Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gisla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gisla
403
gita
m. man som är satt ss gislan. the gislamen lot lian til
stocholm gaa RK 2: 8713. han wtsände gisles miin till
mig ib 3: (sista forts.) 6057. skulle gislomenno koma
i morgon BSH 5: 225 (1507).
gisla, f. gissel, sia töm mz rijs ok gislor BtRK
345 (1490, orig.). — gislo slagll, n. gisselslag, taka
XL gisloslagli MB 2: 380.
gisla, f. Jfr solgisla.
gisla (gesla. -adher)j v. gissla, slå med gissel.
läth han gesla omatons länge Lg 1008. loth ilacianus
hona gripa . . . oc swa länge gisla oc flängia at hon
gaff vp sin anda ST 126. see sidhan thän vnga . . .
iunkherran . . . gisladhan Bo 196. Bu 414. Bil 370.
KL 390. ST 304 , 305.
gisla, f. gislan. satte lian til gislo ST 358. RK
2: 4235. alla the fangha j gislo waro MB 2 : 250. alla
the fangha j gislo stodho ib.
gisla, v. Jfr ogisladher.
gislalagll (giszle lag), n. sponsione mutua
con-firmata societas plurium pagorum, ett visst område i
Finland (särsk. Karelen), motsvarande Fin. kihlakunta.
Jfr Strinnholm, Sv. Folkets Historia 5: 54; Thomsen,
Den got. sprogklasses indflydelse på den finske s. 124;
Ahlqvist, De Vestfmska språkens kulturord s. 198. dedit
rex magnus iwrge cum omnibus de liogardia pro amicicia
tria gislalagh sawolax jæskis et ægrepæ carolsk gislalagh
SD 3:611 (1323, gammal afskr.). ib 612,613 (öfvers, i afskr.
fr. slutet af 1400-talet), 616 (öfvers, i afskr.fr. början af
1500-talet), om thenno try giszle lag, som är egrcpe,
huilkit nw kallis östre kareleu, jesids, ligiandis j samä
land, ok sawclax, som nw är sancti oloffs borgx län FM
119 (1501, gammal afskr.). tesse trij giszle lag, som ero
karele land j viborgx län ok sawolax sancti olaffz borgx
lään ib. ib 120. ban twingade carela swa omsider, at
thet alt under wijborg laa, wäl fiortan giszla lagli stoor
ok sma (Klemmings uppl.: han twingade karcla swa
vm sido ok alt thz ther vnder laa mz fiortan gislaslagh
stora oc sma 1: 1317J RK (Hadorphs uppl.) s. 56.
gislau (gizslan RK 3 : 3292; MB 2: 26i. gialen.
gesslan), /. L. 1) gislan. wile j mich medh
gislen forwara RK 2 : 4232. han honom til gislan
kraffde ib 4241. starke gislan nordmen sätte ib 6166.
the ther fore for gislan staa ib 6169. ib 7207, 8734, 3:
3292. MB 2: 261. haffue vy . . . iiij danske ok tysker
i gosslan ther fore, atth the skolle hölle theres eedh
BSH 4 : 321 (1502). for giselncn (trol. för gislenon)
kombor ib 5: 225 (1507). 2) fred el. lejd för
hvilken gislan lemnas ss säkerhet, i thy gislen är och
felig dag B$H 5: 225 (1507).
gisle (giiale), m. [Isl. geisli] stråle, solinna
giisla MB 1: 122. ib 314. aff them klädhom gingo
gnislä (för gisla?,) som soll ra (Tung) 38. Su 81; samtliga
dessa ex. kunna dock föras till gisl. Jfr solgislc.
gisle, m. L. Jfr gisl.
gisling, /. — gislinga brut, n. L. —
gis-linga lagli, n. L.
gisning, /. — gisuinga ek, /. L. — gisuiuga
eke, re. L. — gisuinga skogher, m. L.
gissa (Su 38; PM xxix; BSH 5: 74 (1506?); -ar
PM Lxvii. gisza BSH 5: is (1504). giizsa. gitza.
