- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
404

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - giurþ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

giurþ

404

liknas, andas, smittas fattas ss inf.), tro ey thik
gita opstandit älla thrifwitz til böna alla
contempla-cionem Bo 127. huru skulle thz hiärta gita nalkatz
gudz ok himcrikis thinga fino klarheet ib. Bir 2: 179.
then vidirgangan . . . gitir oy goustan giordz mz
fullom hiertans idrogha MP 1: 169. hon gat siällan
mins vppa thorn vtan grat ok tara VKR v. — med inf.
utan at. swa som ban hafdho iikko gitit kunna swara
fore sik Bo 149. thz the gato niippelica soe Bir 2:
267. tho gitto (för gittaj ekke komo (för koniaj för
idher ögon Vi 223. MD (S) 246. Su 21, 131, 204, 232.
— med inf. med at. tho gita (Cod. B orka 561J wäl
at göra flere iämrika aff sik MB 1: 394. RK 2 : 6437. —
med part. pret. och inf. koordinerade med hvarandra.
ey en fotlier aff idlior gither bidhit ällir staa j waro
asyn MB 2: 254. han gath hwatzske läsit älla sionga
äldher nakot göth giort Su 183. — med underförstådd
inf. (el. part. pret. n.). iak gitor (Cod. B orkar 546J
ey (näml. gå) oppa borghen MB 1: 194.
vidhir-frestadho tho i alla tho inatto som the gato til hans
vanfrägdh oc dödli Bo 149. rm the hafdho gitit villo
the thz liaua forstyrt ib 164. roedh hoorn alt thz han
gat RK 2: 767. pakkadho sich bort hwat han gath
ib 3919. — med underförstådd inf. (el. part. pret.
n.) och en superlativ, lät stöttä ingiforo. vp. i.
scapin, fät öferstä þu gitir Håttläk. i AS 137.
bynd-om wi oss bapen . . . oc vara iirwingyä til at
fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit gopz som per
til räkker . . . pot rascastä wi äller {ie formaghum
äller gitum SD 5: 564 (1346). hundrapa män . . .
ut-siindä per po qwämelicitst gita ib 566. hwar man
giordho thz bäzsta han gat Al 2438. rendhe vndhon
thz mesta ban gath Di 220. RK 2: 2361, 3988, 3: 3680,
(sista forts.) 5133. — med ack. ther . . . litith got
a mot mik gita Al 4284 . 2) i förening med part.
pret. n. uttryckande en omskrifning af det verb, till
hvilket participformen hör. vif mopor döp gat iak fast
gråtet: sukat ok syrkt ok illa latot Bu 74. Bil 106.

gÍUTþl (giorþ. pl. -ar), f. gjord, sadelgjord.
skytli är sadlath mz onne giordh 00 878. giordhin
vndor sadhclin la FI 527. bedzill, giordha och stigläder
Va 21. pz diwr som han reep a war giorpat mz po
giorp KL 191. koin vip.giorpena ib. Jfr saþnlgiurþ.

giurþa (giorþa. gyordha. görda: -ädhom Lg
3: 544. pres. -ar. impf. -aþe. giurde: -US Bil 581.
part. pret. -aþer. giurþer: giurþ ÖGL. G. 15; se
ock lösgiurþer), v. [Isl. gyríaj L. gjorda, omgjorda.
pz diwr som ban rocp a war giorpat mz po giorp KL
191. ropo giurdhadir Bil 801. som mz gullo giurdus
(zonis aureis ciugebantur) ib 581. giordadbir mz reno
gulle om ländcna MP 1: 49. liindäuär giordadhis mz
gullo ib. gyordhadho sik mz handklädbo ib 2: 7. ban
giordadhc sik mz thässo swiirdheno Bo 32. ib 174,
231, 241. KL 154. MB 1: 265, 308. Bir 2: 21, 3: 13,
458. giordhadho thu thik Ml’ 2: 28. giordhar örsith
fastelika Fr 4S9. ST 55. Ber 79. Di 145. Mli 2:
229. mz bolto gördiidhom Lg 3 : 544. wari giordadbir
(præcinctus) ok redho Bir 1: 307. Jfr illll-,
Ulllkrillg-giiirþn, äfvensom lösglui’[)aþor, liisgiurþer.
ginrdher, se fiigiurdlier.

giurdliil, se fiigiiirdliil.

