Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gilder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gilder 4 oo g I lit
oc skilia gill t jarn aff oglildo IfX 138. en gyldor oxso
BS/1 3: 145 (1463). een gillan öxniik ib. ib 5: 197
(1507). fam gylla fiska MD 370. gudh kunne aldrigh
kona swa sch&pa at fogden wille henne for gilt (ss
något fullgodt) vptaka RK 2: 661. wille ey bära mig
opp för gilth (gifva mig sitt erkännande) ib 3: (sista
forts.) 4202. 2) medförande skyldighet att erlägga
böter el. undergå annat straff, gilt (nämt. vare) . . .
alt [>ätt þUm gior]ies SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).
— Jfr eji-, fnl-, fiiru-, half-, iiini-, karl-,
korn-, köp-, lagli-, o-, skat-, tvä-, vitnis-,
þing-gilder.
gil|ler (gildar), n. L. ■= gildre. tho halfdo
siitth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fisko
vatne BtFIl 1: 132 (1506). Jfr gildra, /. och gildre.
gildestnva (gildistufua. gyllestufwa:
-stuf-wna SJ 125 (1444). gillestwe. gillastuffwa.
gillestofwa: -Stofwna SI) AS 1: 558 (l406,
gammal afskr.). gillestuga, gillestuge SGGK 105.
gillestwuga: -stwugne ib io6. gyllestuga:
-stugone SGG i3i), /. = gildis stuva, i
gille-stwugno i forstwge ellor i gardenom SGGK 106. ib
105. SO 7. i gillestofwna i eneköpunge SD AS 1: 558
(1406, gammal afskr.). j warfrug gillastuffwa ginge the
jn RK 2: 2167. j sancto gertruda gillestuga ib 7470.
til thes at ålder almoghin saman kom i sancta
ger-thruds gildistufnu OB 213. komo a radzstufuonna i
sancti gerthrudha gildestufuo SJ 63 (1436). j sancti
ola|fs gillestwe SO 118. bak swenska manna
gylle-stnfwna SJ 125 (1444). Jfr gildstuva.
gildesven (gille swän TS 25. gillisuen SO
110), m. = gildis Sven. när som werkmestare
byudher gildosuena til sigliia brödhrom til hoopa
koma SO 68. ib 110. TS 25.
gildogher, adj. Jfr skatgildogher.
gildra (-adhe), v. [Isl. gildra] L. lägga ss giller
el. försåt (så att det lagda föremålet lätt faller ned),
lägga på ett försåtligt sätt. presten laghdhc een storan
steen ofwir ena dör ther biscopin pläghadho vth gaa
oc gildradhe ban ther som ena fällo ST 351. snardes j
the snarw ban gildradhe for androm Lg 3: 539.
gildra, f. [hl. gildra] L. «• gildre. for owerk
som ban giordo wppo mörten haros gildro BtFIl t:
235 (1506). Jfr gilder, n. och gildre.
gildran, /. L.
gildre, n. [Fnor. gildri] L. giller, hawir sat
gil-drin oc krokana Bir 2: 143. LfK 20«. dömdes oleff
andersson kuttis sin räff skin igen . . . wtoff mörten
nleffsson ibidem som han staal aff hans gildro BtFIf
1: 274 (1508). Jfr fughla-, liimu-gildre, samt
gildra,/. och gilder, n.
gildstuva (gildzstwfwa. gillstufwa.
gil-stugha. gylstwga: -gw SO 34. gilstua), /.
= gildis stuva, thz forkynnen morgon i
warfru-gilstuo RK 2 : 5246. konungen gik i warfrugilstuga ib
9487. stodh a sancti gerthrudha gillstufwo, som tha
radzBtufua hiöltz inno SJ 62 (1436). gen mot sancta
katerino gilstughu ib 230 (1454). then tiidh jak
lag-manz tingh hiölt . . . j gildzstwfwan FH 5: 119
(1488). the thydzsco gingo alle i gildhstnfvonna OB
214. gar han wredher wth w gilstwgw SO 24. ib 34.