gitzsa MB 1: 296; BSH 5: 122 (1506); -ar Su
148. -ar, -adhe), v. [Mnt. gissen] gissa, förmoda,
tro. fingo tho rät at gitzsa oc sighia (Cod. B at
fakla 553,) MB 1: 296. tha gitzade thz alle the thz
han wille sin haal besee RK 2: 6078. gissa, miila
ällar begripa mins kärlckx obegripelika ömpnoghot
Su 38. thäs mildasta modhrinna graat oc sukkan, os
okunnoga, skulum wi nakralodhis, swasom giizsaude,
märkia ib 211. han gitzsar sik fanyttelika haffua
ärwodat ib 148. PM xxix, lxvii. BSH 5: 18 (l504),
74 (1506?), 122 (1506). Jfr beglssa.
gissail (-ön. gitzsan), f. gissning, förmodan.
somlige satte wp ena falska gitzsan MB 2 : 293. hawer
icke lagh aff myn gissan BSH 5: 116 (1506). aff gisson
och sägn clx (l60) karla ib 135 (1506). ib 220 (1507).
epthor war gissan ib 74 (1506?). — aning,
bogyn-nandho nokra gissan oc försmakan tillkomande li|fs
Su 110.
gissning, /. [Jfr Mnt. gissingo] antagande,
förmodan. jach mener aff mijn gissningh paa allis eders
forbätringh ath . . . the mogo niwthet till godhe IlSll
19: 135 (1506).
gist (-er), f. [ÄJ. dia!, gist] gista, upptill klufven
och i marken nedslagen el. mot vägg el. gärdsgård
lutande stör hvarpå not el. nät upphänges till
torkning. borttager annarss brodzsla, stänger, gistor SO 292.
gista, f. [äj. dial. gista] = gist. tager bort
annarss bredestängher, bänkar eller och gistor SO
302. rycker vp annarss maiiss gista ib 305.
gista, se giista.
gistin, adj. gisten, futile, gistit GU 1. äru the
(0: winflaskanor) gistne oc lösgiordha MB 2: 25.
gistning, se gästning.
gita (gyta. gitta KL 293; Bir 3: 79; Ber 250; -ir
MD 61. getha MD (S) 246; -er GO 328, 1004, 1071, 1081.
getho för getha MD (S) 242.pres. -er. impf. gat.
2 pers. gast £ AT 214. gasth MD 30. pl. gato. gaatho
RK 3 : 3680. gotho ib 1: 555. part. pret. re. gitit), v.
[/5/. geta] L. eg. nå, få. 1) lyckas, förmå, kunna,
med part. pret. n. gita the egh wart sik SD 1: 669 (1285,
gammal afskr.). ib 5: 480 (1345, nyare afskr.), 481, 605
(1346). at lagman mot klärkom oc almogha ey timelika
til thet konunga wäl komot gita BtFIl 1: 456 (1362).
nabogodonosor män gato gripith honum MB 1: 11.
sergius paue gat alejies komit at pön sami höghtip
hiöls vare fru tel hepars Bu 10 (de två senaste
språk-profven kunna föras till 2). hon gat oigh hema mässo
hört ib 11. thera hästa gato ekke mera burit Di 16.
sidan gitor tw bäter ridit ib 195. jach gither ey för
sorgh än til honum komith ib 223. Bu 8, 72, 100, 172,
174, 188. Bil 85, 103, 104, 113. Pa 5, 10. KL 293. Bir 3: 79.
VKR IV. Iv 1270, 1648, 2808. Al 244. MD 30, (S) 242. MB
2: 343. Di 48, 138, 180, 196. B K HU. GO 328, 1071, 1081. thän
ffaar bör thz (trol. för thär) bidhan (trol. för bidhat)
gether ib 1004. han . . . war grymmor oc hogmoduger.
sa at ängen gat oingangit sik mz hanum Di 17. skulden
the cnsamo samman byggia ridderskap ok fatökt
är-uodhes folk, ti gätin (för gitin, d, v. s. gatin) töm
ey wäl isamt KS 76 (188, 84). ongen kan gita thz a
mik fulfört RK 1: 2440. — med part. pret. n. i refl.
form. hans höghtiþ gat eigh haldos vm paskana Bu
51. änghen gat hanom liknas ib 24. hon gat ey andas
gyuum munnin KL 66. hiärtat gyter ey smittas
nödoght Bil 557 (i de tre senaste ex. kunna dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
