- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
408

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - giva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

giva

408

giiild

skänka, þar scal oc änkte vpp af gywas SD 5: 480
(1345, nyare afskr.). 3) uppgifva, uppstämma, gaff
opp otli stoort ropp Lg 3 : 437. 4) gifva, låta ske.
giva up et vik, gifva vika, vika till baka. the gaifuo
eth wik opp for honom (se van en netnen den weke)
Va 22. nordmen gawo wp eth wiik RK 1: 3022. ib 3197.
— giva sik Up, uppgifvas, blifva kraftlös? hiernin
oc niaghin giffua sik ta raskliga vp LB 3: 41. —
givas Up, uppgifvas, duka under, marghe gafwos
ther op widher Al 49ti7. — Jfr up giva. — giva
lip a, anfallaf ther gaffs fiir hett oppå BK 3:
(sista forts.) 4653. — giva lit, 1) gifva från sig.
wärra war coclaranum ok mer wärkto thöm ok grätu
sarare, tha the gafuo wt etherit än tha the indrukko
Bil 236. 2) utgifva, bortgifra. han hafþe . . .
giuit vt alt lians self i kerkio bygnig ok fatöko
folke Bu 184. at gifua vt. jdhra päninga oskällica Bir
2: 65. — utgöra, utbetala, goffwa i th skepund wth
aff hwan fierdingh DU 1: 197 (1506, eft. aftr. hos
Langebek). gifwer jak wt the foronämpda xxx marc
SI) NS 1: 34 (1401). SO 34. at jak al aar rätteligha
skyldugher är vt til gifuandc . . . thre fiärdlninga
lüdhught silfuer SJ 150 (1446). thässa . . . tliro
lödhugha fiärdhuuga silfuer loffuar jak . . . redheüca
vt til gifuande ib 151. — öfverlemna, gaff wt rom
pauanom til liofwdh stadh Bil 569. MB 1: 424. giff han
wt i mina hand ib 243. 3) utfärda, som laghin
gaff wt MB 1: 465. — fälla, tha gaf moyses vth
domin ST 140. 4) utdela, tillfoga, tho . . . gaffwo
wt margli rädhelik slagli Al 8868. RK 1: 1749, 4189.
äptärsta bikarin giwor vth första huggit GO 394. gaff
iag wth mongth riddare slag It K 3: (sista forts.)
5188. 6) utrusta, företaga, gawo wt ena reso
math-elika stoor RK 1: 1484. — Jfr utgiva. — giva
sik ut, gifva sig ut (för), gaff sik wt fore en saligare
och rimaro Va 53. gaffuo sik wt fore qwädare och
rimaro ib. — giva ut ivir, öfvergifva, ath geffwa then
grvffwa sa plath wt offuor 1)1) 1: 196 (1506, eft. aftr.
hos Langebek). — giva sik lit ivir, gifva sig
utöfver. giff tok ekko siälff otöffvor fför tho vnghe
lierrer skuldh Di 221. — giva sik vidher, blifva
ängslig el. förskräckt, the nordmen gaffwo sik illa
widh II K 1: 3127. — givas v i(l hor, 1)
uppgifvas, duka under, pukans hallara gaffuos vidher RK
2: 3983. gaffs ryzo hären widher ib 3 : 3649 . 2)
böja sig, gifva med sig, låta förmå sig. som hwatzskc
af räddogha älla älskoglia gifwas vidh swa at the
forlata syndena Su 426. 3) uppgifvas af ängslan,
förskräckelse el. häpnad, blifva utom sig. matte wäl
fadhers hiärta giwas widh MB 1: 200. äller hans kropper
gaffs widher oc darrade (contremuerunt renes ejus)
ib 2 : 225. vidh thässon ordhin gafwos al min iniiluo
vidhir (tota concussa sum) Bo 168. alle tho thz höra
giuas vidhir aff vndro Bir 2: 263. a]]ir almoglie. om
liulke the foro oc framdrogo gaffs widhor oc wart swa
som aff sinne oc til enkte MB 2 : 238. jak giffs widher
oc gither ey talat Su 99. — blifva ängslig ti. orolig,
visa tecken till oro. the gafwos al saman vidhir. thy
at the al thing räddos Bo 217. hertugh fräderik gaffs
ey vidher Fr 2074. mästaren latz sik gefuas weder
MD (S) 203. — givas illa vidher, blifva illa till mods,
blifva förskräckt, tha munde fadher ok modher ok

fästemö gifuas illa widli Bil 583. illa gaffuos tha
nordmen widher RK 2: 6196. — Jfr be-, for-,
hein-, kringum-, lof-, mukring-, undir-,
vald-giva, äfvensom fore-, fran-, ny-, o-, tro-givin.
giva, /. Jfr friilsgivn.