Jfr gildestnva.
gilia (prex. gil. impf. gilde), r. [hl. gilja] 1)
hafva begär till, begära, thän som älskar thz hanom
lyster, han gil (ardet) säleka Sn 388. 2) locka,
förföra (en qvinna), gildo mz synd venisto jomfrw
Bil 877. gilde (rann till hustru) ther ena drotningh
mz listnm ib 726. 3) fria. thz radlier iak allom
thor vilia gilia lo 1467.
gilla, se gilda.
gille, se gilde.
giltn, v. [Jfr Ayisl. gelta. ÄUlre Dan. gielte] eg.
skälla? kälta, pocka, yttra pockande ord (till) t man
födher nw vp vnga pilta the först epther sin
hus-bonda gilta hans godz stiäla röffwa ok räna Ml) (S)
266.
gilta, v. L.
giltan, /. L.
gilzli, n. Jfr afgiirþaliyagilzli.
giinsten (gym- Pa 23; Su 444. gem-), m. [Isl.
gimsteinn. Jfr Lat. gemmn] ädelsten, at j)e äldre
sagho biitra gul ok gimstena Bu 152. ib 154. Bil 282,
307 (på hvilka båda ställen gimstenum senare är
ändradt till dyrom stenum). Pa 23. MB 1: 35«. Al 4632,
4635. Su 444. maria thu äst . . . dyrasta gemsten MP
1: 31.
gill, se geil.
giiiuni, se genom,
gioiskaper, m. L.
glolsnini, /. L.
gior, se gör.
giora, se göra.
giorþ, giorþa, giordher, giordhil, se glnrþ,
ginrþa, giurdher, giurdiiil.
gipt (gypt. gift. gifft. gyfft SD 5: 677 (öfvers, i
hds.fr. 1467)), /. [/.?/. gipt] L. 1) gåf va. SD 5: 677
(öfvers, i hds. fr. 1467). ib AS 2: 93 (1409). MD (S) 280.
scall the gifft alstings wara jgeen kalladh Fil 2: 136
(1442). alla the gaffuor oc giffth som junfrv cristin
jöncss dottor gaff til nadhendals clostre foro sina
pro-uento oc vppehello ib 4: 43 (1456). wi . . .
stadh-fästom . . . alla tho gafwo oc gifft war fadhor oc
modher . . . gafwo ib 3: 55 (1445). ib 5: 139 (1490).
hindra sins ffaders gifft fore sina siiill ib 3: 58 (1445).
ib 136 (1449). thenne förscrifne gifft gaffwo och rento
SJ 325 (1465). thäs hälgha anda gift Bil 927. 2)
qvinnas bortgif vande till hustru, bortgiftande. Se
gip-tarnial, giptariliaþer. 3) städja för arrenderad
jord. quod pensiones wlgariter gypt & afrad dietas,
do prediis ecclesiarum proueuientcs ecclesia 4
pres-biter inter se in posternm equaliter diuidant SD 2:
267 (1298, gammal afskr.). agrarium de quoliber. solido
terre . . . gipt in denarii ib 5: 309 (1344, gammal
afskr.). duo denarii pro gipt ib. tres dcuarii gipt
ib. duo denarii gipt ib. hwar landbo gifwi gipt hwart
siwndo aar GS 58 (1474). — Jfr af-, ater-, bol-,
fiiste-, hem-, hinderdags-, hus]-, in-, iniidh-,
provastar-, siiila-, undir-, ut-, vin-gipt. —
giptar eþer, m. L. — gipta fuliiaper (gifta-), m.
L. — giptakuna, / L. — giptarmaþer
(giftar-L. gipter- L. gipta- L. giptä-, gifta- L.), m.
L. giftmnan. thz a gipt&mftþren sökia SR 52. pa bot
skal giptämapren intaka ib. — giptar mal
(gift-artnal L. giptärmal L. giptirmal. giptamal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
