lensman .. . hauä macht til att leggä thöm ydcrmer
nokor scat eller gengiärdh eller thungä til ib KS 1: 248
(1403, nyare ifskr.). ib 290 (1403, nyare afskr.). BSII
3: 146 (1463?). konungen böryade sina färdh ok loot
a biwdha gengerd RK 1: 3993. läten ther gengiärd
saman tagha ib 2 : 8081. skulu . . . gifua . . .
til gongordh hwar therre ena lialfua thunno öll FH
2: 37 (1414, nyare afskr.). skulu tho til gengärdh
göra ena thunno öll alle til saman ib. tho sculu
ängoni gingerd göra liedhan fra. vtan moot siälfwm
konunge. tha ban komber äller oc tho som konungx
dom liawa Tf K 136. giorde mot honum gingerdh Ml)
347. at waro (d. v. s. konung Albrekts), ellos wars
kära herra wars fathers foghata, hiiwitzmän ella
Ordbok.
ämbitzmän drogho tij rikcsins wärio . . . ginoin
uakur the härcdhe ella foghati thöm ängin gingord
ware mote giort GS 28 (1375, orig.). gingerdhen är
moth honum giordh i rwtneby BSII 5: 237 (1508). 0111
then gengerd, ut scal göres mot var naduge herre
kongcn til hans nådes ericsgato ib 4: 241 (1498). at
thcnne for[skriff]no gingerd rodelige vtkomber ib. at
thenno gingierd skall rodelige utloggies ib 5: 148 (1507).
bestelle hiit bater och skuter . . . som kunne bente
heden thenno gingierden fran rello ib. ib 150 (1507).
152 (1507), 156 (1507). ä som then eno skatli och
gengärdh är wte, sa leggher han strax en nye och
större oppa ib 225 (1507). velie the före oss hiit thoris
gingerdh i polyxer, armborsth och klowahwgh ib 229
(1507). — gengärdbaliisn (gin-), f. penningskatt
som utgick i stället för sammanskott till kimungen
under hans resor. SD 2: 139 (1292).
geiigiirdhi>änuingar (gingärdpeninger), m.
pl. penningskatt som utgick i stället för sammanskott
till konungen under hans resor, iiij m.
gingärdpeninger litFII 1: 353 (1464).
geilhöfta (gyn-), v. [Gustaf hes Bibel och Sr.
dial. geilhöfta] motstå, hålla tillbaka, bekämpa,
gyn-höfftha lioniium ok swa wynna lionnum offwer Gers
Frest Ini. ath . . . almoglien genhöffthon dyäffwleu
ib 60.
geilkal (geenkall), n. ? återkallande, återtagande.
at gifwit hafwa utan alla geenkall (irrevocabiHter)
SD 3: 124 (öfvers., nyare afskr.).
genkalla, v. [Skåne L. gen kallæ] återkalla, til
thes jak gen kallas PM lxii. Jfr igen kalla,
genkalleliker, adj. Jfr ogenkalleliker.
geilkor, «.? knorr, knot. Ber 59.
geilkorra (genkurra), v. knorra, knota, alra
thera sloro gärninga soin genkurra idhir i sinom
]l i är 10111 (idhir bör kanske utgå; qui murmurantes in
cordibus suis operantur in monasterio) KL 219.
gon-korrando hiärta LfK 191.
genkorran, f. knorr, knot, motsägelse. KL 123.
MP 1: 284. satto mote gudi sith otulomodli oc syna
förtresliga genkorran MB 2: 159. thol sylt ok
fatik-dom vtan genkorran MP 2: 77. LfK 101, 190, 191, 192.
Lg 3 : 538. Su 170. twingas aff sins eghins samwitz
genkorran ib 352.
genkorrare, m. knatande el. missnöjd menniska.
Cod. A 27, /. 25 (enl. Rietz, s. IM).
genkiika, v. bråka, gräla, knota, motsäga, jdbiia
ey at genköka älla dela (decertare) j nakre sak Ber
60. än wi byriom at genköka kifwa dela och thrätta
mällan os ib 130.
geilkiikau, f. knot. wi sknlom göma os af
mot-tuskan och genkökan Ber 131.
genköpare (geenköpere), m. återlösare. Cod.
A 29, /. 154 (enl. Rietz, s. 190).
genlika, adv. Jfr ogenlika.
geilliker (-ligher), adj. gen, kort, Spec. Virg.
s. 56 (enl. Rietz, s. 190).
genliidlier (geen-), n. [Jfr Mnt. jegenledder.
Mht. gegenledder] sadelkupa? geenlädhef (Cod. B
stoglädherj ok roma ther til höra värö aff skära silke
göra FI 533.
SO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
