Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gipta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
girua
giptämal L. giptamaal. gyptamaal RK 3: 2952.
gyptamaall ib 2«4o. gifí’tamal: -xaala Lg 3: 095.
gifftemal: -mala ib 630. giiffthermal. gijfther
mool FIl 9: 2 (1416)), n. [ Fnor. giptamäl] L. eg. det
tal som of giftomannen hölls vid qvinnas bortgiftande;
(qvinnas) bortgiftande, försto rikis herra lagdo beniia
giptamala forskiil at wälia sik husbonda aff allom
frankarikis härrom ok jonkarum ogiptuin Bil 731. —
giftermål, äktenskaps ingående, hwilkin mö a giptirmal
gånger SD 4 : 408 (1335, nyare afskr.). ib 5: 476
(1345, nyare afskr.). nar bon skal tiil
giiffthermal FM 681 (1517). hafwa . . . gangit til
giptamala VKR vii. Lg 3: 630, 695. bundho hardh bandh
mz giptamaal RK 3: 2584. ib 2640, 2952. Fil 9: 2
(1416). — giptar orþ (giftar-), n. L. — giptar
((viilder (giftar-, gipta-), m. L. — gipta siiing
(gipta säng. gifta säng), /. L. —
gipta-stiiuiua (gifta-),/. L. — giptar vitui (giftar-),
n. L. — giptar öl (giftar ), n. L.
gipta (gifta. giffthe Di 26l), /. [Jfr lsl. gipta]
L. gifte, giften-mål. krafdho hona til andra gipto Bil
109. til gipto mins likarna ib 556. halp them allom
systrom til gifto ib 574. til gipto ga Iv 1506. ena
kon-ungx dotter mz giftom fa FI 448. om konuugh[en] finghe
nogher giffthe aff nyftlinga landh Di 261. — Jfr
ior|ia-, lagh-gipta. — gipto bol (gifto-), n. L.
— giptoiual (-maal. gifto- L.), n. L. giftermål,
äktenskaps ingående, fran licamlicom giptomalom KL
341. hon forsmadhe hans giptomaal Gr 282. Bir 2: 50,
3: 16, 55. VKR vii. — giptomals ålder
(giffto-mals-), m. ålder för giftermål, koin til gifftomals
aldor Lg 3: 523. — giptoiliail (gifto- L. giffto-),
m. L. giftoman. faper äller gifftoman SD 5: 479 (1345,
nyare afskr.). — giptoqviilder (gifto-), m. L. —
giptostiimna,./". L.
gipta (gifta, giffta. -ir, -te, -ter. part. pret.
gen. sing. m. giffs Lg 3: 56), v. [Isl. gipta] L. gifva till
äkta, bortgifta, gifta, förmäla (eg. eti qvinna, men
förekommer äfven om man), med dat. och ack. gipto
sina dottor vngom sveno Bu 30. vii iirom gifta
twem brödhrom KL 234. — med ack. gifte mz liedher
sina elzto dottir Bil 574. gipte sin son ST 274. ärlica
gift Bir 3 : 324. quinno badho gifta ok ogifta KL
101. thz iak är giffter Fr 1250. mz eens giffs manz
hustru Lg 3: 56. — bildl. hwariom idhar lim en
aff-gudh gipta Al 6808. thor wardher thit liik iordhinno
gipt ib 8658. — gipta sik, gifta sig, ingå äktenskap
(om så väl qvinna som man), med dat. wi . . .
giptum ey os lnannum Bil 446. giffter hustrvn siek
androm månne SO 85. — abs. nar ban villo hawa
gipt sik Bo 57. — ref. giptas, = gipta sik. med
dat. ephygonia giptis hanum Bil 229. — med prep.
mädh. at giptas mz ihesu christo Bil 556. — abs. ban
kuskaþo frändar at giptas Bu 26. ib 143. Bil 245. Bir
1: 88. RK 1: 77, 2431. engin giptis i annars wald Al
7074. nw wäxor smaswennin . . . oc giptis (tager sig
hustru) aff egipto lande MB 1: 198. — Jfr af-,
samaii-giptas, äfvensom fr au-, lagli-, liiuud-,
ny-, o-, tvii-, þrii-gipter.
giptandi, m. L.
gi pl ning (gipning), /. L. — giptninga inajier,
m. L. — giptuingainal (giftningamal), ». L.