givail, f. gifvande, frikostighet. Bir 3 : 305. Jfr

utgivau.

givanz man (gifuantz-), m. gifvare. är iordh
hanom gifuin taki atir iordh gifuantz man sina MELL.
Á. 21: pr. (i en yngre hds. enl. Rydqvist 5: 85-86
not.; jfr ib 1: 418).

givare, m. gifvare. är han . . . gifuare alla godha
tinga MP 1: 102. Bir 1: 39, 96, 2: 39, 305. Lg 214.
Jfr lif-, radh-, ut-givare.
givi, m. Jfr friils-, radh-, sak-givi.
givilnmb (giwilam. giwelam), n. dilamf ij
far j giwelam BtFH 1: 350 (1464). ij far j giwi lamb
ib. ij giwilamb ib 351. j giwilam ib 353.

givilse,/. Jfr ivir-, undir-givilse.
givins, adv. 1) för inlet, thz som gud gaff
gifuins MP 1: 289. the pärsone som alzstingis ärw
fattika thakens gifwins (gratis) VKR 76. 2) med
tacksamhet, med tillfredsställelsef thak gifwins (gratis)
thiiina helso kännedom, then abbatissa älla priorissa
the thik Ber 63. thu skalt glädhias gifwins (gratis)
i fwlstoppa rikedoma äro mz thiuom brwdhgwmma ib
129. — Jfr for-, til-givius.

givirska (gifwerska Su 394), f. gifvarinna.
Su 22, 394.

giiif (gaf. -ar), f. [Isl. gjöf] L. gåfva, skiptas
män giäwm viþiir SR 46. tiil witrilsee ok
fulkum-nilsee thässe gäf SI) 4 : 390 (1334?). ib NS 2: 44
(1408), 48 (1408), 53 (1408), 64 (1408), 134 (1409). vtan
gudz giäff MB 1: 51, 52. natwrlik rätwisa iir gudz
gäff ib U5. ib U6, 491. foro godha gäuar nw giffua
ib (Cod. B) 563. at han se war ok witur ok
stadli-likr i gäuum sinom KS 45 (115, 48). meth bliilbom ok
mildom åthäuom ok gituum må ban wäl manna kärlek
få ib 47 (120, 51). Jfr ars-, bol-, hein-,
hindra-dags-, ivir-, liikis-, morghon-, niorghons-,
siäla-, til-, undir-, ur-, viu-giiif, samt gif.

giiiflüs, adj. [Jfr Isl. gjaflaust, adj. ».] utan gåfva.
sagdhe gawnlösan dagli wara giävlösan (ändradt till
gaghnlösan; bör väl vara: sagdhe giävlösan dagh wara
gawnlösan) Bil 320.

giiifmilder (gäf- Ber 237. /. gäffmil LfK 162),
adj. [/«/. gjafmildr] gifmild, han war . . . swa
giäf-inilder herra at ban engum swnde möghelika bön Bil
320. ib 731. Ber 237. LfK 162.
giiifþriil (gäf-), m. L.

giiild (giald L. gyäld SD 5: 480 (1345, nyare
afskr.). gieldh. gäld EG 64. geld ST 432; -inä
SD 5: 160 (1343); -it ib. giäl. gäl Lg 3: 708; LfK 164;
MD 81; PM Lx; -et Bir 4: (Avt) 180; -it ST 67.
gäll FII 5: 29 (1465); -it EG 65; -omen PM lxi.
gell F[I 5: 28 (1465). geel BSH 4: 78 (1481)), n.
oftast pl. samt f.f (Fr 2730; RK 1: (Albr.) s. 211)
[/s/. gjald] L. 1) betalning, skal han . . . giälda
sidlian mz androm giäldom MB 1: 373. — ersättning.
han (Gud) liafuir wald at gifua, ok sit eghit ather kräfia,
ok fullum giäldum ater giälda (ablata restituere) Bil
269. — vedergällning, hafwa radh alle sainan liwat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free