Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - godhviliaþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godhviliaþer
418
götar
til/hel) SD 4 : 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375
(1344, nyare afskr.). forsnia . . . häuna goþuilia
Bu 514. faa thera godwilia Bir 1: 193. älskar iak
thik mz särlike älskelikhet ok enkannelikom godh
vilia ib 140. lian hawir nu moore hedhir oc
godh-uilia aff inanuom ib 3: 33. gudh löne idher
godh-wilin (för -wilia) h 4107. then hälghe ande hwilkin
som är kärleker och godhwili Ber 218. meth allom
kerlok ok godhuilia SD NS 1: 84 (i40l). fforo sins
egbins hedhers kärleekx oc godhwilia sculd BSH 1:
181 (1381). aff hans synderlika gothwilia oc nadhom
ib 182. Bo 73. Bil 265. MB 1: 162, 296. KS 16 (40,
17), 78 (193, 86), 78 (194, 86). Bir 1: 179, 230, 331,
354, 3: 76, 99, 106, 172, 335. FI 190. Jv 5695. Al 8339.
om hon warit haffwer slyo oc andelika kaal i gudz
kärlek, oy brinnandos i iämcristons godhwilia Lf K 163.
vnderstaar thera godhwilia til heniamin MB 1: 249. ib
247. KS 10 (25, 11). Bir 3: 452. MD (S) 248. 2) ifver,
åstundan, längtan, liåg. liafþe digharan goþ vilia þiana
vare fru Bu 11. jak gifwir tik . . . godhwilia til
äruodhis Bil 214. hwar som the läggia sin hugh til
oc godhwilia MB 1: 49. san älskelikhet är nar gudh
älskas af allom godh vilia (toto affeclu) Bir 1: 388.
jak vände min godhuilia (affectum) til världinna
fa-fängo ib 3 : 436. ib 1 : 296, 3: 287. Ber 212, 213,
222. Su 382. Lg 819. — andakt, hialpa guz orþ þðm
cigh. som ]iöm eigh höra mz goþvilia (devotione) Bu
186. Bil 258. 3) fri vilja, frivillighet, späkta offor,
som kalladhis hostia pacificorum, offradhe iingin vtan
mz sin godh wilia MB 1: 478. SD NS 1: 137 (1402).
Bir 4: 67. SO 85. Lg 3 : 200. 4) samtycke,
medgifvande. myn samthykkia ok kerlok ok gothuili er
tel komyn ath clostridh skal thet sama forscrefna götz
behalla SD NS 2: 117 (1409). at i them fornempda
jeppa idhan godhuilia oc kärleek oc fulbordh gifuon
. . . til thetta fornempda lagmansdöme BSH 1: 185
(1386). gaf samthykkio oc sin godhuilia til at halla
pasca höghtidhena i samu huseno Bo 169. til hwilkit
jak hänne fulkoninadhan godhuilia fangit haffuer SD
6: 168 (öfvers, fr. ini), ofanghno waro lowo ok
godhwilliä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). meth ia ok
godhwilia mins sons ib NS 1: 29 (1401). ib 22 (l40l),
55 (1401) o. s. v. BSH 1: 188 (1386). mädher samtikkio
ok goduilia mins mags FM 13 (1376). medh wars fadurs
. .. goduillia SD 6: 180 (l35o). met allas thora witskap
ok godhwelia FH 2: 133 (1441). opter hans liöghio
oc godwilia SD NS 2 : 234 (1409). valdo the han til
konungh mz allom alinoghans godhwilia Bil 883. ib
286, 772. KL 298. MB 1: 15. VKR 71, 81. Bir 4: 39,
126. SO 152. Di 235. Lg 3 : 550. — Jfr kärleks
godhvili.
godhviliaþer, adj. L.
godliviliauile, part. adj. välvillig, välsinnad, fridli
wardhe i iordheriko godhwiliaude inannom
(homini-bus bonæ voluntatis) Lg 34.
godhvililika (godhwillilika Ber 62.
