Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - glödhogher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glödliogher 414 gnistlan
glÖdllOglier (-tlgher: -Ughe Fa (Tung, Cod. D)
48), adj. glödande. Pa (Tung, Cod. ii) 48. glödhogh
koll MP 2: 277. mz glödoghom kulura LB 1: 98.
glödhrakn, f. ugnsraka, eldskyffel. tliz liafdhe
näsa som glödhraka tha man wil eld aff oghnen raka
Al 9463.
glödhviu (glöd wiln), n. glödgadt vin. dricker
man kyunil med glöd wiin LB 7: 352.
glöia (glöa), v. [Jfr Isl. gliia] glöda, vara
eldröd. oen hräntiandho glöando vgh» ST 52. bära eua
glöiando panno ib 69. mz glöiandc i »lite Lg 267. ST
53, 80, 258. LfK 117. Jfr gloa.
glüma (glömma Ml) (S) 237. -ir, -de, -der),
b. [Isl. gleyma] L. glömma, förgäta, med dat. the
glöma sanuom gudhi Bil 619. vm thu glömir
vis-domenom oc skällikhetinno Bo 136. ib 227. Bil 215.
KL 294, 346, 350. MP 1: 71, 184 , 287. Bir 1: 393,
2: 133, 327, 3: 36, 262. .4/ 4913. Su 230. MB 2:
103. glömis ey syudirskono som Ihzta screff ib 3.
ib 370. — med ack. glömde sin ald Bu 156. ib 189.
Bo 37. MB 1: 236. MP 1: 184. Bir 3: 36. varra fru
fözlo daghar var längge glöindar Bu 23. Lg 44. the
glömdo gudhi ... ok ty glömas the af bonum MP
1: 287. glömdhis badho hänne nampn maria ok swa
widhernamnit magdalena Bil 263. — med dat. och ack.
iak skal tik thz ekke glöma Lg 3: 707. — med inf.
iak glömde at ätha mit brödh MP 1: 229. glömde
taka reop mz sik KL 294. — förlåta, jach glömer
aldregh them hwro sigordh swen war mördher Di 247.
— af stänga, skiljat fra allo godho ärin i glömd Al
7270. — glöma sik, glömma sig, säga hvad man
icke bör, säga för mycket. FI 914. — Jfr bort-, for-,
iiptir-glönia.
glölllberj m. [JV. gloym, m. Jfr Isl. glaumr, m.\
glömska, ban hafdhe thorn lango laght i £löm (glömt
dem) Al 8512.
glöiullse, n. pl.? glömmande, glömska, alla
wärdzs-lika thiuga fulkomen glömilse Su 280. Jfr
for-glömllse.
glömska,./’. [/»/. gleymska] L. 1) oblivio,
glömska, förgätande, hänna åminne skal vara j glömsco
Bir 3: 77. sins siälffs glömska ib 327. ib 404. MP 1:
287. ST 39. MB 2: 291. Su 20. 2) negligentia,
försumlighet, försummande, försummelse, for biskops
glömsko Bu 156. sinna eghna helso glömska Bir 1:
341. glömska synis j altaromon ib 2: 107. MB 1: 479.
Bir 1: 312, 317, 4: 22. VKR 68. Ber 64, 134, 176,
280. all min wnghdoms glömska (delicta) Su 94. —
pl. lydbnau är dygdh mz hulke . . . alla glömsco
(negligentia’) vtsläkkias Bir 3: 231. KL 43. LfK 194.
Ber 41, 194. — Jfr forglömska.
glömsker (re. glömskt Bir 1: 335), adj. L.
glömsk, försumlig, glömskr biskopor KS 49 (126. 53).
glömsk j sino embete VKR 28. KL 191, 239. Bir 1:
218, 316, 335, 2: 105, 246, 3: 183, 334. 285.
glömsklika (glömslika KL 219; Bir l: 250; Su
240, 282, 285, 293. glömslica MP 1:184, 241.
glömske-liea Lg 3: 72. glomSCellghe SO 122), adv.
försumligt, vårdslöst, liknöjd/, jdhuandc glömskli u oc
dylsklica rätuisonna Bir 3: 354. ib 1: 250. KL 219,
255, 275. MP 1: 184, 241. Ber 280. Sn 52, 54, 240, 282,
285, 293. SO 122. Lg 3: 72.
