Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - giäldare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giäldare 410 glärna
wil gerna aka GO 880. — umgälla, straffas, lida. fiärren
ware thon dom fra mik. at orsaka män giälde mz
skyl-doghom MB 1: 218. ib 142. ST 109. 3) gifva, inbringa
(ss betalning); hosta, gälla, vara värd. äptir thy sum
thät giallder aa rättum torghdagh Sl> 4 : 465 (1335,
nyare afskr.). ib B: 160 (1343), 375 (1344, nyare afskr.).
the gälla mindra Bo 6. thz kliidhe som litit giillir
Bir 3: 175. ängin thör annan tagha fra thz eon
päning gälda ma Fr 2880. ib 180. Iv 4274. SO 22. RK
2: 7448, 3: (sista forts.) 4593, 4600. Ber 25. FM 392
(1508). maltit gialdh tha xxxvj (36) mark SJ 364
(1469). en lödhogh mark gielder sicx markor SD AS
1: 38 (1401). ib 536 (1406). swadant mynt. at con
ar-noldus gyldén oc i mark gaa oc giälla lika hwart
andro FII 2: 103 (1436). 4) kosta, gälla,
medföra förlust af. thz skal gäla thit liiff ST 516.
ib 353. Va 13, 34, 47, 51. RK 2 : 9436 , 3 : 2347. MD
(S) 225. BSII 3: 171 (1466). Di 10, 14, 40, 56, 65,
76, 118, 155, 239 , 273, 274. — gälla, gå ut öfver, träffa.
sia leergryto wid steen ok steen widh gryto tha giällir
gryto GO 1009. — gälla, angå, vara fråga om. thz
scullo them alle like gello RK 2: 2788. ey skona the
swensko ä hwath thz galth ib 3: (sista forts.) 5218.
— med prep. uin. thot gält thorn wm lifuit 01! 215.
— giiilda il, gälla, afse, angå, beträffa, the ena (näml.
saken) gellor liffwit aa MD (S) 228. Jfr agiiilda. —
giiilda ater, återgälda, vil iak . . . gialda þik ator
sua mykit som |>u fikt þörn goþa maune Bu 184. MB
1: 373. — ersätta, giällde aater skadhen SD 4: 466
(1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.).
gyälde ater oss allä arlika vtskyldo ib. livilikin
man sum e vil ward veta sinum gatubrom ok
for-dervas [ur nakat i geldi ater half gilt SR 15. —
ve-dergälla, löna. gält honum ater thän omaka Iv 4525.
onde män gullo honum illa wälgherninga ator Lg 983.
•— gifva ss vedergällning, thu giällir mik thz atir for
mina godligerninga Bir 2: 332. the guido thegh atther
fals oc swik Ml) 28. — Jfr ater giiilda. — giiilda
i geil, återgälda, återgifva, the ko thu sagde aff,
hona gält jach wäl igen Pa (Tung) 31. Iv 4942. Va
41. — giiilda 11 ]) a, gälla, komma an på, varda af
nöden, opersonl. om sa liado gwllit harth oppa att
the ey formotto motli swensko stå RK 3: (sista
forts.) 4783. — Jfr at-, b ort-, for-, gisild-, inn-,
uud-, ut-, van-, vidlier-giiilda, äfvensom
o-guldiu.
giiildare (giällare: -a GO 205. gällare: -a GO
14 , 864), m. betalare. thu skalt taka swarth salt aff
ondom gällara GO 14. ib 205, 864.
giiildbrodliir, m. = gildbrodhir. Lg 100». Jfr
gildebrodbir, gildis brodliir.
giiildcniir (gieldener: -ere SJ 359 (1469).
giel-daner), »». [Äldre Dan. gældener] fordringsegare.
huilkan forscrifue surna poninge hans falkensten meth
sinom arffuom wel oc skall wel betale thöm gieldanerom
som hermen helmold haffuer falkensteno i scrifft giffuat
SJ 365 (1470). ib 359 (1469).
giäldgiiilda (gäld-, gield-, geldh-. giäl-.
giel-. gäl", part. pret. -guldin. -gullin), v. L.
