- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
411

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gladha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gladha

411

glasmästare

vilium vi här gärna sigha ib 49. kärlloek ok
godli-gerninghä willium wi gernä teo alluni thorn warä
vndordanä fridhä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib
5: 378 (1344, nyare afskr.). Iouaþo for oburit barn
giua guþi pät gärna tel piänist Bu 3. hon . . . gör
giärna som han bipar ib 19. trät ey giärna KS 25
(61, 26). han storkto gerna skäll ok rätli RK 1: 69.
sora gärno synas (d. v. s. som vilja el. lycka om alt
synas) frome j kirkionne Bo (Cod. B) 345. — ifrigt,
innerligt, mycket, wi . . . bidhiuin ... al lä niiiu
gernä ... at tho läten warä wndordanä i fridhe
wära SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5 : 378 (1344,
nyare afskr.). han . . . älskade gerna sin eghin iiät
RK 1: 70. — gärna, väl, med skäl. iak matte swa
gerna hema vära som iak iir nw ij tholkiu vadha FI
806. 2) gärna, lätt, som oftast, vanligen, nil
kiäru-maal sum länge stauda vkiärdh, dragha giärnä vsannind
in till syn SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). lulmoeii
äple falla gerna GO 728. thz (järnet) wardhor gärna
rothgängith MB 1: 133. thon är gerna läddr, sik
wet brutlikan wara KS 23 (57, 25). ib 11 (26, ll),
25 (61, 26). RK 1: 4277, 3: 2938. ST 477. Ber 258.
LB 5: so. — Jfr ful-, iiim-giäma.
gladha, f. [7»/. gloia] glada. LB 3: 67.
gladha, o. [isl. glada] — gladha sik, v. glädja
sig, glädjas, gladheu idher alla nw mz mik Lg 3:
637. — Jfr glä[iia.

gla]ier (glädher: glädhi GO 152; jfr äfven
gliidhi röst), adj. [Isl. glaSr] glad. gör pik glapa
Bu 17. aioper for glap ok fäghin tel kirkio ib 25.
glapar ok blipar kumbar iak tel piil ib 140. ib 501.
Bir 1: 148. GO 152. gifwiu gudhi mz gladhum hugh
Bir 3: 259. våren . . . widh eth glath sin BSII 5:
123 (1506). — med gen. af dem. pron. thän. tliäs
vordho riddara ok swena gladh Iv 1551. ib 1520, 4830.
Fr 283, 2679. Al 146, 860, 3815, 5394, 5529. RK 2: 3125.
Di 200. — med prep. af. domarin var gladir aff swa
sagdho Bil 902. ib 572, 848. Di 66. — med prep. at.
han var glad aath videkos komma Di (Cod. B) 326.
wart hon mykyt gladh ther aat Lg 3 : 632. — med
prep. vidh. Di 143. — med prep. til. warä ther allä
gladä til at thz war swa mz honom gauget Va 21.
— med inf. iak är . . . litit gladh at thola (arl
patiendum minus hilaris) Bir 3: 115. — Jfr f||i-,
iäm-, o-glad her.
gladllleker, m. glädje. Bo 147.
glaþlika (gladhelica. glädhelika Bir 1: 227),
adv. [Isl. glaSliga] L. gladeligen, med glädje,
gladhelica lifwa i gudz thiänist Bo 101. badli hona gladhlika
skipta thcssa hems äro j äwinnelikt bimeriko Bil 538.
KS 26 (66 , 28). KL 212. Bu 7, 126, 141. Bil 110, 853.
Bir 1: 227, 282, 3: 133.

gladliliker (gladheliker. glädheliker), adj.