glömskliker (glömskeliken (n. pl.) SD NS
2: 228 (l409j), adj. utsatt för glömska, som kan
glömmas. al tho werlzliken thing,’ som hor i werldinno
hanteras eller göras, tho ära glömskeliken SD NS 2:
228 (1409).
glöpa orþ, ». L.
guaglia (pres. -er. impf. pl. gnogho: synder
gnogho Bir 4: 64. gnowo 11S11 9: 4. part. pret.
gnaghin. pres. refl. gnax Ber 185), v. [Isl. gnaga]
gnaga, bröji ... af musom alra vaghna gnaghit KL
188. mit bryst är bart ok gnaghit aff madhcom Bir 3:
139. mwlwiirpelin . . . som röthrona gnager ib 4: 41.
klädhit gnax af marenom Ber 185. Bir 1: 69, 290, 2:
83. Su 229. BSH 9: 4. Jfr sunder gnaglia.
gliar, re. knot. far tw thz for vtan gnar MD
(S) 296.
gnarra, b. [Mnt. gnarron] knarra, morra! han
böria marra ok illa gnarra som hvnder a hölasso
Ml> (S) 222.
gliatra, v. [Sn. dial. gnattär] grina, skratta? j
tliolkom owirflödoghom qwinno klädhom, är offtolika
aff hälgom manuoin diäffwlin seddir, at sithia aathande
gnathrande, oc fwlika synas oc grymelika mz
gnizsl-ande tannom Bir 5: 103.
gnidlia (p)-es. -er. impf. gnedh. part. i»-et.
gnidhin. imperat. gnidh), v. [M. gniäa, -air.
Mnt. gniden] gnida, gnugga, mz hwitte hand gnedh
(Cod. A vrodh) hon hans baak lv (Cod. B) 1328. gnidh
ther mz lidhamothen PM xxxix. LB 1: 96, 97, 7: 197.
ST 125, 264. hänna röther doga mot tanua wärk guidhna
vm kring LB 5: 81. gnidher mau sina tender . . .
mz sipuls oos ib 10: 8. — gllidlui SUnder,
söndergnugga. hwar som henua frö gnidher söndher j syna
hendber LB 2: 37.
guidlining (gnidnigh),/. gnidning. Su 150.
gllist, f. [Ätdre Dan. gnist. Jfr lsl. gneisti] gnista.
vm hau bläse idhkelica at thässo gnisteno Bir 3: 40
(kan föras till glliste, /.). alth wärlz watn gither
ey slekth eiue guisth Iv cvi.
gnista, /. [Jfr lsl. gneisti] = gnist. flughu
gnisto af J)öm som af eldaþo iarno Bu 208. lifþe än
liokor guz naþa gnista ii hans bryste ib 130. Bil 719.
Pa 18. Bir 1: 249. GO 924. Jfr eld-, elds-, iäril-,
kärleks-gnista,
gniste, m. L.
glliste i f. gnista, the dragha nakra nadha gniste
(kan fattas ss pl. af gllist; Lat. texten har dock:
scintillam gratin•) j liiärtat til at faa kärlek Bir
2: 161.
gnist la! (gnizla. gniizla: -ande KL 291.
gnizsla. gnisla. gnysla. -adhe), v. [Äldre Dan.
gnidslo, gnisle. Jfr Isl. gnista] gnissla, trycka el. stöta
samman med ett gnisslande ljud. med dat. gnizlande
sinom tanuom Gr 274. gnizladlio ok bitu tannom
(stri-debant dentibus) KL 143. — med prep. mädh.
gniz-ladho mz tannom KL 288. ib 291. — med ack. gnislado
ower mik sina tändher Su 162. ib 248. Lg 3: 405, 463.
hwro the iärn tagghaue gnysla syk inbördhis ib 143.
— åhs. giua the aff sik fanyt ok gnizslande liudh
nar the samanslas Bir 3 : 220.
gnistlan, /. [Jfr lsl. gnistan] gnisslande,
tannan-11a hardasta gnistlan Su 132. i grymmasta lywde wt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