1) lemna ss betalning, öfverlåta ss ersättning, endast i
part. pret. fiir all ting the honom oc mik haffua emellom
warit till thenna dag . . . hafuer iak ... vndt
oc vplatit oc ganskelika giäldgullit then förenämda
herra stene beiichtsson riddara oc hans arffuum till
äwiirdelika ägo . . . thenne godz SD AS 1: 46 (1401,
nyare afskr.). kännis jak . . . wara geldhskyjdoghan
. . . herre benkto . . . iiij fath iärn ok xx mark
päninga, fore hwilkith iak geldhgullith gör honom
v (4 ’/,) ortogh landh iordh ib 531 (1406). alla gardha
tompter ok hws som hwar aff androm faar antiggia
mädh köp eller skipte eller androm giälgulnc wardlia
öller giffno eller i arff kunno falla SJ 1 (1420). 2)
mot betalning öfverlåta, sälja, endast i part. pret. n.
jak . . . hafuer vplatet, antwardhat ok gielgullot
. . . ärchebischop honriko . . . siex örislaudh iordh
. . . fore sextighi marker redha päninga SI) AS
1: 99 (1402). wi .. . hafuom gieldguldit oc til
äwerdhe-lica ägho vplatit . . . herra stene boinctzson . . .
halff fierdho attungh oc en ficrdhungs attungh jordh
. . . fore hundradha swenska marchor oc trätighi
marcher swenska päninga ii 216 (1403). ib 274 (1403, nyare
afskr.), 2: 142 (1409). görom wi . . . nissa swensone
oc hans arffwm thot for:da godzit gälguldith fore
vj (5 ’/,) mark reda swenska päninga ib 1: 457 (1405).
giiildkare (gälcare), m. L.
giäldruf (gäld ruf), n. L. Jfr giiilda ruf.
giäldskyld (gelskyld), f. skuld, penningskuld.
aff rotte gelskyld SD AS 1: 338 (1404, nyare afskr.).
giiildskyldoglier (geldh skyldogher: -oghin
(ack.) si) AS l: 5 (nol), giäldskuldugher.
gältskylloger: -oge Fil 3: 66 (1445).
gialskyll-ugher: -ughan SD AS 1: 518 (1406).
gälskyll-ogher. gäldskyllugher. giälskyllughir.
giel-skyllugher: -ugh SD AS 1: 135 (1402).
gel-skyloger ib 27 (1401). gelskullögher), adj. [Fnor.
gjaldskyldugr] L. pligtig att betala, skyldig, med dat.
och ack. thwe waro enom gälskylloghe en hundradha
päninga. annar halft hundrath Bil 264. wi arom
gel-skullögho af rätto sculd . . . albrict van holten
. . . fyoghortan fat jitrn SD AS 1: 107 (1402). ib 135
(1402) o. s. v. jäk är giäldskuldugher . . . foro raband,
bymane i luthosia, i (utgår?) fyritighi march, attä
march ok 1 orii swänskit pänningä SD G: 149 (1349).
ib AS 1: 5 (1401) o. s. v. — med ack. huru mykit
abbatissan gäldskyllugh är vppa clostirsins vägna Bir
5: 132. — gäldbunden. jak räddis at vardha mykyt
giälskyllughir Bir 2: 335.
giiiril (gärn), adj. [lsl. gjarn] begärlig ff ter,
begifven på. med gen. mannin är natwrlika samwaro
gärn MB 1: 102. — n. giärilt, adv. = gärna 2.
hittas eg thz giärnt medh Heroin mannom KS 7 (15, 7).
girughe ok odydhdelike (för odygdhelikej kununga
ok höfdinga fi giärnt illa ändelykt ib 29 (74, 32). ib
15 (35, 13), 33 (85, 36), 35 (93, 38), 37 (96, 39), 38
(100, 41), 42 (110, 46), 43 (112, 47), 49 (126, 53), 51 (l30,
55), 51 (131, 56), 52 (132, 56), 59 (146, 64), 76 (188, 84),
76 (189, 84), 81 (200, 88), 82 ( 202, 89), 83 (204, 9l), 83
(205, 91). — Jfr fagher-, fridh-, bedher-,
liedli-ers-, ren-, söt-giiirn.
giärna (giarna L. gärna, gerna, görna KS
11 (26, 11). ss komp. nyttjas lliildre och ss superi.
biilzt, dock förekommer gärnast Su 95), adv. [lsl.
gjarna] L. 1) gärna, villigt, med lust el. nöje. iak
vil gärna bära .hänna skuld Bu 136. þe þingh .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
