Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gotländsker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gotländskor 419 gram
gotländskor (-lansker), adj. Gottländsk, j [i]
gotlansk bonde FM 342 (1507).
grabiärgll (-bergh), n. gråberg, gråsten, tho
ha|fwa . . . rympth borth wff licnno (näml. grufvan)
jordh och grabergh Dl) l: 196 (1506, tf t. aftr. hos
Langebek).
gråbo (graabo. graboo. graaboo), f. gråbo,
artemisia vulgaris Lin. artemesia graboo LB 6: 284.
ib 7: 71. artimesia hon hetir gråbo ib 3: 70. tak
graabo ib 10: 8. gråbo dwger for mykin werk i
hoffwd ib 7: 68. graabo, quinna som ey kan lodha
barn skal ii th a henne mz ätikio ib 98. siwde gråbo i
watn ib. ib 155. ittha graaboo . . . wel sinaa stötta ib
278. ib 2: 10, 7: 86, 279, 321.
grabrodkir (graa-), m. [Fnor. grábrdíir]
gråbroder, Franciskanermunk. gifuer iak graa brödrom j
viborg ena kawsa aff silff FH 6: 21 (1449). brodher
laurenz baatzman gråbröder SJ 191 (1450). marthen
knulles stiwfson grabrodercn ib 307 (1463). BK 2: 7274.
SI) 1: 520 (öfvers.). Lg 3 : 350, lot vp a gardiäkins
wegen i grabrödra (d. v. s. gråbrödraklostret) sten
swenssone ena tompt oc iirfuo som niclis wibbemagh
haffde gifuit for sina siäll til forscrifna grabrödra
SJ 124 (1444). aff gardiokens weghna i grabrödhra ib
307 (1463). — grabrödhra kloster, n.
gràbrödra-kloster, Franciskanerk/oster. j grabrödra clostre RK
2: 2151. ib 2933. SI) KS 1: 514 (1405). at the haffdo
giffwit thera tompt ther the förra bode vppa i gramunka
gatanne bolegna och bygningen ther vppa tha bygdos
ti) grabrödhra clostre widhor stoeholm SJ 272 (1459).
grabrodherkloster, n.= grabrödhra kloster.
RK 3: 2835.
gradll (graadh), f. [Jfr Isl. gráír, m.} begär
efter mat, matlust, aptit, som skola gita . . . opuäkt
matlustan oc gradhena Bo 134. drakans graadh MD 189.
gradll, m.f [Mnt. grät. Lat. gradus] grad, stånd.
hwad staat, grad eller condicie, ban är eller waro
kan BSll 5: 625 (1520).
gradll, n.1 [Mht. garåt. Äldre Nht. grat. Fr.
earat] karat, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld.
skal hwar gwlden gällä halffännän mark stocholms
swaa ath wägon kölnisk mark tbor aff skall holla
ätten gradh och en gren fintli nobel gwldh m grenä
myndre äller moro IIS11 19: 14 (1497).
gradhogher (-ugher), adj. [/s/. gräifugr] hungrig,
glupsk, kastadhu the dyonisium for gradugh diur ok
adhugh Bil 343. KS 43 (108, 45).
graf (grääff (i rimslut) RK 1: (Albr.) s. 212.
pl. -ar. -ir: graffuer usn 20: i8o (1507)), f. [lsl.
gröf] L. 1) fossa, fovea, graf, grop, håla. saa
han eth stoort hws, som häfde stora graua j sik
Pa 22. otalika grawa älla gröpa Bir 1: 241. ther
gör han (räfven) sina hwilo gra|f (requiei sute
fassam) ib 3: 174. then snödlie riiff som wiste
badhe hwl oc gra|f RK 1: (Albr.) s. 208. ib s.