[Isl. glaJligr] glad, glädjande, j allom thum thingom
soin til koma hwat the äru hällir gladbelik älla
drö-uelik Bir 3: 178. mz fäm glädhelikom onlhom JP 61.

gladhlikhet (gladhelikhet. glädhelikhet Bir
3 : 476), f. alacritas, hi/aritas, glädtighet, munterhet.
til byria han at bära mina byrdhc mz swa storo
gladhelikhet Bir 1: 42. skodhandc . . . mins hugx
gladlikhot ib 245. ib 3: 380, 476. Ber 213.

gladhlyilter, adj. vid gladt lynne, glad. MB 2: 174.

gladhskaper (glädzskaper. gladiskaper),

m. glädje, gladt utseende, änlitteus gladhskap oc
hiär-tans frögdh Lg 3 : 406. — glädje, tillfredsställelse.
med hwad gladiskap jach . . . fördes tiill for:no
högboren förstos skep BSII 5: 625 (1520). — munterhet,
uppsluppenhet, i lögho, i ordhom, aathäffuom oc i
glädzskap LfK 161.

glafsa (-adhe), v. [Isl. glofsa] gläfsa, hwndana
skälto oc glaffsadhe mykyt tiith Lg 671.
gläfs eþer, m. L.

glam, n. [Isl. glam] dän, gny, sorl, stim. MD 15.
Jfr vapna glam.

glaiua (glamma: glammande MP 2: 259), v.
[Isl. glama] gny, sorla, ihesus bödh glamando
(tumul-luanlem) almogha folkeno wtgaa MP 2 : 289. ib 259.

glap? n.f [Jfr N. glepp, m.~\ felslående, missöde? —
glappa stigher (-stiigher), m. [Jfr isl. glapstigr]
villostig. opta wardhor goen stiigh at glappa stiigh
GO 886.

glaprail, f. prat, sqvaller, hwat kan tik tha skadha
eniia ondha hwstru glapran Lg 3: 329.

glar (glaar ST 417. klaar MD 51), n. [Isl. gler]
glas. soudadhe stora pilara som af glar warn giordhe
Bil 350. ST 41, 207, 417. MD 51. stampar man rökilse
mz glar LB 3: 151.

glas (glass Di 148, 192), n. [Mnt. glas] glas.
vitrum er glas LB 2: 38. solin skinande gyuum renastan
sten ällir glas Bir l: 3. solin skinande gynom glasit
ib. swa som skört glas ib 3: 426. blanka hielma som
et glass Di 148. ib 192. Al 9184. thera ögbon (näml.
voro) swa sora lughande glas junantil brännande Bir
3: 65. — glas, glaskärl, rätuist är at husit skuli
rensas ... ok glasit renlica thwas at drykkin skuli
klar synas Bir 2: 55. glas mästara . . . ther bonum
et glas göra konde Al 9176. ib 9177, 9187, 9195, 9251.
VKR xi. LB 7: 5. PM xxvni, xxix, xxx o. s. v.

— timglas, sandglas, sandur. BK 213. — den tid
(en half timme!) inom hvilken ett pä fartyg brukad
timglas utrinner, bi/dl. tha han wil ey wara godher
tha stando ban ith annat glas til rodher (må han
umgälla det?) MD (S) 230; jfr Kalkar, Ordb. 2: 52.

— Jfr tima glas.

glascirkel, m. glasklot. Bir 3: 425, 426.
glasera (-adher), v. glasera, j ena leer pwtto,
som or glaserat LB 7: 310. glasera leer kar förgylth
PM xLvi. j ono glaserado fath ib xxx. ib xxxn,

xlviii.

glasfenster (-finster SD NS 2: 169 (1409).
-fonsther SO 164), n. glasfönster. SD NS 2: 169
(1409). SO 164.

glaslliällllber, m. glashjälm, glaskolf, retort. PM
XXVIII, xxx o. s. v.

glasllöglier, m. glasklot. var swasom j enom
glas-högh älla cirkle Bir 3: 425.

glaskar, n. glaskärl, än et glaskar är enlitath
mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom
thz MB 1: 80. Bir 3: 87, 259. Di 119, 120. Lg 551
LB 2: 55, 56.

glasmästare, m. [Äldre Dan. glasmester]
glasmästare, förfärdigare af glas. jak är sua som godhir
glasmästare hulkin mång kar gör aff asko Bir 3: 117.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free