gins (gyus), m. gös. gyus, ponula VOL xiv.
Jfr Lorenzen, Gammeldanske glosser s. 43, 51.

giuta (gythe. pres. -er. impf. göt. gööt Al ic63.
pl. gutu. giwtu Al 8353. gyuto: wtgyuto MB 2:
357. part. pret. gutin. gotin: -idh MD 8. gothin:
begothna Su 39; om gothna Lg 3: 195. goten
MD (S) 292. gotten (n. pl.) BSII 5: 506 (1512).
giutin: jngiutit Bir 3: 276), v. [Isl. gjdta] 1)
fundere, gjuta, stöpa, belätin af gullo gutin Bil
534. ib 722. MB 1: 343. nar oen klokka gödz Bir
3: 15. formor till ath gythe slänger och andro
byssor vtöffuer HSH 20 : 247 (1508). gythe lodh
BSII 4 : 318 (1502). iij (3) gotton järnlodh ib 5:
506 (1512). viij (8) stor bly lodh gotton ib. tho
lotho smelta brinnande gwl ok gwtu thon kosaro
ther mz fwl MD (S) 239. — (?) wenskap
liggh-cr j hiortat besloten som han waro ther jnno goten
MD (S) 292. — bildl. forma, bildat tha owa haffde
budordith brothith ok sith radh swa 111c gotidh
MD 8. 2) effundere, gjuta, utgjuta, wi gutum ey
hans blodh MB 1: 231. ath man giwthor ey for
myken blodh 11K 2 : 4343. MB 1: 477. Al 1663, 3366,
3367, 4539, 8353. at bly skullo vällas i store panno
som i thera liiff skulde giutas KL 372. biträ mirrani
gutu tho i swamp ib 391. göt a mik dogginna vatn
ib 401. sagdho sik liaua gutit orent vatn iuir hona
ib 304. — i andlig metiing. thiin hälgo ando som fiöl
öfvir apostlarna oc göts öfver thorn medh sine nadh
Ansg 179. 3) begjuta, gutna ok stänkta mz

blodheno Su 404. — giuta ut, utgjuta, hon göth
wth tharä MD 37. the guthu vth thera swott oc
bloodh ib 385. Jfr utginta. — Jfr be-, in-, ivir-,
saman-, 11111-, nnikring-ginta.

giuta, f. [Su. dial. gjuta. Nyisl. gjota] 1)
gjutform, nar con klokka gödz vtsprang vällande
malmin aff giutonno oc formonne (de formella) Bir
3: 15. 2) Jfr flojigillta.

giutare, m. 1) den som gjuter el. stöper;
för-färdigare (af lerbilder el. lerkärl), krukmakan, suasom
läcrgrytan hoxo mot sinom giutara MP 2: 90. jak är
suasom giutare (fictor) hulkin som faghirt biläto gör
aff leor Bir 2 : 244. Jfr bysso-, kaiino-, ler-,
mallll-gilltare. 2) den som ingjuter. Jfr ill-,
nadha-giutare.
giutilse, n. pl. Jfr blod-, in-, nt-giutllse.
giva (gyua: gyuum SD 5: 564 (1346). gywä
SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). gewa 00 79. geua:
-as MD (S) 235. geffwa 6’ers Ars A 3. giefua
SD KS 1: 183 (1402), 570 (1406); -om ib 2\ 75
(1408). pres. giver, gywer SD 5: 478 (1345, nyare
afskr.), 480. geffwer ib NS 1: 26 (1401).
gief-uer ib 2: 74 (1408). gäffwer Al 6068. impf. gaf.
gaaf Bu is. pl. gåvo. gaaffuo RK 3: si, 202.
gouo Bu 77. impf. konj. gåve. goffue llSli 24:
8 (1513). part. pret. givin. gifin: gifit SD G: 180
(1350). giifin: glifit ib 181. gywin ib 5: 605 (1346).
giefuin: -it ib NS 1: 570 (1406). geffwin: -ith
BSH 5: 4S2 (1511?). gofluin: -it FH 5 : 203 (1510,
trol. skriffel)), v. [ Isl. gofa] L. 1) gifva, räcka,
lemna, med dat. togh aff frwktinno thäs träsins oc
aat oc gaff manncuom mz sik MB 1: 160. — med dat.
och ack. 011 priistir gaff folke gudz likarna KL 19. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free