212. BSH 20: 180 (1507). war siunkin swa diupt j
synda graf Bil 277. — fästningsgraf. RK 1: 1544,
1546, 1548. 2) sepulcrum, graf, grift, växte vänast
lilia up af lians graf Bu 7. skulu pik ärlek tel graua
föra ib 13. ib 129, 514. Bil 274. KL 317. Bo 71. Bir
1: 206. Al 3396, 3397, 3401. ST 266. 3) grafhög,
hög. kombir in til graffwanar äller gropanor MB 2:
49. j graffwomen äller bärgbomon ib 58. oppa iordanis
bärgh ällir graffwar ib (i de tre senaste ex. beror
ordets bruk sannolikt på orätt öfversättning af
tuinu-los, som originalet pa alla ställena har). — Jfr
asko-, iordh-graf. — gravar bakke (grava-),
m. [Isl. grafarbakki] L. brädden af en graf,
graf-kant. han stoj) up af döþ vif graua bakka Bu 172.
stadhfostum wi thot forscre[f]na testament ok gawo
ok antwardhum wi thot forscrefna godz (opp) ber
oppa grawabakka (brädden af den afidnas graf, vid
den aflidnas graf) SD KS 1: 435 (1405). Jfr
graf-bakke. — gravalighre, n. L. — grava st adher,
m. grafplats. MB 1: 270. — grava Öl, n. L.
grafbakke, m. brädden aj’ en fästningsgraf;
fästningsvall! om han wille sielff personliga gaa wth
oppa graffbackou BSH 5 : 201 (1507). Jfr gravar
bakke.
grafdyr (graf dör), /. en grafs dörr el.
öppning. hwar skal lypta stcniu af graf dörrinue for os
Bo 224.
gräfning (gräfning £.), / [Jfr Isl. grafuingr,
»«.] L. 1) gräfning, vatuit aff träskiomeu met
gräfning oc dikom thil qwärnena ledha FH 3: 71 (1446).
2) utskärning, snidverk, skulptur, engin kostelikin
graffuing (sculpturn) skal wara j dwromen iillir
wind-öghomen, stwdhomou ällir wägghiomen Bir 4: 85. —
Jfr begrafning.
grafos, b. mynning af en graf el. kanal,
medie-tas dictarum pischacionum, Si in ipso ampue, !t in graf
osono SD 1: 648 (1284).
grafsten (-steen: -steenen TK 269), m.
grafsten. TK 269. läsandes (för upläsandesj grafstenou
och honom nederfällandes ib 273.
grahärotter, adj. [Äldre Dan. graahæret]
gråhårig. eon gamal ärlikin man grahärottir ST 531. ib
367. Lg 245, 3 : 468. Ansg 179.
grakiortel (graa-), m. grå kjortel el. lifrock.
brödhirno iordhis j sinom natkiortlom oc graakiortlom
VKR 43.
gral (graal), m. [Äldre Dan. gral. Mnt. gräl]
munter fest, jubel, tliora glädhi war meer än nakar
graal Al 2562. — lättsinnig hop. ban wii tha göra
siin scriptomaal oc rädhis tlia fore then onda graal
MD 106. mit i gralenom. thz är i bland wranga män
gudhi frawända ok genwärdhogha (in medio nationis
pravw et perversa), ok kallas thy graal. at thera
lif-wäruo är skämeliket. gudz vini vptäuda ok lyusa swa
som skinande hymeltungel sina iämkristna Su 424
(möjligtvis anspelas i de båda sistnämda exemplen
på en betydelse af gral, i hvilken det fattas ss ett
ställe, hvarest "multi stint homines vivi et vieturi
us-que ad diem judicii, qui tripudiis et deliciis sunt
dediti, el ludibriis diabolicis perpetuo irrettti"; se
Lexer, Mittelhochdeutsches Handwörterbuch, gräl och
det under detta ord anförda stället ur Theodorich a
Kiem; jfr för öfrigt Diefenbach, Glossarium
Latino-Germanicum, gralus och Oudemans, Middel- en
Oud-nederlandsch ]Voordenboek, grael 2).
graliter (-litter), adj. [Jfr Isl. gràloitr]
grå-färgad, han liadhe cen tabardh gralittan Lg 3: 365.
gl’aillf.! vrede? jngom manue göra grain (grå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