Ordbok.
girdinger? m. tunnaf wndsäther oss medh en
gitding (för fiärding?) polwer BSII 5: 171 (1507).
gir i (gyri. gen. giris Bir 1: 187; MP 1: 66, 320;
Ber 125), /. och n. (Al 6264) [ Fdan. giro] L. 1)
cupiditas, concupiscentia, begär, lust. toko guz ordh
mz myklo giri KL 161. hafdho uiykla giri til at skilias
widh thässa onda wärld Lg 37. — van!, i dålig
bemärkelse: begär, begärelse, lusta, af giri ok lusta
likamans kumbar heþcrs spiäl Bu 183. af onda giris
atirlönom MP 1: 320. at mannen forstyror sik af
ondro giri ok odyghdolikom lusta KS 20 (49, 2l).
späk tin lusta ok fylgh ey tinne giri ib 23 (57, 25).
tu sknlt ey fylgbia alle tinne giri ok likamlikom
lusta ib 24 (57, 25). äugin ände ella àterwände är å
tera giri ib 60 (150, 66; kan föras till 2). tholke
thanka . . . minzska girina Bo 16. giriuua branda
Bir 1: 71. ib 187, 335, 2: 7, 4: 51. öghna giri Bo 17.
kändo the kützsins giri ok lusta Bir 1: 77. Ber 127.
thädhan foro the oc lagdhos i giri grawer (sepulcra
concupisceiitiæ) MB t: 424. — med föremålet för
begäret uttryckt med gen. valdzsins giri Bo 97. ib 127.
Bil 835. mz manna lofs giri MB 1: 277. hafdhe
frani-luktan wilia til gudhlikx licdhers giri ib 95. — med
föremålets beteckning föregången af prep. til. sta
moto oskällike giri til mat oc dryk Bo 130. kötsins
giri til skörlifnadh Bir 1: 355. Bil 782. MB 1: 463.
2) särsk. avaritia, begär efter egendom, girighet, vänte
sin bropor pät haua giort for giri sculd Bu 514.
Ber 126. mot girinna last skipadho ban at änkte
magba äglia v tan sins priara orloff Bir 1: 355. aldlire
faar gyri nogli GO 572. giri älla nidzskapir MP 1:
310. nidskor ok girugir brinner här j giris heta ib
66. giri är omät ok äldre ful Al 6265. et omät giri
ib 6264. ib 6267, 6269, 6273. 3) ambitio,
äregirighet, skryt, prål. komin ok seen mik j bälle oc giri
meer än salomonem Bir 3: 211. j the dikt oc scripter
som gyrinna oc päniuganna afflingh tilhöra Su 228.
— Jfr liedher-, hedhers-, iordhrikis-, mat-,
mata-, of-, piiuninga-, synda-, viirnlds-giri.
— giris lliärta, n. girigt hjärta, hardh giris liiärta
MP 2: 104.
girilika (girulika. girlika), adv. 1)
begärligt. skodha girlikaro hällir värilz lusteliken ting
än mina pino ok dödh Mr 1: 91. iinkto tax girulikare
Ber 222. — med begär, med lusta, kräsligt. girlika
pläghom wi ey lifwa Al 6107. 2) med girighet,
egennyttigt. huar then soln godz girilica samanläggir
Ml’ 1: 145. vm the hafwa sik snicllelika ok ey
girilika (cupide) j sinom iimbitom Bir 1: 317.
girilse, n. pl. begär, lustar, lusta, staa mot sinom
frestilsoin ok girilsom Bir 1: 242. bort röra aff sinom
hugh al jordzlik girilse ib 3: 222. ib 1: 262, 301, 2:
324. Su 443, 450, 454, 455, 456. the kalladhe then
stadhin girilsa (concupiscentire) graua MP 1: 189. ib
2: 172. Jfr synda girilse.
girua (gerna: -as ST 203, 459, 507; -adhis ib
253. -ar, -adhe), v. [lsl. girna] begära, åstunda.
girnadhe ok mykit astundadho hona sik til husfru
haffua Lg 3: 536. grym diwr . . . girugh oc
girn-andbo at swälgha han Lg 996. — refl. girnas,
1) med passiv betydelse, begäras, åstundas, hwat
tliinge är swa lilit tillekande hiighenom at thz girnas
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