godh-wilghelika ib. godhwilika), adv. välvilligt, med
godhet, med mildhet, gaff os godhwililika hwat wi
vidhirthorftom KL 175. han (Gud) . . . skipa
godhwilika Ber 200. — med saktmod, latir mannin godh
vililika thola in fördhan älla giordhan orät Bir 1:
288. Ber 62.
godhvilioglier (-ugher. ». godhwiliokt Ber
214), adj. [lsl. griftviljugr] 1) välvillig, god.
godhuilioghe liofwe herran Bo 105. ib 53, 218. MB
1: 416. Bir 3: 111. VKR 27, 29, 34. Ber 213. —
med dat. än han är honum godhwiliogher MB 1:
453. Bir 1: 194. Ber 214. 2) frivillig, syster
oc brödher hawa lofuath godhwiliughan fatikdoom
VKR 21. hafwer sin hosbondes och lärofaders
god-willig (tro!, likväl för godwillia) minne och oi lof SO
162. 3) villig, benägen, är godh wiliogh til ath
ödgmywkliga (för ödhmywkligaj swara til thänne
fornämpda spörgios maal Gers Ars b 2.
godhviidher, n. god väderlek, alzwa]dogher gudh
han giwo thik sina signilse ... aff himpuom mz
godhwädhre MB 1: 266.
gok (gook), m.f [Mnt. gfich] narr. han skal blifwa
gäk oc gook Al 10029.
gol, adj. se gul.
golf (kolff. gaalff: gaalffuit RK 3: 141. gulf.
gullf: gulluit Bil 473), n. [lsl. golf] L. golf.
satto barnot niþar a guluet ii guz mönster Bu 5.
til varrä grift oc lilghurstaþ. þer vara scal mit a
gulwenu i korenom SD 5: 562 (1346). Bil 473. Bir 4:
85, (Avt) 178. Al 700. RK 3: 141. vidh kolff begare
kastar SEG 122. spiller nagor öl a golffuct SGG 129.
ib 130. hwar skomakari gör skoo vppa bond:ms golf
GS 51 (1450). thry golff aff steen ij tornith är inne
FI 992. a nidhersta golfuith stolpa sta ib 996. ib 998,
looi. Jfr farstovu-, gildis-, gildisst.ovu-, kor-,
luiilto-golf.
gouia, f. = goiue. stampar man sinap mz lit
watn ok twar for innan gomor LB 4: 344.
gouie (goome: -a Su 2S3), m. [Jfr lsl. gömr]
munnens öfre el. nedre hvalf, på menniskan, nidlire
siälinna gome skal vara dözsins räddoglie Bir 2: 164.
öfre gomin vari rädhelica domsins räddoglie ib. —
på hästen, widor gonian LB 2: 69. — pl. gom. pä
menniskan, hungr skal wäkia tina goma ok ey många
banda mat täfla KS 24 (58, 26). Bir 2: 15. Su 283. LB
7: 150 o. s. v.
gorböter, /. pl. L.
gorbötuing, /. L.
goris? vthen j thääs goris och eder strax opa
taghe vilie FM 524 (1511, samt. afskr.).
gorkiitti, m. L.
gorjiiuver (gurthuff (trol. skriffel fur
gur-thiuff). gwrd tiuff), m. [Jfr Fnor. ocli Fdan. gor,
gorr, den halfsmälta föda som finnes i ett kreaturs
tarmar] L. boskapstjtf. abiges, gurthuff GU 1. oen
hans landbo hustrw och henne leghe pigha ginge i
there grannes gardh . . . och staale thor tw eller
try lamb oc fortärdo them i theres hws, och hoo
som saa gör tha kalles han gortiwffwer BSH 4: 80
(1481?). dömdes michel pippur ... for en ful gwrd
tiuff för ban stal ij faar BtFH 1: 204 (1509).
gorunda, v. L.
gorvarglier, m. L.
götar, m. pl. eg. Goter; Götar, göthe som långt äptor
kalladis götha eller gota och nw kallas swenske I’K
220. östen ständer gotana fore RK 1: (LRK) s. 217.
Jfr g’öte. — gota koiiuuger, m. konung öfver
Goterne. Gr 267, 268, 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
